Joakim Rosengren

President & CEO DeLaval Group

Joakim Rosengren, President & CEO DeLaval Group

Dagens föreläsare, Joakim Rosengren, inleder sitt anförande med att tala om att han tycker det är mycket trevligt att få komma till Borås och träffa många vänner från förr. Joakim är född 1960i Borås, han är gift med Kristina och tillsammans har de två barn. De flyttade till Stockholm 1982 då han började på Handelshögskolan. Han berättar också att familjen har en labrador som hela familjen har glädje av.

Han blev färdig på Handels 1986 men redan under studietiden kom han i kontakt med Tetra Pack. – Jag har sedan spenderat hela mitt liv i mjölkvärdekedjan, säger han. Jag har i olika roller arbetat med mjölk i olika former. År 1990 blev Rosengren VD för Tetra Pack Sverige. Han och familjen flyttade senare till huvudkontoret i Lausanne för att bli Vice President of Operations. – Det innebar att jag fick resa till de länder som ingen annan ville resa till, säger han skämtsamt. Under den tiden lärde jag mig att göra affärer i Mellanöstern, Afrika och Östeuropa. Till Sverige kom han sedan tillbaka i slutet av nittiotalet och 2003 började han på DeLaval.

DeLaval – allt från diskborstar till mjölkrobotar

Gustav DeLaval grundade 1883 AB Separator, företaget som senare blev Alfa Laval och som idag är DeLaval. Gustav De Laval var en framsynt entreprenör, säger Joakim. Samtidigt som han startade det svenska moderbolaget startade han ett dotterbolag i USA som redan ifrån början haft DeLaval som namn.

Dagens DeLaval sysslar med allt som bonden behöver för sin mjölkproduktion. Företaget tillhör Tetra Laval-gruppen som ägs av familjen Rausing. Förutom DeLaval ingår Tetra Pak och Sidel i Gruppen. Tillsammans sysselsätter dessa företag mer än 30 000 personer.

DeLaval omsätter snart en miljard Euro och har 4 400 anställda. Deras styrka är enligt Rosengren att de kan leverera en helhetslösning för hela kedjan inom mjölkproduktion. Detta gör de i hela världen uppdelat på olika regioner. Regionsindelningen baseras på hur produktionen ser ut därför ingår Europa, Australien och Nya Zeeland i en region, ÖstEuropa och Asien i en annan. Två ytterligare regioner är Nordamerika och Sydamerika.

Mjölkindustrin har en lång historia, den första mjölkmaskinen kom i början på nittonhundratalet. – Naturligtvis har det hänt en hel del sedan dess, fortsätter Rosengren. Idag har vi ett unikt gränssnitt mellan högteknologi, djur och människor. Robotmjölkning är ett frivilligt mjölkningssystem dit kon går själv för att bli mjölkad. Mer än 50 % av alla nyinvesteringar i Europa görs med robotmjölkning, berättar Joakim. Också utfordringen sker nästan alltid automatiskt med transpondrar på korna.

De har också produkter inom många andra områden, nästan allt som kan tänkas behövas inom mjölkproduktion. Deras breda sortiment, med över 100 000 artiklar, är en del av deras konkurrensfördel. De producerar 30-40% av sin omsättning själva. Detta görs i 18 fabriker och de har arbetat mycket med att hitta en lönsamhet i produktionen. Mycket handlar om att placera fabrikerna geografiskt, idag finns deras största anläggning i Polen.

Försäljningen, marknaden och agflation

Företagets försäljningskurva är mycket positiv, men så är det inte alltid. Åren 2002 och 2003 var dåliga år, konstaterar Rosengren. Orsaken är att de är starkt beroende av de politiska systemen med t.ex. jordbrukssubventioner. När det finns en otydlighet sjunker deras försäljning, men nu accelererar försäljningen uppåt.

DeLaval har 28 % marknadsandel och deras största konkurrenter är de små lokala aktörerna. Det finns bara en konkurrent när det gäller produkter för robotmjölkning. Anledningen till att de bara är två som erbjuder detta är att utvecklingskostnaderna är så höga att det krävs ett familjeföretag med långsiktighet för att göra det, säger han.

Det råder en intressant situation just nu när det gäller livsmedelsproduktion det märks inte minst i media. Vi har blivit vana vid att livsmedelspriserna ständigt sjunker. – Men detta tog en dramatisk vändning för ett och halvt år sedan. Begreppet agflation har myntats runt om i världen. Detta drivs av att vi har en stor konsumtionsökning i regioner som Asien och Latinamerika. När man dessutom börjar använda livsmedel för att producera energi hamnar systemet i obalans med kraftiga prishöjningar som följd. Effekten, förutom att bönderna får mer betalt, är att det inte finns mat för alla och det blir svältkatastrofer. Miljöeffekterna med fler torkområden och fler översvämningar finns också med som en bidragande orsak till agflationen.

