Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Ej medlem?
Ansök om medlemskap
Sören Gyll tackade för välkomnandet. Han berättade att han under tre års tid talat mycket om ”tillväxt” och är glad för att regeringspartierna nu tagit initiativ till en tillväxtkonferens. Inom Svenskt Näringsliv startades för två år sedan aktiviteten Lyftet, där man träffade ca. 5.000 företagare och ca 2.000 lokala politiker, huvudsakligen kommunalpolitiker, för att diskutera behovet av tillväxt. Man kom fram till en del slutsatser och rekommendationer, där bl.a. en av fyra var att man skulle genomföra en EMU-omröstning, men där utfallet inte blev det man hade hoppats!
Undersökningen gjordes tillsammans med ett konsultföretag via enkätundersökningar med 40 företagsledare och fler än 200 stora och medelstora företag. Sören Gyll bedömer inte att resultatet skulle blivit annorlunda om man istället besökt småföretag.
Sverige har sjunkit tillbaka i välståndsligan
Skulle vi varit kvar på samma plats som 1970, skulle varje anställd svensk idag haft 5.000 kronor högre nettomånadslön och Gyll gav ytterligare några jämförande siffror. Ett helhetsgrepp måste tas för att Sverige ska kunna klättra upp på välståndsligan bland industriländerna igen och enligt Gyll är nu politikerna intresserade av att diskutera detta. Det krävs också nya synsätt, nya processer och nya strukturer. Han gav exempel på Sveriges utveckling från 1970.Totalt sett är den offentliga sektorn störst. Mest intressant är tillväxten från 1980 till 1998. Telekom och IT har vuxit starkt, men Gyll ser här ingen större möjlighet för fortsatt tillväxt i samma takt. Inom läkemedel har vi nu endast Astra kvar med stor forskning och utveckling i Sverige och finanssektorn befinner sig i en stor strukturförändring. Troligtvis finns igen större tillväxt inom dessa branscher, utan tillväxten måste hittas på annat håll.
Tillväxt skapas genom ökad produktivitet, förbättrade arbetssätt och tillförsel av resurser, en slitsam process, enligt Gyll. Viktigt är att man har probleminsikt. Det är också viktigt med samsyn om nuläget och ett politiskt ledarskap, som måste komma från regeringen. Reformer, skatter, arbetsmarknadspolitik, offentlig sektor, statsfinanser och regelverk är några områden som kan komma att diskuteras, så även sjukfrånvaron. För att nå toppen, krävs att vi har en högre ökningstakt. Under 90-talet hade vi en ökningstakt om ca 4%. När man talar om tillväxt, är de stora företagen problematiska, mindre företag till viss del, men det är framför allt i de mindre företagen förändringar måste ske. De stora företagen är oerhört viktiga för Sverige. Vid en jämförelse mellan de 50 största företagen i USA och Sverige, har av de 50 största i USA, 9 företag startats efter 1970, i Sverige inget. På listan Fortune 500, alltså de 500 största företagen i världen, fanns från Sverige 22/23 företag, från Tyskland 45/46. Sverige har alltså ett antal stora företag i proportion till landet. Hur stor är chansen att svenska storföretag även framgent kommer att finnas kvar inom landet?. Som exempel nämndes bl.a. Ericsson.
Det startas alldeles för få företag i Sverige idag och man ser en fara i att företagens huvudkontor flyttar ut ur landet.
En relevant utredning pekar på två viktiga faktorer förstärkning av procession/kunskapssamhället och förbättringen av företagsklimatet.
Att stärka kompetensförsörjningen, höja utbildningsnivån och göra utbildningen mera behovsinriktad är mycket viktigt. Av den nya generationen som är på väg ut på arbetsmarknaden, har färre högskolestudier bakom sig än föräldragenerationen. Gyll ser det som mycket viktigt att etablera och behålla kvalificerad arbetskraft inom landet och även att öka resurser för grundforskning. Dessutom måste innovationsklimatet utvecklas och hänsyn måste tas till riskkapitalet.
Det tredje området som togs upp i undersökningen, var att förstärka möjligheter till utveckling och tillväxt och att staten och näringslivets roller ytterligare förtydligas.
Det fjärde området handlar om konkurrens i flera dimensioner, dock inte kartellbildning. Ökad konkurrens på den offentliga sektorn är viktig. Här är det endast ca. 10% som är utsatt för riktig konkurrens, siffran borde vara minst 15%. Marknaden som ligger mittemellan den privata och offentliga är värd åtskilliga miljarder kronor. Denna marknad är också otroligt viktig för tillväxten.
Det femte området är sänkning av regelverk för företagande, framför allt för småföretagare.
Den sjätte punkten är skatter och skattetrycket. Förmögenhetsskatten påverkar Sverige negativt. Det är endast sex länder kvar i Europa som har var denna beskattningsform.
Någon form av tillväxtmål måste anges, en bredare insikt och kunskap om nuläget skapas och tillväxten måste ske vittomfattande. Han välkomnar därför socialdemokraternas kongress med tillväxtfrågor i fokus, då det behövs samverkan och förståelse, då det finns en hel del inte helt lätta och självklara frågor. Det är viktigt att man förstår företagandet idag. T.ex. har Ung Företagsamhet visat sig vara en bra grogrund för blivande företagare.
I dialogen med regeringen har man prioriterat bl.a. sjukfrånvaron, skatterna, främst förmögenhetsskatten samt skatteregler för ägandet och arvsskatten.
Sören Gyll sade sig vara väldigt illa berörd av händelser i vissa företag och även över de löner/ersättningsnivåer som förekommit. En del av den senaste tidens händelser går inte att försvara, och man tar nu ett antal olika initiativ för att komma tillrätta med detta. Han rekommenderade samtidigt företagsägare att engagera sig i etik- och värderingsfrågorna och tror att denna ambition idag redan finns hos alla inom näringslivet.
Inom sjukfrånvaron har vi idag gigantiska kostnader. Det är stor skillnad mellan olika sektorer, de högsta sjukfrånvarotalen finns inom kommunal och landsting och de lägsta i stat och privat, de absolut lägsta bland småföretagare. Den tredje sjukveckan är, enlig Gyll, en ren skattehöjning. Långvarig sjukdom måste också definieras, när slutar den och blir ett sjukkassefall? Hur ska företagen kompenseras för detta? Han konstaterade att det finns många frågor att ta ställning till. Landstingen dras med stora underskott och förmodligen kommer ytterligare skattehöjningar att behövas, men framför allt nya strukturbegrepp måste införas.
Gyll avslutade sitt föredrag med uppmaningen till alla: Gör vi ingenting tillsammans får vi det ännu värre. Men kanske är Systemet sådant att det för måste bli värre innan det kan bli bättre.
Ordföranden Gunnar Ryman tackade för ett inspirerande föredrag, varefter klubbmedlemmarna gavs tillfälle att ställa frågor till Sören Gyll.
Gunnar Ryman tackade Sören Gyll genom att överlämna Knallen, som nu lyssnat på föredrag i mer än 50 år, med följande citat:
Tillväxt, självklart och det är framför allt – gyllene tider
Klubbmedlemmar och gäster utdelade uppskattande applåder.
Ordföranden avslutade mötet med att hälsa klubbmedlemmarna välkomna till nästa klubbmöte den 20 februari 2004.
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.