Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Ej medlem?
Ansök om medlemskap
Mats Torstendahl, VD för Danske Bank i Sverige, inleder sitt föredrag med att berätta om hur det var för bankerna under åttio- och nittiotalet. Bankmarknaden var under åttiotalet hårt styrd av statliga restriktioner. Det fanns restriktioner för utlåningsverksamheten, restriktioner för hur bankerna skulle placera sitt överskott, restriktioner för hur bankverksamhet bedrevs samt restriktioner för etablering av banker. – Det var inte förrän år 1986 som marknaden avreglerades och det blev möjligt för utländska banker att etablera sig i Sverige, säger Torstendahl. Avregleringen tar alltså fart under mitten på åttiotalet. Många av restriktionerna tas bort och det sker förändringar av förutsättningarna för att driva bank. Detta innebar att bankerna med hög fart förändrade sina verksamheter och att utlåningen ökade explosionsartat.
– På nittiotalet kom sedan baksidan av detta och det blev bekymmersamma tider för bankerna, fortsätter Torstendahl. Detta ledde till en kris med flera konkurser och kundernas förtroende för bankerna sjönk till en mycket låg nivå. Då kom också en tid av konsolideringar, vilket Torstendahl illustrerar med en bild av Danske Banks olika sammanslagningar. – Efter finanskrisen fick vi en koncentrerad marknad där få aktörer står för en stor del av marknaden, konstaterar han.
Vidare berättar han om hur bankerna internationaliseras. Tillväxtmöjligheterna kan inte skapas på den lokala marknaden med få aktörer utan bankerna väljer att växa på andra marknader. Han menar att det är de stora marknadsandelarna på hemmamarknaderna som finansierar internationaliseringen av bankmarknaden.
Mats Torstendahl menar att vi går nu mot en slutfas av de många konsolideringarna inom bankvärlden. – Det har inte hänt så mycket under tjugohundratalet, säger han. Han belyser också att Internetbanker kom in på allvar under tjugohundratalet, vilket har en stor betydelse för effektiviteten i bankerna.
I Sverige är antalet Internetavtal snart sju miljoner och manuella transaktioner närmar sig ett nolläge. Detta förändrar hur vi behöver använda våra resurser, säger han. Kunden vill ha större möjligheter att göra mer saker hemma. Idag är de kunderna som ställer kraven på Internetfunktionerna. Detta har naturligtvis fått konsekvenser för antalet kontor. Sverige har idag relativt få kontor per invånare om man jämför med övriga Europa men vi har många anställda på de kontor som finns. Den svenska kunden har, som en konsekvens av finanskrisen och teknikutvecklingen, tillgång till färre kontor men med fler anställda än i våra grannländer. – Det betyder inte att det blir sämre, vi kan erbjuda en hög kvalitet i våra tjänster, menar Torstendahl.
– Om åttiotalet präglades av stora avregleringar så är nu regleringstiderna tillbaka, säger han och beskriver att det till skillnad från tidigare, inte är svenska regleringsivrare som står för de nya regelverken utan EU. Sedan år 2000 har man varje år publicerat minst ett ”paper” med nya regelverk för bankverksamhet. Detta får stora konsekvenser framöver för bankerna, konstaterar Torstendahl. Oftast kommer nya regelverk ur konsumentskyddets syn, men det kan ha långtgående konsekvenser för bankernas system. Detta är en av de stora utmaningarna för bankerna framöver, säger han och anser att utmaningen inte ligger i att leva upp till kraven utan i att göra det med en anständig effektivitet.
Det finns idag sex nordiska banker som dominerar marknaden, berättar han vidare men säger samtidigt att konkurrensen är värre än någonsin. För att bekräfta detta påstående visar han att antal banker har ökat markant. Han visar också att antalet anställda har minskat på bankerna, detta bland annat på grund av de effektiviseringar som en konsekvens av Internetanvändningen. Personalneddragningarna har inneburit att de idag har få unga medarbetare som kan ta över efter de äldre.
Det är de nya bankerna som utmanar de fyra stora i Sverige och marknadsandelsförflyttningen har varit märkbar, fortsätter Torstendahl. En marknadsandel på 13 % har flyttats från de fyra stora till nya utmanare. Av detta är det många aktörer som tagit olika stora delar.
De nya bankerna har haft en kredittillväxt på 23 % årligen, motsvarande siffra för storbankerna är 3,4 % och för övriga 11 %. – Det har alltså varit en enormt hög tillväxttakt i de nya bankerna, säger han. De stora marknadsledande bankerna har ingen anledning att slåss om dessa andelar, säger han, det skulle slå sönder lönsamheten för dem. Slaget om marknadsandelarna sker istället bland de nya aktörerna.