Det finns inte längre några lager av råvaror och de årliga produktionsökningarna går inte att få högre än 2-3%. Med en årlig efterfrågeökning på 7-8% blir det dessa effekter. När Kina ökar sin efterfrågan, går det inte att producerar den mjölk de efterfrågar i Kina, det finns inte tillräckligt med mark eller kor för detta. Man måste således handla med mejeriprodukter i världen. Premiärministern i Kina har uttalat en dröm om att kunna ge alla kinesiska skolbarn en halv liter mjölk om dagen. Detta motsvarar en extra konsumtion om 10 % mjölk av det som produceras idag.

Nya Zeeland är idag den största exportören av mjölk. De har också en låg produktionskostnad, bara Argentina ligger lägre. Följden av den låga produktionskostnaden i Argentina och den ökade globala efterfrågan är att många vill investera i mjölkproduktion där. Detta ger en hög inflation och den argentinska regeringen inför en exportskatt för att göra något åt det. Detta har inneburit att Argentina idag är nettoimportörer av mejeriprodukter trots att man är det land med bäst förutsättningar för mjölkproduktion.

Kundgrupper med mycket olika behov.

DeLaval delar upp kunderna i fem olika grupper med utgångspunkt från de metoder som används för mjölkproduktion. Uppbundna djur och lösdrift och de olika metoder vi känner till ifrån Sverige. För att illustrera en annan kundgrupp, Heavy Duty, visar han en film. Metoden är vanlig i USA och Ryssland. Filmen visar en enorm anläggning med upp till 20000 djur på en och samma gård. Ett exempel på hur stort detta är fås genom att tänka sig att utfordringen sker med långtradare och hjullastare.

Den totala motsättningen mot detta är Nya Zeeland där man driver så kallade grasslands, fortsätter Rosengren. Det går ut på att man äger mark som man på ett annat sätt ska konvertera till pengar. Man är intresserad av avkastning per hektar mark. Här gör man så lite investeringar som möjligt och använder en helt annan typ av utrustning. En ytterligare metod används av den kinesiska bonden som har helt andra förutsättningar. En genomsnittlig kinesisk bonde har 3 – 5 kor som han går med till byns mjölkningscentral. Där får han ersättning för de liter han mjölkar.

Hamra Gård – ett utvecklingscenter för bra och hygienmässig mjölkproduktion
Utvecklingen görs på Hamra gård som Gustav DeLaval köpte 1884 då han behövde ha mjölk att testa sin separator på. På gården finns idag 200 kor som mjölkas på olika sätt för att utveckla och testa produkter. – Vi använder också gården istället för att ställa ut på dyra mässor, berättar Rosengren. Det är billigare att chartra ett plan och flyga kunder från olika delar av världen till Hamra gård. Utvecklingen sker med syftet att få bra och hygienmässigt riktiga mjölkprodukter hos kunderna, avslutar Rosengren och ger åhörarna en present i form av var sin diskborste.

Frågor:

Hur är det med metangasen som korna producerar?
Det uppstår alltid metangas av idisslande djur. Men av växthusgaserna produceras 60 % av transportsektorn, 15 % kommer från idisslare. – Men vi producerar ju mat, påpekar han. Man får väl tänka till om man ska avstå sin köttbit på planet till Thailand, säger han.

AlfaLaval vad gör det företaget idag?
Det ursprungliga företaget köptes av Rausing som delade det i tre delar. Den ena delen som arbetar med processer inom livsmedel ingår nu i Tetra Pack, den delen som var AlfaLaval Agri är idag DeLaval och den tredje som sysslar med industriapplikationer ligger idag i det börsnoterade AlfaLaval.

Hur får ni varumärket att fungera över hela världen?
När jag började hade vi tjugo varumärken, idag är det en handfull. Hamra gård är en viktig symbol för DeLavals kultur och våra grunder.

Hur kan du som är ekonom ha så stor kunskap om produkterna?
Jag har ett tekniskt intresse och det är ju tekniken som är vår produkt. Vi bedriver mycket forskning och utveckling, vi spenderar dubbelt så mycket som våra konkurrenter. Därför är det naturligt att ledningen har ett tekniskt intresse.

Djurens perspektiv, hur är det med djurskydd, skiljer det sig mycket mellan olika länder?
EU harmoniserar reglerna men det skiljer mycket mellan hur man ser på djur i olika länder. Vårt sätt att närma oss frågan är det faktum att en välmående kossa alltid är en mer lönsam kossa. Det kommer man aldrig ifrån. Vi tar också avstånd ifrån saker som hormonbehandling för att öka produktionen, svarar Rosengren.

Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.