Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Ej medlem?
Ansök om medlemskap
Per Risberg är företagsledare och han säger att han engagerat sig i högskolans utveckling utifrån den positionen. En beskrivning av hans bakgrund berättar att han är en skåning som kom från Stockholm till Jönköping. Han blev då headhuntad av Wallenberg för att ta hand om sådant inom Saab Scania som inte var lastbilar, flyg och personbilar dvs. spin-off. Han berättar att han hade åtta år på sig att skapa ett liv efter Viggen. Organisationen som bestod av 900 anställda, var högteknologiskt mycket skicklig men totalt oerfaren vad gäller marknadsföring och utveckling av produkter mot den internationella marknaden. Han berättar vidare att han byggde upp Saab Combi Tech, en företagsgrupp med 15 företag, som mest med 2-3000 anställda. Det gick ganska bra och han var där i 20 år.
Mitt under den här resan kallade landshövdingen i Jönköping, Gösta Gunnarsson, till ett möte på residenset. Vi insåg då att Jönköping hade det mesta, en bra företagsamhet med bra sysselsättningssiffror. Däremot hade vi en väldigt låg utbildningsnivå, vi fanns bland dem som hade lägst i landet och landshövdingen hade tillsatt en utredning. Utredningen om Jönköping regionens framtid gjordes av Åke E Andersson, numera professor i nationalekonomi på Högskolan i Jönköping. Slutsatserna om bland annat hotet i form av den låga utbildningsnivån var anledningen till att vi samlades på residenset. Konsekvensen blev att vi insåg att vi måste rycka upp oss i kompetensnivå. Det bästa sättet var att få till en mer högskolebaserad utbildning i regionen. – Nu satt vi här, 1988-89, och funderade över hur vi skulle kunna ordna detta, säger Risberg. Vi kom fram till att vi skulle ha en teknisk högskola, eftersom vi är så industriella i vår region. Vi tyckte att det var det naturliga, fortsätter han. Efter vidare diskussioner insåg vi att vi inte skulle kunna få tag i de stora resurser som krävs för detta och därför skulle bygga på den tradition av entreprenörskap som vi hade i regionen. – Under min tid på Saab hade jag flera gånger sett den sprängkraft som finns i utvecklingen från civilingenjör till entreprenör, från innovatör till entreprenör, berättar Per. Efter ett par timmars diskussion enades vi om att göra en gemensam satsning för att få till en internationell handelshögskola med inriktning på entreprenörskap och internationell marknadsföring. Detta skulle ge oss en möjlighet att hävda oss mot övriga universitet och högskolor. Skall man få en högskola att blomstra när konkurrensen är så stor gäller det att hitta profilen, poängterar han.
Ett steg på vägen mot förverkligande var att vi blev en stiftelse. En viktig åtgärd för att leva upp till vår entreprenörsinriktning var vår idé om fadderföretag. Vårt mål var att inom ett år efter start ha 200 fadderföretag. Resultatet slog målet, vid invigningen i juli 2004 hade vi 230 fadderföretag., idag har vi 830. Förutom att studenterna får en verklighetsnära bild av verksamheten får också företagarna en annan bild av akademiker.
Vår satsning på att specialisera oss på några områden och att bli riktigt bra på dem har visat sig fungera, säger Risberg. Vi har gått från inga professorer till sjuttio, vi har gått från noll kronor i forskningsbudget till 140 miljoner, och vi har haft en bra ekonomi hela tiden. Nischningen har lett till att ryktet har spritt sig bland studenter att chansen att få jobb efter en utbildning i Jönköping är ganska stor. Det visar sig också i statistiken att av de studenter som går ut från oss har en större andel jobb inom ett år än på många andra ställen.
En ny utmaning stod vi inför när vi insåg att vi skulle behöva lyfta nivån på ingenjörshögskolan, till en teknisk högskola med forskningsrätt. Precis som tidigare insåg vi att inte kan ha samma inriktning som Chalmers och KTH utan istället måste inrikta oss på allting som har med småskalig produktion att göra. – Det finns ingen som kan hävda att vi inte är bäst på detta i vår region, säger han. Vi måste alltså höja vår ingenjörshögskola till en teknisk högskola med tydlig profil mot små och medelstora tillverkande företag. Näringslivet ställde upp och vi enades om att samla in 150 miljoner kronor till en forskningsfond. Näringslivet, offentlig sektor och högskolan bidrar med var sin tredjedel. Nu är vi nästan framme och har 130-140 miljoner klara. I avvaktan på en statlig utredning har vi istället inlett ett samarbete med Chalmers och KTH och utnyttjar deras forskningsrätt. Där är vi just nu och detta skall gå igång den 1 januari, berättar han.
Risberg ger några ytterligare exempel på det goda samspelet med näringslivet, bland annat nämner han att många företagsledare ställer upp som gästföreläsare. Samspelet handlar om att ställa krav och få något tillbaka. Nu har vi lärt oss att när man i Stockholm skall fördela pengar kan man aldrig göra detta av regionpolitiska skäl, regionalpolitik bedrivs inte på det här sättet. Skall man komma med idéer måste det vara av riksintresse och vara intressant för hela Sverige, avslutar Risberg.