Torstendahl visar en undersökningar från Mckinsey som bl.a. mäter hur många banker en kund använder, det vill säga hur lojala de är. Skillnaden är stor mellan de nordiska länderna. I Danmark är det sällsynt med fler än en bank medan det i Sverige är fler än en tredjedel som har mer än en bank. Viljan att byta bank gör att förändringar på marknaden sker. Torstendahl påpekar att kundernas mobilitet är viktigt för förändring. Detta är redan en vardag för de flesta branscher men det har det historiskt inte varit i bankvärlden.
En annan förändring som sker är att räntemarginalerna sjunker vilket gör det allt svårare att driva bank. Bolånemarginalerna har halverats under fyra år. Detta får bankerna att fundera över hur de ska göra framöver. Bankerna har anpassat sina kostnader till de höga marginalerna de hade de tidigare. En förändring som pågår och kommer att fortsätta är att bolån kommer att förflyttas från de personliga kontakterna till att ske över nätet. Detta finns redan men kommer att öka i omfattning. Om man ska fortsätta ha en personlig kontakt med kunderna måste man ha ett erbjudande som gör att kunderna köper mer än bolån.
Mats Torstendahl går nu över till att berätta om hur Danske Bank har expanderat i Sverige. Det hela började med en kraftig expansionsstrategi år 1994, berättar han. För att påvisa den kraftiga expansionen visar han att de år 1998 hade 15 miljarder kronor i utlåning år 2007 hade de 200 miljarder. Inlåningen har på liknande sätt gått från 12 till 70 miljarder under samma period.
Att de satsade i Sverige beror på att de trodde att det fanns stora möjligheter att driva på en förändring av den svenska bankmarknaden. Det svåra är att hitta de bästa cheferna och de bästa medarbetarna, säger han. Bankvärlden är enligt oss en kompetensintensiv tjänsteindustri. Vi anser att kompetent personal attraherar de bästa kunderna som i sin tur attraherar fler kunder. – Snygga lokaler skapar visserligen en image men det viktiga är personalen. Han tycker att de lyckats, de har varit framgångsrika med att arbeta med nöjda kunder och allra bäst har de lyckats med företagskunder. – Som ny på en marknad kan man prova på nya saker för att hitta det som kunderna vill ha, fortsätter han.
Han menar att den verkliga utmaningen nu är att fortsätta vara en utmanare och fortsätta att vara drivande på marknaden och göra det svettigt för de stora. En annan utmaning är att kunderna har blivit mer kräsna och kräver mer än tidigare.
Svenska banker är mycket effektiva i ett internationellt perspektiv och har ett försprång när det gäller produktiviteten. En anledning till detta är den teknologiska utvecklingen som kom tidigt i Sverige. Branschen har också varit bra på att enas om standarder. Men för att bli än mer effektiva kommer konsolideringarna att fortsätta eftersom det inte är möjligt att vara medelstor.
Att vara medelstor är inte möjligt eftersom IT-kostnaderna är så stora, säger Torstendahl och beskriver att nya regelverk ställer stora krav på IT-utvecklingen. Han ger ett exempel på ett projekt där 350 personer arbetade heltid för att anpassa systemen för ett av de nya regelverken från EU. Konsekvenserna av till synes små beslut blir enorma för bankerna när regleringarna ska genomföras i ny teknikutveckling. – Reglering i sig är inte dålig men det ställer stora krav på bankerna. Man måste vara kostnadseffektiv för att behålla kunderna som kommer att kräva allt mer, avslutar han och ger tid för frågor.
Hur kan Bolånekrisen i USA ske med kompetenta styrelser och kommer det att ske i Sverige?
Svaret på den första frågan är att den stora boven i dramat är girigheten. Möjligheten att tjäna stora pengar gör att riskbenägenhet blir högre.
Som svar på den andra frågan säger han att det finns stora skillnader mellan den svenska och amerikanska bolånemarknaden. Den amerikanska marknaden drivs av bolånemäklare. Denna skillnad gör att han inte tror på någon kris på den svenska marknaden. Han inser att enskilda individer kan komma i kläm vid en nedgång men säger sig inte vara bekymrad över marknaden som helhet.
Det blir allt enklare att låna 5000 kronor med SMS. Men för småföretagare blir det allt svårare att låna pengar i banken. Småföretag är väl ingen attraktiv marknad för bankerna?
Torstendahl svarar att det är betydligt enklare för en bankman att förstå och beräkna säkerheten för ett bolån än för ett företagslån. Det är viktigt att komma ihåg att bankerna inte har till uppgift att tillhandahålla riskkapital utan rörelsekapital, säger han också.
När det gäller om småföretag är attraktiva kunder eller inte så handlar det om att ge dem rätt erbjudande, med en service anpassad efter deras behov.
Ordföranden lämnar över knallen och tackar för föredraget. Avslutningsvis berättar han att nämnden kommer att ha ett policymöte den 29:e januari och välkomnar medlemmarnas åsikter. Han berättar sedan om vårens kommande föredragshållare Anders Källström, Mia Brunell, Joakim Rosengren samt Lars-Åke Lagrell.
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.