Bättre än vi tror

Världen är stökig, osäkerheten är stor och räntorna är på väg upp. Ändå fortsätter världsekonomin att visa motståndskraft. Och i Sverige ser det bättre ut än många tycks tro. Det var ett av huvudbudskapen när Nordeas chefsekonom Annika Winsth gästade Borås Industri- och Handelsklubb.
– Det är en stökig värld, men ekonomierna tuggar ändå på.

Annika Winsths presentation baserades bland annat på Nordeas senaste konjunkturprognos, med den talande rubriken ”Stuns i steget”. Bakom alla siffror fanns också en berättelse om ett Sverige som har goda förutsättningar att möta framtiden.

En motståndskraftig värld

Trots geopolitisk oro och amerikansk handelspolitik är världshandeln större än någonsin. Svensk varuexport utvecklas dessutom starkt. Samtidigt har de långa räntorna börjat stiga, bland annat på grund av stora statsskulder, inte minst i USA, inflationsoro och Europas beroende av gas. Den övergripande bilden är ändå förhållandevis ljus. Nordea räknar med fortsatt god tillväxt i USA, lite mer dämpat i Kina och en helt okey tillväxt i euroområdet.

En modell värd att försvara

USA och Kina får ofta stort utrymme när världsekonomin diskuteras. Hög produktivitet i de båda länderna är viktig, konstaterade Annika Winsth. Men ekonomisk utveckling handlar också om vilket samhälle den ska bidra till.
Här lyfte hon fram den svenska modellen, som återkommande gör att Sverige hamnar i topp i breda index. Sverige hamnar högst i den internationella jämförelse av livskvalitet som hon visade. Danmark, Kanada, Schweiz och Finland följde närmast efter. Enligt Winsth lever bara omkring sju procent av världens befolkning i samhällen med liberala demokratier, det vill säga som bygger på en modell liknande vår.

Det är mycket centralt att vi står upp för det vi tror på när stora delar av världen går åt motsatt håll. Det är därmed även viktigt att Sverige och bidrar konstruktivt till EU:s framtida utveckling.
– Läget i omvärlden är för allvarligt för att sitta hemma i Sverige och gnälla på oss själva eller Europa. Det är bara vi som står upp för vår modell.

För Winsth handlar det inte om att slå sig till ro. Tvärtom. Den svenska modellen måste fortsätta utvecklas och Sverige behöver samarbeta med andra europeiska länder för att möta förändringarna.

AI kräver mer än teknik

En av de stora förändringarna är artificiell intelligens. Sverige står inför en omfattande strukturomvandling, ändå finns här anledning till optimism. Sverige är ett av de tre länder i Europa där störst andel företag använder minst en AI-teknik. Bara Danmark och Finland ligger före. Utvecklingen sker dessutom i hela Sverige, även om Stockholm, Göteborg och delar av Norrland går före.

Men teknik i sig skapar inte förändring. Organisationerna måste också vara byggda för den. Winsth pekade bland annat på värdet av platta organisationer, där nya idéer snabbare kan gå från verksamhet till marknad. Ledarskapet blir viktigt. Detsamma gäller människors vilja att delta i förändringen.
– Det är centralt att de anställda vill ta till sig den nya tekniken och aktivt bidra. Det i sin tur kräver ett modernt ledarskap.

Majoriteten av arbeten påverkas och samhället har tillsammans med näringslivet ett stort ansvar att hjälpa människor att ställa om och klara strukturomvandlingen. Redan nu tycks det som att unga nyutexaminerade har svårare att komma in på arbetsmarknaden. Akademin och näringslivet bör samarbeta nära för att undvika att unga hamnar utanför, eftersom det är ett enormt resursslöseri och riskerar att bli destruktivt för både näringsliv och samhälle.

Hushållen har börjat handla igen

Även på hemmaplan pekar flera siffror åt rätt håll. Lågkonjunkturen är enligt Nordea bakom oss. Produktiviteten är stark och BNP-utvecklingen likaså. Hushållens konsumtion ökar samtidigt som ett rekordhögt sparande utgör en gynnsam buffert. Arbetsmarknaden är också starkare än vad arbetslöshetssiffrorna ibland ger intryck av. Winsth betonade framför allt den höga sysselsättningsgraden. Arbetslösheten är fortfarande något förhöjd efter lågkonjunkturen, men har fallit under det senaste halvåret.
Räntorna är på väg upp. Nordeas prognos är att Riksbanken höjer styrräntan i november och ytterligare en gång i början av nästa år. Därefter räknar banken med att styrräntan är välanpassad för konjunkturläget.

Västsverige vänder upp

För åhörarna i Borås fanns också positiva regionala besked. Tillväxten i Västsverige har vänt upp, sysselsättningsgraden är hög och stämningsläget har förbättrats inom både industri och detaljhandel. Samtidigt återkom hon till behovet av långsiktighet. Sverige måste vara så attraktivt att verka i att vi både behåller den kompetens vi har och lockar till oss den vi behöver. Infrastruktur är en del av detta, men infrastruktur betyder inte längre bara vägar och järnvägar. Energi och AI hör också dit.

Stuns i steget

Nordeas prognos kan sammanfattas i sex punkter:

• globalt visar ekonomin imponerande motståndskraft
• räntorna blir högre
• AI implementeras alltmer
• svensk ekonomi är bättre än de flesta tycks tro
• lågkonjunkturen är bakom oss
• Riksbanken väntas höja räntan i november och februari.

Men kanske finns den viktigaste framtidsfrågan utanför prognostabellerna. På en fråga om hur AI kan påverka arbetsmarknaden om fyra år konstaterade Annika Winsth att det är betydligt lättare att säga vilka arbeten som kan försvinna än vilka som skapas. Men nya jobb uppstår. Svensk tjänsteexport är mycket stark och ökad produktivitet genom AI behöver inte betyda färre arbeten. För att lyckas med den omställningen behövs de ungas nya kunskaper och tempo. Men också erfarenheten och omdömet hos de som varit med längre. Eller som Annika uttryckte sig:
– Vi behöver de unga som ”springer” och de äldre som ”tänker”.

Och kanske är det också en förklaring till rubriken på Nordeas prognos. Trots en stökig värld har vi numera stuns i steget.