Rebecca Jansdotter-Hultqvist och

”

Föredraget

De båda föredragshållarna presenterade sig. RJH arbetar med personal- och ledarskapsutveckling som konsult, hälsocoach och samtalsterapeut. BA är personal- och utvecklingschef hos Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän. Han var tidigare managementkonsult med förändringsarbete som specialitet. RJH arbetar som hälsocoach hos Läsförsäkringar sedan ett år tillbaka. Hon blev imponerad av deras treårsplan – Affärer och människa i balans, som också varit Klubbens föredragstema under hösten 2004.
BA presenterade Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän som ett traditionell, starkt sakförsäkringsbolag, men som även har livverksamhet, båda med en omslutning av ca. 1 miljard kronor, samt en nystartad ””uppstickarbank”” med ca. 2,5 miljarder i omslutning. Idag försöker man få dessa verksamheter att samverka och fungera tillsammans.
Inom hela bolaget har man fört in ett nytt resonemang kring hälsa. Man vet att verksamheten är helt beroende av friska medarbetare, motiverade för uppgiften och att man mår bra, trivs och utvecklas. BA redogjorde för Länsförsäkringar, ett tungt tjänstemannaföretag, utgångspunkter, reflektioner och vad man åstadkommit inom hälsovård. Sjukstatstiken per september 2004 ligger på i snitt 5%, där kvinnorna ligger runt 6% och männen runt 4%. Då man ser att bristande hälsa hos medarbetarna kostar mer och mer pengar, bestämde man sig för att åtgärda detta. BA ställde frågan ””vad är hälsa och vad är ohälsa”” och RJH förklarade den upplevda hälsan och den kroppsliga hälsan. Sjuktalen ökar bland personer som är fysiskt friska och där man inte hittar några symptom på ohälsa, men där personen ändå mår väldigt dåligt. Symptomen är bl.a. huvudvärk, värk i nacke, magbesvär, hjärtklappning, panikångest, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, irritation, nedstämdhet under långa perioder, trötthet trots att man sover, minskad glädje, minskad sexlust, minskad kreativitet, minskad livsglädje. RJH menar att allt hänger ihop och att en holistisk hälsosyn innebär att man väger in hälsobegreppets alla dimensioner, som är fysiskt, psykiskt, socialt, emotionellt och själsligt. Allting är inte enbart arbetsrelaterat. RJH menar att människor har ett behov att projicera och arbetet är lätt att skylla på när man mår dåligt, men att det i själva verkar handlar om alla delar i livet. Människans förmåga att ta hand om sig själv, sin egen självkänsla och därmed förmågan att lyssna till sina egna behov och sedan ta ansvar för att fylla behoven, är mycket viktigt för att må bra.
Man talar om en yttre och en inre självkänsla I den inre självkänslan handlar det om just synen på sig själv. Även den yttre självkänslan har människor behov av, t.ex. att prestera och få bekräftelse på den egna prestationen. RJH påpekade att det är viktigt att känna till att det aldrig går att kompensera den inre självkänslan med den yttre. Ska man generalisera, så finns det två riskgrupper för denna typ av ohälsa, att må dåligt men ändå inte vara sjuk. Den ena är tvångspresteraren, en individ som har låg inre självkänsla och därför hela tiden försöker kompensera detta med att högprestera, den yttre självkänslan. Den andra är försakaren/offret, en individ med en inre svag självkänsla men dessutom även en yttre svag självkänsla. Om man ska hårddra detta, kan man uttrycka det som att tvångspresteraren är mer ångestbenägen, medan försakaren/offret är mer depressionsbenägen.
BA berättade att man på Länsförsäkringar vart tredje år gör en enkel treårsplan med prioriteringar. Förutom lönsamhet och expansion, så fokuserar man på hälsa, eftersom friska, nöjda medarbetare också ger nöjda kunder. Förelagsledningen enades om att prioritera detta område som en del av treårsplanen. Det gäller i första hand tre områden kroppen – där man bestämde att ha en friskhetsgrad om 96%, själ – ha en hög grad av arbetstillfredsställelse i bolaget, samt friska värderingar. Man har en intensiv kontakt med alla sjukskrivna, för att uppmuntra dem att komma tillbaka i arbetslivet och man har också genomfört arbetsplatsundersökningar. Man har beslutat att försöka aktivera alla medarbetarna i olika typer av friskvårdsaktiviteter, med målsättningen att av 300 medarbetare få igång 200 personer i någon typ av aktivitet. Nu är frågan hur aktivera resterande 100 personer och var gränsen går för den personliga integriteten. I utvecklingssamtal har man ställt frågan ””vad gör Du för att ålla Dig frisk””. Massage på arbetsplatsen och arbetstid, menar BA, är en naturlig del i friskvård. Man har även haft ett antal seminarium inom bolaget om bl.a. kost, motion och stress. Det finns inga rökutrymmen. Man har en viktminskarklubb. Ett nära samarbete mellan FHV och bolaget har aktiverats och medarbetare 50+ ägnas särskild uppmärksamhet.
