Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Ej medlem?
Ansök om medlemskap
Ordföranden Gunnar Ryman hälsar alla hjärtligt välkomna till novembermötet. De nya medlemmar som presenterar sig är Staffan Lööf från Högskolans Holdingbolag, Mikael Lind som arbetar med IT-frågor och affärsutveckling, Patrik Götesson från Kinnarps Interiör samt Patrik Turnesjö från Svenska Stadshotell AB.
Valberedningens arbete kommer att vara avslutat till decembermötet. Det är tre som lämnar nämnden klubbmästaren, sekreteraren samt ordföranden som suttit i nämnden sedan år 1998, 2001 respektive 2002. Ordföranden informerar också om ett planeringsmöte inför klubbens jubileum som äger rum den fjärde december.
Mäkitalo inleder med att tacka för att så många har kommit för att lyssna. Han konstaterar att han varit med länge när det gäller mobiltelefoni och berättar om sitt förflutna inom Televerket, Telia och Telia Sonera. För två år sedan gick han i pension ifrån Telia Sonera och har idag en deltidstjänst som professor på Tekniska Högskolan. Dessutom sitter han i olika styrelser, inom näringslivet och inom universitet och högskolor.
Östen Mäkitalo tillhör de få personer som varit med nästan hela tiden när det gäller utvecklingen av mobiltelefonin. Han delar upp sin beskrivning av utvecklingen i två perioder, de första femtio åren från år 1900 till år 1950 samt tiden därefter fram till idag. Det började med att Marconi 1896 påvisade att det fanns radiovågor. Ungefär samtidigt gjorde Ford sin första bil. – Marconi gjorde 1900 den första ”biltelefonen” berättar han och visar en bild på en enormt stor telefon. Han visar sedan ett antal bilder på mer eller mindre realistiska lösningar för mobil telefoni.
– Men 1956 fanns det första helautomatiska mobiltelefonsystemet och det var faktiskt svenskt, påpekar Mäkitalo. Apparaten vägde 40 kilo och tog upp hela bagageutrymmet i en bil och kostade 40 000 kronor. Systemet kallades mobiltelefonsystem A (MTA)och användes i första hand av jourhavande läkare. Systemet var utbyggt i Stockholm, Göteborg och Malmö och hade några hundra abonnenter. Det bestod av elektromagnetiska reläer och drog därför mycket ström. – Om inte bilen var igång kunde man ringa två samtal, skämtar Mäkitalo, ett till den person man ville imponera på och ett till bärgaren. Transistorer fanns redan vid den tiden men användes först i mobiltelefonsystem B (MTB) som lanserades år 1966. Dessa tidiga system visade på möjligheterna, fortsätter Mäkitalo, det går att kommunicera mobilt oavsett var man befinner sig.
Under andra halvan av 60-talet började man tänka på vad man skulle kunna göra om man kunde göra telefonen mycket mindre och vad det skulle innebära om man kunde ringa vart som helst. Med det i tankarna arbetade Mäkitalo och hans kollegor med dessa frågor för att utveckla framtidens system.
Det togs ett antal viktiga initiativ för att föra utvecklingen framåt. Bland annat samarbetade man med det andra nordiska länderna för att utveckla ett interimsystem i väntan på teknikens utveckling.
Detta system skulle vara automatiskt, landstäckande i flera länder och utan behov av att veta var abonnenten befinner sig (roaming). Han berättar också om hur han själv trots att han varit med och utvecklat systemet flera gånger fascinerats av att det ringer i mobilen oavsett var man är. Detta med roaming var inte alls självklart från början. Bland annat opponerade sig amerikanarna mot att systemet visste var du är och att den informationen skulle kunna komma i fel händer. Detta var en av orsakerna till att Sverige gick om de andra länderna i utvecklingen i början av 80-talet.
1976 var specifikationen av det nya systemet klar. Intel hade då kommit ut med en mikroprocessor, men vi intecknade ytterligare fem års teknikutveckling i vår utveckling och kritiserades för att utnyttja teknik som inte fanns ännu. Vi brydde oss inte så mycket om kritiken och 1981 när systemet (NMT) togs i bruk så fanns tekniken där. Det blev en mycket stor kundtillväxt, det ledde till en kapacitetsbrist redan efter några år. – Vi tog en del risker, säger Östen, ett sådan var när vi över en helg 1984 gjorde om hela systemet för att öka kapaciteten.
Vi hade velat ha digitalt tal redan i detta system men det fick vänta till nästa system (GSM). GSM blev en direkt efterföljare till NMT och vi i Norden hade stort inflytande över utvecklingen. Det fanns system i andra europeiska länder men de hade inte alls lika många abonnenter som NMT-systemet, berättar han. – Medvetna om detta passade vi på att vid varje möte fira ytterligare 100000 abonnenter. Han säger att detta var ett sätt att indikera att det minsann var vi som kunde det här. Samtidigt insåg man ute i Europa att detta rörde sig om stora pengar. Frankrike och Tyskland anslog stora pengar för att utveckla system och ville ta initiativet. Vid årsskiftet 86/87 gjordes ett prov av olika system. De nordiska systemen presterade bäst och stod som grund för GSM som togs i drift år 1991.
