Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Ej medlem?
Ansök om medlemskap
USA-marknaden är K-formad och exporterar instabilitet, den kinesiska ekonomin sänker den globala prisbilden och Sverige är kanske bäst i klassen. Dessutom kan den svenska konsumenten komma att överraska under 2026. Så kan föreläsningen av en energisk, pedagogisk och oupphörligt intressant Henrik von Sydow sammanfattas.
Inför ett fullsatt auditorium tog von Sydow sin utgångspunkt i världens mest sålda roman, Charles Dickens Två städer, som inleds med meningen: ”Det var den bästa av tider, det var den värsta av tider…”. Just så har marknaden sett ut under 2025. Investerare har samtidigt rört sig mellan stark framtidstro och påtaglig oro, i ett marknadsläge som saknar historiska paralleller.
Å ena sidan har tilltron till teknologisk utveckling, innovation och entreprenörskap varit mycket stark, särskilt i USA. AI-investeringar har dominerat marknaderna och på amerikanska, liksom andra börser i världen, har aktier handlats nära historiska toppnivåer. Å andra sidan har investerare samtidigt sökt skydd. Guldpriset har nått rekordnivåer och defensiva valutor har stärkts.
Von Sydow menar att detta ovanliga mönster, där både riskfyllda tillgångar och klassiska skyddsinvesteringar stiger parallellt, speglar en marknad som försöker balansera optimism med försiktighet. Investerare vill inte missa uppgången på aktiemarknaderna, men väljer samtidigt att försäkra sig mot ökade geopolitiska och politiska risker, inte minst i USA. Vem hade för ett år sedan kunnat drömma om att Grönland, Venezuela och Iran skulle nämnas i samma mening?
Så vad kan vi då vänta oss av 2026? Henrik von Sydow sammanfattar läget i tre trender eller drivkrafter.
För det första kan vi förvänta oss att världens största ekonomi, USA, kommer att exportera instabilitet. Den ekonomi som tidigare stått för säkerhet och stabilitet gör inte längre det. Ett av Trumps viktigaste beslut, som kan flytta miljarder dollar, är vem han nominerar som ny chef för Federal Reserve.
För det andra kommer den kinesiska ekonomin, världens näst största, också att sprida global ekonomisk osäkerhet. Genom statsstöd fortsätter Kina att sänka priser på stora varugrupper som solcellsteknik, fordon och vitvaror. Som en starkt styrande aktör på världsmarknaden kontrollerar landet dessutom eftertraktade jordartsmetaller.
För det tredje fortsätter den accelererande fragmenteringen av världsekonomin, där ny teknik inte känner några nationella gränser. Gamla handelsmönster ersätts av nya. Europa förväntas handla mindre med USA och mer med bland annat Kanada och Sydamerika. Handeln blir rörigare och bygger i högre grad på innovationer och individer.
Von Sydow presenterar även en för många säkerligen ny ekonomisk term. Många har hört talas om V-, U-, W- och L-formade ekonomier, men i USA och på andra marknader ser vi nu den K-formade ekonomin. Den beskriver en utveckling där olika delar av ekonomin rör sig i motsatta riktningar. Tekniksektorn med AI i spetsen, särskilt i USA, fortsätter att växa kraftigt, medan mer traditionella industrisektorer står stilla eller befinner sig nära recession.
Samma klyftor återfinns på hushållsnivå. Hushåll med finansiella tillgångar och aktieexponering upplever framtidstro och ökat konsumtionsutrymme, medan hushåll utan buffertar pressas av fortsatt höga priser. En del köper mer och dyrare, andra mindre och till så låga priser som möjligt. Den K-formade ekonomin skapar naturligtvis stor osäkerhet på marknaden.
Ser vi till Europa blir tillväxten gradvis starkare, med lägre inflation och utrymme för räntesänkningar. Offentliga investeringar i försvar och infrastruktur ökar, även om det skiljer sig mellan europeiska länder. Två länder som sticker ut lite extra är Tyskland och Sverige, där ekonomierna kan komma i gång mer än i andra länder.
Sverige har gått från att vara sämst till bäst i klassen och svenska politiker gör mycket för att kickstarta valåret. Av 70 till 80 miljarder kronor i stimulans ska omkring 50 miljarder få fart på hushållen. Von Sydow menar att hushållen visade god resiliens under 2023 när räntor och elpriser var höga, men att konsumtionen inte riktigt lyfte under 2024 och 2025, vilket många hoppats på. Nu finns dock tydliga förutsättningar: låg inflation, lägre räntor, stigande reallöner, skattesänkningar, lägre drivmedelskostnader och sänkt matmoms.
Nyckelfrågan är dock hur en ärrad konsument kommer att bete sig. Skydda sig eller skynda sig att handla? Så länge konsumenten inte upplever att inflationen är besegrad spelar det mindre roll hur verkligheten faktiskt ser ut. Vi bär alla med oss minnen av höga priser som påverkar vårt beteende. Även nyhetsflödet spelar stor roll. Kommer det att skrämma konsumenten?
Henrik von Sydow hoppas att konsumtionen tar fart med tyngdpunkt på andra halvåret. På inköpslistorna kommer ungefär samma saker att stå som under pandemin: investeringar i hemmet.
Han avslutar med att lyfta den nordiska marknaden. Den är stabil, korruptionen och den politiska risken är låg, de offentliga finanserna är starka och offentliga investeringar har fått fart genom satsningar på försvar och säkerhet. Bäst går Sverige.
Vi är starkast i Europa och europeiska politiker följer noga vad vi gör. Sverige är Europas capital of capital, den starkaste marknaden i Europa. Stockholm ligger på femte plats globalt när det gäller antalet börsnoteringar, före både Paris och London. Stockholm som det nya Zürich och, skämtar von Sydow, Borås som Genève.
Så att investera i Sverige är ingen dum idé.
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.