BA konstaterar att man vid nyrekryteringar i framtiden kommer att intressera sig mycket mer för den sökandes sjukhistorik.
Man har inom bolaget en rehabiliteringsverksamhet för att få tillbaka medarbetarna i verksamheten och BA gav exempel på hur detta kan gå till, t.ex. genom att förändra arbetssituationen. Han menar också att man måste gripa in tidigare, eftersom sjukdom och rehabilitering är dyrt för företaget. Man får nästan alltid en varning, ca. 1 till 1½ år innan medarbetaren insjuknar. Det kan börja med kortare sjukskrivningar, som sedan övergår i längre och längre sjukskrivningar för olika symptom. Man såg först inte sambandet, utan såg det som enskilda händelser. Nu vet man att man ganska snabbt behöver komma i kontakt med den sjuke för att påbörja samtal. Enligt BA är det så att läkaren fokuserar på kroppen, psykologen på relationer. Men eftersom allt hänger ihop, förstod man att det behövdes en person med mänsklig förståelse, förståelse för affärer och som ser ””sammanhanget””. Det var då man kom i kontakt med RJH som hälsocoach. Hon fick träffa sjukskrivna personer, som man arbetar med att få tillbaka i arbetslivet, men även tala med personer i förebyggande syfte.
RJH anser att man lyckats få människor att förstå att man inte behöver skämmas eller tycka det är märkvärdigt eller svårt med hälsocoaching.
Man lyckades få tag i riskpersonen/gruppen väldigt tidigt och BA är säker på att man därigenom avvärjde en del risker och problem för framtiden. Dock ansåg man att det inte räckte med redovisade åtgärder.
Vem sitter då med nyckeln!?
Jo, ledningen och cheferna. Från medarbetarundersökningar kunde man utläsa att det fanns en stark koppling mellan hur chefen mådde och hur medarbetaren mådde. BA menar att han aldrig träffat en chef som inser hur stark hans/hennes påverkan är på medarbetare. Ledarskapsfrågorna har kommit alltmer i fokus och tydligheten i ledarskapet är mycket viktig. Det finns tre frågor runt ledarskap som är västentliga delaktighet, kommunikation och ledarskap. RJH menade att hälsofrämjande ledarskap bara kan utövas av den om själv mår bra. På LF frågade man ledarna hur de mådde och kunde då konstatera att 50% av dem inte mådde speciellt bra, utan ofta led av samma symptom som medarbetarna. Även här behövde åtgärder sättas in. ””Vi vet att det ställs enormt höga krav på ledare idag och måste därför ge ledarna möjlighet att orka. Vi vet att mänskans grundläggande psykologiska behov är att bli sedda och bekräftade och detta gäller även ledare. Därför måste de ges möjlighet att må bra, för att därmed ha kraft att se signaler hos medarbetarna och orka ta tag i dem””. Förutom en hälsoundersökning av cheferna, gick man även igenom vad hälsofrämjande ledarskap är och vad detta innebär, t.ex. genom att tidigt se signaler till ohälsa hos medarbetarna, att man själv mår bra och vad som krävs för att en medarbetare ska må bra. Detta var en utbildningsdel, men det fanns också ett behov hos cheferna att föra samtal om sina egna svåra situationer. Därför startade man en professionell handledning, med grupper om 5-6 personer, som träffas ungefär en gång i månaden, där man under sekretess diskuterar t.ex. svårhanterliga personalärenden och där man får råd, hjälp och synpunkter från sina kollegor. RJH påpekade att fokus inte är att prata om andra, utan fokus är att fundera på vad som händer med mig som ledare i kontakt med den här medarbetaren. Handledningens syfte är att vidareutveckla sig själv som människa och som ledare. RJH påpekade också att sekretesskyddet är otroligt viktigt.
BA konstaterade att det förmodligen kommer att ta några år innan man ser resultatet av insatta resurser för att sänkta sjukstatistiken.
RJH delgav åhörarna några tankar kring balans, belastande och uppbyggande faktorer, och vad som gör att vi människor mår bra. Det är individuellt för varje människa, men RJH påpekade att ””det krävs så mycket mer att bygga upp, men så mycket mindre för att bryta ner””.
RHJ sammanfattade sitt och BA:s föredrag med att konstatera hur viktigt ledarskap är, och ställde frågan ””vågar vi tänka om””.
BA avslutade med att återigen påpeka att ohälsa inte alltid är arbetsrelaterad, eftersom både arbetsliv och privatliv påverkar en människas hälsotillstånd och man alltså måste sätta in detta i ett sammanhang. Det är viktigt att som ledare vara uppmärksam på vad man gör, hur man mår och vilka signaler man skickar ut till sin närmaste omgivning.

Åhörarna tackade för föredraget med ren varm applåd.

Knallens citat

GR tackade och framhöll att RJH och BA på ett fint sätt beskrivit människan i balans och överräckte var sin Knalle till föredragshållarna.

”