Att Nokia och Ericsson är stora inom mobiltelefonområdet är ingen tillfällighet utan det beror på att systemet var nordiskt från början och att de därför var involverade redan från början.
Utvecklingen ifrån att ha varit bara för några få till att vara var mans egendom har gått fort. År 1981 hade 0,2 % av Sveriges befolkning mobiltelefon, år 1991 var motsvarande siffra 10 %. År 2004 kan alla som vill ha en mobiltelefon, det har blivit var mans egendom, konstaterar Mäkitalo.
Redan år 1987 bildades UNTS för att utveckla ett globalt system. Detta var alltså redan innan GSM togs i bruk. Men GSM blev globalt och inriktningen för den tredje generationen (UNTS) blev därför nya tjänster med högre datahastigheter.
Mobiltelefonen är en av en handfull innovationer som haft den största inverkan på människans liv, menar Mäkitalo. Det finns idag en miljard fasta telefoner och tre-fyra miljarder mobila. Detta innebär att många som inte hade fått telefon genom det fasta nätet har telefon idag. Tillväxten är enorm i områden där fast telefoni aldrig hade varit möjlig. En basstation motsvarar massor av grävd kabel, säger Mäkitalo, förmodligen finns inte ens all den koppar som skulle behövas och dessutom skulle hela jordens befolkning behöva gräva kabel. Det finns ungefär 4 miljarder mobiltelefonanvändare. Det finns idag 300 nät i 200 länder.
Östen Mäkitalo fortsätter med att berätta vad mobiltelefonindustrin betyder ekonomiskt. Licenserna i Europa har ett värde av 1200 miljarder kronor, näten minst lika mycket, terminalerna omsätter omkring 1000 miljarder kronor, och samtalsavgifter omsätter 4000 miljarder kronor. Allt detta leder till många arbetstillfällen. Bara i Sverige kan 50-100000 arbetstillfällen kopplas till mobiltelefoni. Om man räknar med hela världen blir det kanske 100 miljoner personer som får sin inkomst ifrån mobilteleindustrin. Detta kan mäta sig med de stora industrierna som olje- och bilindustrin.
Mäkitalo gör en beskrivning över hur det kan komma att vara år 2016. För det första så har Internetfilosofin kommit för att stanna och utvecklas vidare. Det kommer att genomsyra hela samhället i mycket högre grad än vad det redan gör idag. Han berättar sedan om några av de trender som IVA pekar på i en framtidsstudie. Vi kommer alltid att vara uppkopplade och ha möjlighet att ta emot information. Vi kommer också att ha digitala assistenter. Vi kommer att kunna ha kontinuerlig inlärning, vilket innebär att vi kan komma åt kunskapen när vi behöver den. Ett exempel är en reparatör som dels kan få bilder på problemet i förväg, dels hämta information om han behöver hjälp. Ett annat exempel är en animerad instruktionsfilm sim visar hur man byter däck. En annan framtidstrend är tekniska och biologiska värden med olika sensorer som bara väntar på att bli avlästa. Ett exempel på användningsområde är om någon som har hjärtproblem. I realtid kan man mäta och tolka värden för att få en indikation redan innan det går fel. Genom att man kan lokalisera vart man är kan man också få hjälp av sjukhuset eller av någon som finns i närheten som har utbildning i hjärt- och lungräddning. Ett annat användningsexempel är synskadade som med en videokamera fäst på kroppen kan får information om vad som finns framför, en lycktstolpe eller ett bekant ansikte. Sammanfattningsvis kan man säga att det som kommer att hända är att vi kommer ha mycket mer hjälp av våra mobiler i framtiden när avancerade nyttotjänster kommer.
Det kommer att handla mycket om vardagstjänster, säger han. Han avslutar med att säga att man kan få en bild av framtidens tjänster om man följer en polispatrull, en försäljare eller en reparatör under en dag och funderar över hur man skulle kunna effektivisera deras arbete.
Hur ser du på strålningsrisken?
När jag var VD på Telia research var detta en av frågorna. Vi finansierade forskning, med försök på möss, och tittade bl.a. på tumörtillväxten i hjärnan. Försöken visade att tumörtillväxten var mindre hos dem som utsattes för strålning. Det finns idag ingenting som tyder det på att strålningen är farlig, säger han. Men vi har inte heller bevisat att det inte finns någon risk, fortsätter han och menar att vi bör tillämpa försiktighetsprincipen och använda handsfree och undvika att små barn pratar i mobil.
Vidare säger han att strålningen från basstationer behöver man inte ens fundera över. Men vi ska inte provocera människor utan vi ska respektera deras rädsla.
Ordföranden tackar för föredraget och lämnar över knallen.
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.