Thomas Andersson börjar med att berätta att han sedan två år är rektor i Jönköping och blev väldigt imponerad när han kom på besök första gången. Han fortsätter genom att prata om varför ett universitet eller en högskola är viktig för utvecklingen i samhället. Man måste vara medveten om vilken traditionsbunden institution en högskola är. Där den traditionella rollen har varit högre utbildning och lärande, först inom filosofi och sedan inom vetenskap. För ett par decennier sedan lades den 3:e uppgiften till, samverkan med det omkringliggande samhället. Men högskolorna har inga resurser för den 3:e uppgiften. Resurserna från staten öronmärks för högre undervisning å ena sidan och forskning å andra sidan.
Är då samverkan viktigt, fortsätter han. För att besvara det behöver vi ta hänsyn till den utveckling som pågår i vår tid, med den explosion som sker i flödena av information. De senaste tio åren har den här radikala förändringen kommit, vi drunknar i information. Allting går också mycket snabbare, när information kan spridas så effektivt. En fördubbling av all information som finns i samhället tog förr tiotusentals år, sen tog det några årtusenden och idag tar det sannolikt ett par år för all kunskap att fördubblas. Av alla vetenskapsmän som någonsin har levat är 90 % fortfarande i livet. Det har alltså skett en oerhörd expansion i vetenskaps- och kunskapssamhället, säger Andersson.
Användningssidan är också oerhört viktig, fortsätter han, förmågan att använda och sovra bland all information. Man måste hitta ett sätt att specialisera sig och samtidigt kan man inte bara skära ut en nisch. Man måste kombinera sin kunskap med att samverka och nätverka med andra. Det är här nyckeln till konkurrenskraft ligger i framtiden. Också organisationer världen över ställer om sig, särskild inom privat industri, och nu kommer nog tjänstesektorn efter. Företagen i världen blir mindre och tar bort allt som inte är kärnkompetens. När de gamla verksamheterna ”slimmar” måste det fram nya företag. Nya idéer kan ofta inte växa i dessa slimmade organisationer så det måste till avkoppningar och entreprenörskap. Den här dynamiken är väldigt viktig, säger Andersson.
Thomas går vidare och berättar om Högskolan i Jönköping genom att visa på några av deras egenskaper. Högskolan i Jönköping är en stiftelsehögskola och lyder därför inte under högskoleformen, de skriver istället kontrakt med regeringen. Vidare ger han några exempel på följder av detta de kontrollerar själva sitt fastighetsbestånd tillsammans med kommunen, de har ingen fakultetsnämnd av den traditionella typen utan deras är enbart kvalitetsgranskande. De är organiserad med en stiftelsestyrelse och enskilda bolag. Det finns fem bolag, där var och en har sin egen styrelse. Var och en har också sin egen inriktning som profilerar den enskilda fackhögskolan. På den Internationella Handelshögskolan är det entreprenörskap, internationalisering och förnyelse i näringslivet som är kärnan. Högskolan för lärande och kommunikation har innovativt lärande och vuxnas lärande som sina kärnbegrepp. Hälsohögskolan har stor styrka inom åldrande men man har också en helhetssyn inom hälsa. Ingenjörshögskolan specialisering är mot små och medelstora företag. I varje styrelse har vi näringslivsrepresentanter liksom representanter från andra delar av samhället. Vår organisation innebär att jag har mindre av den tunga administrationen och kan lägga mer kraft på det strategiska arbetet.
Ytterligare en aspekt på vår organisation är att vi ser samverkan som väldigt viktig. Då menar vi samverkan på tre nivåer, den lokala, den internationella och den interna. Samverkan och profilering går hand i hand för vår strategiska inriktning, säger han.
Särskilda program har utvecklats för vår profilering, fadderföretagen är ett sådant system. Detta skapar en grogrund för alla andra grunder av samarbete. Vi arbetar också mycket med praktik.
Vi har också en Science park, en bra sådan med ett intressant upplägg. Vi har ett business-lab som är öppet för studenterna. Våra studenter får också tidigt i sin utbildning en kurs i entreprenörskap och kan sedan testa att driva företag i business lab. Vi har också en inkubator och en growth section där företagen ska växa.
Andersson avslutar sitt föredrag genom att poängtera vikten av samverkan på olika nivåer för att sträva efter en högre kvalitet och högre relevans samt vikten av att veta vilken riktning man går i.
Den första frågan rör samarbetet med Chalmers och KTH. Väntar ni er en avkoppning? Kommer andra högskolor att gå efter och dra förmånen av att ha samarbete?
Vi knoppar ju inte av JTH från Högskolan, utan ingenjörshögskolan blir Jönköpings Tekniska Högskola. Vi har genom detta arrangemang med Chalmers och KTH gemensamma forskningsprojekt, naturlig vidareutveckling och en förstärkning på olika sätt.
Chalmers och KTH bestämde formen för samverkan. Nu kommer vi in, inte så stora men vi har vår nisch. Vi försöker samverka med andra där det är rätt.
Mycket av vad som är sagts finns inom Högskolan i Borås. Nästa steg borde vara att vi hittar ytterligare brygga mellan Högskolan och näringslivet. Ett projekt som vi har erövrat är Vinnväxt 05. Ett Vinnova projekt som förutsätter ett tätt samarbete mellan akademi och industri.
Nästa frågeställare undrar om de som sig som en akademisk friskola och tycker det är en politiskt intressant frågeställning.
De svarar att de betraktar sig som annorlunda och arbetar med en modell som är ovanlig i Sverige.
Frågeställaren menar att många motarbetar friskolor.
De svarar att friskolesystemet är en väldigt viktigt pluralism, något vi behöver mer av på alla nivåer.
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.