Paul Frankenius

Ensam är inte stark – Paul Frankenius

Paul Frankenius inleder med en presentation av sig själv och berättar att han kom till Borås och JC år 1983 och har bott här sedan dess men har dock verkat mest nationellt och internationellt. Han berättar också att han är gift och har två vuxna barn. Hans föredrag kommer att handla om de vägval han gjort i sitt yrkesliv, av lust och nyfikenhet men också dem han varit tvungen till på grund av sin hälsa. Han kommer också att berätta om de bolag han arbetar med idag samt om entreprenörskraften i bygden.

Sitt eget entreprenörskap började när han som 17-åring köpte en nedläggningshotad korvkiosk för 1450 kronor, renoverade den för 27 000 kronor för att inrymma in glassavdelning och hyrde ut den för 100 000 kronor per år. Han berättar också att han när han arbetade extra på JC under gymnasietiden bestämde sig för att det var chef han ville vara. Han beskriver sig själv som uppvuxen inom JC, efter butiksarbetet arbetade han med inköp och sortiment och slutade som vice vd.

Om förändringen av JC
JC var störst och bäst på jeans, säger Frankenius. Förändringarna började när Jörgen Appelqvist kom till JC, han gjorde om JC – butikerna och ökade försäljningen per kvadratmeter. En annan viktig sak var när de byggde sina egna varumärken. Innan detta hade det funnits dyra varumärken och kläder helt utan märke. JC byggde upp egna varumärken för mellanskiktet och kunde därför ta mellanprisbetalt.

En annan förändring som Paul berättar om är förändringarna av barnmodet. Rabbit vände sig till barn på låg- och mellanstadiet. JC förändrade sortimentet så att det blev tonårskläder för barn. Detta var unikt och JC var först i Europa med denna förändring. Han fortsätter med att berätta att JC låg som nummer fyra i Sverige efter H&M, Lindex och Kapp-Ahl. Det normala i Europa är
att den typ av butik som JC ligger på 14-15 plats. – Vi hade en unik position i Sverige, konstaterar Frankenius. Som orsaker nämner han att det handlade om kunskap om kunderna, att kunna fylla kundens behov både i form av service och i form av mode.Som ett exempel på service nämner han att man kunde sy om sina jeans i butiken. Genom att vara snabb på att se kundens modebehov och erbjuda kläder med design och kvalitet kunde de höja priserna och ändå sälja samma volymer. – Att ha butikerna både som ägare och de som omfattas av de beslut man tar ger också en styrka, menar Frankenius. Vi lärde oss att göra det
som var bäst istället för att leta fel. Han ger ett exempel när han som inköpare gjort ett felaktigt köp. Han blev försvarad utåt men utskälld inåt. Ledarskapet att skydda sin organisation skapade mycket framgång.

Paul visar sedan exempel på alla de avknoppningar som kommit ur JC. Gina Tricot, Cheap Monday, Weekday, SVEA, 8848, Viskan Distanshandel med flera är goda exempel på det som kommit ut ur JC som avknoppningar. – Kraften i JC finns än idag men på helt andra ställen, säger Frankenius.

Tredjeparts logistik och fastigheter
År 1994 slutade Frankenius njurar att fungera och han tvingades omvärdera sitt liv. Det enda han då visste var att det var ett par års väntetid på en ny njure. Han arbetade på trots att han behövde dialys var sjätte timme. Han berättar att han reste i hela världen med en väska innanför byxorna för att kunna få dialysen. Vid den här tiden hade han ett fastighetsbolag och han kom så
småningom in på tredjeparts logistik. Grundpelaren för att han idag kan vara en investerare och inte anställd är när han tillsammans med Christian W Jansson köpte Josefssons år 1996. Detta var också inledningen på samarbetet med KF Invest och KF fastigheter. Vid köpet var det egentligen lokalen, 33 000 kvm på Viared, de ville komma åt. Detta för att börja med tredjeparts logistik för handeln. – Detta sätt att jobba, att köpa bolag, driva upp dem och i ett antal fall sälja dem har blivit hans nya liv, säger han.

