Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Ej medlem?
Ansök om medlemskap
Svenska väljare blir alltmer ideologiskt polariserade. Samtidigt minskar lojaliteten till de enskilda partierna. Det är två av slutsatserna som professor Sören Holmberg presenterade när han gästade Borås Industri- och Handelsklubb.
Med utgångspunkt i SVT:s vallokalsundersökning, Valu, och den egna valforskningen vid Göteborgs universitet jämförde Sören Holmberg det svenska valresultatet med utvecklingen i andra demokratier. Han är senior professor i statsvetenskap och en av Sveriges mest erfarna valforskare.
Årets val bjöd på flera överraskningar. De två största partierna tappade röster medan övriga partier gick framåt. Skillnaden mellan de politiska blocken blev återigen mycket liten.
– Vi har nu haft tre val i rad som är bland de jämnaste i modern svensk historia.
I de flesta demokratier brukar regeringspartier förlora väljarstöd. Det gäller även i USA, där den sittande presidentens parti ofta tappar i mellanårsvalen. I Sverige gick däremot regeringspartierna framåt med sammanlagt 2,3 procentenheter. Samtidigt backade stödpartiet Sverigedemokraterna med omkring tre procentenheter.
För Sverigedemokraterna innebar resultatet ett historiskt trendbrott. Partiet hade tidigare ökat sitt stöd i varje riksdagsval sedan bildandet 1988.
– Det är första gången Sverigedemokraterna går tillbaka i ett riksdagsval.
Utvecklingen skiljer sig också från stora delar av Europa. I 13 av 15 undersökta europeiska länder har etnonationalistiska partier ökat sitt väljarstöd. Sverige hör till undantagen. Även Liberalernas resultat överraskade. Partiets återhämtning under valrörelsens sista två veckor saknar enligt Holmberg motstycke i svensk valforskning. Samtidigt visar Valu att bara 36 procent av partiets väljare från föregående val röstade på Liberalerna igen. Många tidigare väljare sökte sig till Centerpartiet, medan nya stödröster kom från höger.
I många länder ökar rörligheten mellan partierna. Sverige följer inte riktigt den utvecklingen. Omkring 35 procent av de svenska väljarna byter parti mellan valen. Den nivån har varit relativt stabil under de senaste 30 åren. Däremot har väljarnas ideologiska hemvist fått allt större betydelse. Enligt Holmberg är årets val det mest ideologiskt präglade som svenska valforskare hittills har mätt.
– Vi har aldrig tidigare sett en så stark koppling mellan väljarnas uppfattning om höger och vänster och vilket parti de röstar på.
Över 90 procent av de väljare som identifierar sig som höger röstar också på borgerliga partier. Samtidigt har flera partiers väljare förflyttat sig ideologiskt. Sverigedemokraterna har gått från en position närmare mitten till en tydlig högerposition. Även Kristdemokraterna och Liberalerna har en stark högerprofil. Utvecklingen påminner om USA, där presidentvalet 2024 uppvisade en historiskt stark ideologisk polarisering.
Vilka frågor avgör då hur svenskarna röstar? Valu visar att Sjukvård återigen toppar väljarnas lista över de viktigaste samhällsfrågorna. Därefter följer Skola, Ekonomi samt Lag och ordning. Ekonomiska frågor har fått ökad betydelse, inte minst sysselsättningen och den egna ekonomin. Samtidigt har klimat, miljö och energifrågor tappat i betydelse. Kärnkraften, som var en stor fråga i föregående val, fanns inte längre bland de 16 högst prioriterade frågorna.
Fast det räcker inte att en fråga är viktig. Väljarna måste också ha förtroende för att ett parti kan hantera den.
– Om en väljare anser att en fråga är särskilt viktig och samtidigt anser att ett visst parti är bäst på samma fråga, är sannolikheten stor att väljaren också röstar på det partiet.
Socialdemokraterna hade störst förtroende inom fem av de 16 undersökta sakområdena. Moderaterna toppade inom åtta.
En annan tydlig utveckling är skillnaderna mellan kvinnors och mäns politiska sympatier. Kön har aldrig tidigare haft så stor betydelse för hur svenskarna röstar. Om enbart män hade röstat skulle resultatet ha gett en borgerlig majoritet. Bland kvinnor är stödet för vänstersidan betydligt starkare. Socialdemokraterna har en tydlig kvinnlig väljarprofil, medan Sverigedemokraterna är ett utpräglat mansparti. Liknande mönster finns i stora delar av västvärlden, inte minst i USA. Kvinnor har dessutom ett högre valdeltagande än män i båda länderna.
Även åldern spelar roll. Moderaterna är starkast bland de yngsta väljarna och svagast bland de äldre. Socialdemokraterna har fortfarande ett starkt stöd bland pensionärer. Partiet är också särskilt starkt bland väljare med utomeuropeisk bakgrund.
Under frågestunden återkom Holmberg till väljarnas kunskaper om politik. Forskningen visar att äldre väljare generellt har större politiska kunskaper än yngre. En möjlig förklaring är något han kallar ofrivilligt lärande. Den som läser en tidning, lyssnar på radio eller ser på tv möter också information som inte aktivt har efterfrågats. En artikel bredvid den man tänkt läsa eller ett nyhetsinslag mellan två andra program kan bidra till ökad kunskap.
– I sociala medier väljer vi i högre grad själva vilken information vi tar del av. Då riskerar vi att missa sådant vi inte redan är intresserade av.
Valu, SVT:s vallokalsundersökning
Valu har genomförts vid svenska val sedan 1991. I årets undersökning svarade 13 900 väljare anonymt på frågor om bland annat partival, viktiga samhällsfrågor och partiledare. Svaren samlades in vid utvalda vallokaler och lokaler för förtidsröstning. Resultaten används för att analysera hur olika väljargrupper röstar och varför.
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.