Göran Collert

Utvecklingen på de finansiella m

Föredraget

Göran Collert tackar för vänlig invitation till dagens möte. Göran Collert är både hedrad och stimulerad av inbjudan men är något orolig för vad han kan leverera eftersom det sitter så pass många åhörare som han talat för det senaste halvåret. Som tur är förändras dock de finansiella marknaderna så något nytt alltid kan tillföras.

Som utgångspunkten för att förstå utvecklingen på de finansiella marknaderna kan man ha att all finansiell verksamhet är en integrerad del i samhällskroppen. Detta medför att för att förstå utvecklingen måsta man försöka förstå vad som styr utvecklingen i samhället.

Tre viktiga områden som påverkar och har påverkat utvecklingen på de finansiella marknaderna är:

Den tekniska utvecklingen
Avregleringen
Globaliseringen

Den tekniska utvecklingen
Det är viktigt att människorna är med i bilden vid teknisk utveckling. Risken är annars att en kollision mellan å ena sidan möjligheterna hos den tekniska utvecklingen och å andra sidan förutsättningarna och viljan hos människorna att ta emot densamma uppstår. Ett exempel på detta är den s.k. IT-bubblan som ändock är ganska ofarlig eftersom kapitalet som förbrukades till stor del var riskkapital.

– Bubblorna blir allvarliga först när lånekapitalet drabbas. Den stora frågan är: kommer den här perioden när förväntningar om framtiden har byggts till ”luftslott” att leda till någon form av allvarliga finansiella störningar? Min känsla är att priset för den s.k. telecombubblan på intet sätt är betalt.

Deutsche telekom har skulder som motsvarar halva Sveriges statsskuld. Olika europeiska centralbanker har gått ut med varningar för den stora ansamlingen av telecomrisker i stora europeiska banker. Hur många telefoner måste säljas och hur mycket måste näten utnyttjas för att förränta de enorma skuldbeloppen? I Sverige har vi inte sålt luftrummet utan delat ut det. Vi har dock delat ut tre parallella licenser på endast 9 miljoner innevånare.

En reflektion angående den tekniska utvecklingen är ”Hur allvarlig är den eventuella telecombubblan?”. Vi har säkerligen inte sett hela sanningen ännu.

Avregleringarna
Avreglering är inte särskilt enkelt på grund av att världen är så komplex och det går därför inte att avreglera utan att ha vissa ramar och regelverk.

Elmarknaden
I stort sett hela Norden, Tyskland och Polen är sammankopplad i ett stort elnät. Genom detta samordnas överkapaciteten och priset kan falla. Parallellt med detta har vi haft en god ekonomisk utveckling och efterfrågan har ökat. Det har dock inte byggts någon ny kapacitet under senare år. Därför är risken stor att priset stiger när nya kraftverk behöver byggas framåt i tiden.

Finansiella marknaden
För att starta bank krävs oktroj. Tidigare innebar oktroj att banken hade rätt att ta emot inlåning men man hade också skyldighet att lämna krediter, att delta i betalningstrafiken samt skyldighet att hålla kontor. Dessa regler har ändrats så att idag räcker det att ta emot inlåning. Därför har ett stort antal s.k. nischaktörer dykt upp på marknaden. Många menar att detta är bra för konkurrensen. Enligt Göran är dock bankernas s.k. övervinster inte några övervinster utan snarare för låga för att leva upp till marknadens önskemål om ett stabilt finansiellt system.

En gammal regel säger: ”Ingen nation har en god ekonomisk utveckling utan ett starkt finansiellt system”. Japans problem hänger samman med det finansiella systemets status.

Det finansiella systemets uppgift är att samla in inlåningsresurser och kanalisera dessa för kreditgivning som skapar en god ekonomisk utveckling. Den funktionen kan på sikt allvarligt rubbas om man inte ser över hur man använder lagstiftningen.

Globaliseringen
Det ömsesidiga beroendet mellan nationer har vuxit på ett kraftfullt sätt. Det positiva är att vi kan utnyttja den förhöjda produktiviteten, öka konkurrensen och skapa förutsättningar för lägre priser. Det negativa med globaliseringen är att risknivån ökar.

De ekonomiska kriserna transporteras mycket snabbare i en globaliserad värld. En gammal god regel säger att kriser underskattas alltid i första halvlek och överskattas i andra halvlek. Ett färskt exempel är de första kommentarerna till krisen i Argentina ”Det här kommer inte att röra oss”, ”Detta är marginellt”.

De banker som ligger sämst till p.g.a. krisen i Argentina är främst de spanska storbankerna. Dessa banker kommer dock säkerligen att klara sig och hantera dessa förluster. Problemet är istället att försiktigheten växer. Alltför mycket negativa förväntningar eller rädsla medför att kreditgivningen hålls tillbaka.

Systemrisker
Den svenska staten garanterade i början på 90-talet det svenska finansiella systemet. Den argentinska staten kan inte garantera eftersom den är konkursmässig. Vad skulle då hända om vi idag fick ett ifrågasättande av det bankerna i Sverige. Hur ser de svenska bankerna ut? Finns det några svenska banker? Med dagens ägande av svenska banker exempelvis Nordea finns ingen stat som ensam kan garantera utan det krävs ett samagerande av flera stater. Frågan blir då om EU kan vara denna överstatliga makt eller saknar EU ordentlig beslutskraft?

Det är viktigt att ta tag i systemrisker, inte genom avreglering utan genom att ha tydliga spelregler för den finansiella sektorn.

Konjunkturutvecklingen
I USA ökar företagens skuldsättning i förhållande till BNP. Vissa menar att detta inte är allvarligt därför att räntan är så låg.
– Risken i den höga skuldsättningen kommer man dock inte ifrån eftersom räntan kommer att stiga någon gång.
Även konsumenternas skuldsättning ökar i förhållande till BNP. Frågan är då om konsumenterna, som står för 60% av BNP, kommer att få fart på ekonomin.

Japan står på randen till en form av bankrutt. I Japan har man deflation, pengarna blir mer värda än varorna. Dessutom har man ingen tillväxt, arbetslösheten växer, budgeten är kraftigt underbalanserad och skuldsättningen i förhållande till BNP kommer att vara 150% vilket relativt sett är ungefär 3 gånger större än Sveriges statsskuld. Detta gör att Japan är mycket känsligt för en uppgång av räntan.

I Europa är Tyskland ett stort problem, Kohls uppgörelse med Östtyskland blev alldeles för dyr. Detta medför att det inte finns några lokomotiv i världsekonomin.

Göran Collert avslutar med prognosen att det kommer att blir ytterligare något sämre innan det kan bli bättre när det gäller ekonomin. Det finansiella systemet förefaller dock tillräckligt robust att klara ganska mycket.

I anslutning till föredraget ställdes följande frågor:

1. Vad kommer att hända med Sverige och EMU?
Om man har sagt A måste man säga B. Vi måste med i EMU eftersom vi tagit ställning och är med i EU. Dessutom blir kronan starkare så snart förhoppning om en EMU-anknytning växer starkare.

Avslutning

Alfred Hahn tackar Göran Collert för ett fantastiskt spännande föredrag och överlämnar knallen med citatet:
”Vissa frågor är i sanning globala, en av dessa är Vem ska betala?”

Klubbmedlemmar och gäster utdelar uppskattande applåder.
Ordförande avslutar mötet.

Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.