Idag arbetar han med ett stort antal olika bolag såsom Bockasjö, Happyland, Kapp-Ahl och Scorett, men också med nya utvecklingsbolag inom medicinteknik. Han berättar om ett bolag som arbetar med nya sätt att hantera organ vid lungtransplantationer. Att han klarar att arbeta med allt detta trots sina hälsoproblem beror på att han tidvis varit tvungen att arbeta mer distanserat. Han arbetar därför inte operativt utan ser till att bolagen har en kompetent ledning.

Ur modebranschen har han lärt sig att fatta beslut under osäkerhet, han menar att man ska känna sig fram till besluten inte räkna sig dit. Han har också lärt sig vikten av att inte prata om attraktion från kunderna på samma gång som kostnader och effektivitet. Då talar man om olika saker på samma gång. Han menar att detta är en vanlig orsak till konflikter i styrelser.

Bolaget Bockasjö har han tillsammans med Joakim Hedin. Bockasjö sysslar med fastigheter med ett huvudfokus på logistikfastigheter, kapitalförvaltning och har ett skogsbestånd i Lettland. Den gamla postterminalen, Bockasjöterminalen, utgör moderhuset för bolaget. De har fortsatt att köpa den typen av fastigheter. Han berättar stolt om Ryda där Eriksson finns idag med 400 personer. Eriksson har valt att göra Borås till sin Europahub, vilket troligen kommer att innebära
ännu fler personer och byggnader här. – Att de fick in Eriksson i fastigheten beror på Joakims fotarbete, säger han stolt. Joakim tillförde någonting nytt till fastighetsbranschen, ett helt nytt tänk som bl.a. innebär att projekten tar betydligt kortare tid.

Till Kapp-Ahl kom han år 2002 och var med och köpte ut det under år 2004. – Kapp-Ahl var konkursmässigt 2002, säger Frankenius. Butikskedjorna älskar kvinnor i 20-30 årsåldern. Men de insåg att kunden egentligen var någon annan, vuxna kvinnor i 30 – 50 årsåldern. ”Kan du inte få den du älskar så får du ta den du får”. Kapp-Ahl nischade om sig till de kunder som faktiskt fanns i butikerna. Deras kunder är kvinnan mitt i livet som tjänar 22 – 23 000 kronor. De har inte så stor plånbok, men är många och de vill klä sig snyggt. Kapp-Ahl säljer 56 miljoner plagg om året, har 90 butiker i Norge, 143 i Sverige, 32 i Finland, 27 i Polen och nu också butik i Tjeckien.

De är duktiga på lite mindre orter och har 51 nya butiker i pipeline. De har också Europas modernaste distributionscentral i Mölndal. För att ha kontroll på produktionen har de egna kontor runt om i världen. 1999 blev de det första miljöcertifierade modeföretaget, de har 4 200 medarbetare och omsätter 158 miljarder kronor.

Swedbank Sjuhärad beskriver Frankenius som bygdens egen bank. Banken bildades 1831 och ägs till 50,5 procent av stiftelsen. De finansierar sin utlåning genom inlåning av folk i bygden.

Det är en lokal bank som är marknadsledande på både privat- och företagsmarknaden. Utmaningen är att agera som en uppstickare trots att man är marknadsledande. Genom stiftelsen har 136 miljoner delats ut sedan 1995.

Ett Borås i förändring
Han avslutar sitt föredrag genom att ge sin bild av ett Borås i förändring. Människor utanför Borås beskriver att affärsmässigheten finns i modersmjölken, vi är snabba och flexibla och vill använda en krona två gånger, vi har också en motorväg rakt genom staden. Frankenius menar att trots entreprenörsandan har vi ingen starkt tradition av samarbete likt Gnosjö. Förändringarna är många menar Frankenius och nämner bland annat Pinocchio, Högskolan, idrottsframgångar, konstmuseum och tankarna på en skulpturpark. Här finns också många framgångsrika företag, medelstora företag med en stark position i flera branscher. Vi är snabbfotade entreprenörer som är vana vid kriser och mindre drabbade i dessa varseltider. – Knalleandan är rätt bra att ha, men i en modernare tappning, konstaterar Paul. Han menar att det blir svårare och svårare att fatta beslut i en allt snabbare och komplex värld som dessutom
är paradoxal. Han vill se en ny typ av entreprenörskap där en av skillnaden är att se till vi istället för till jag. Att han arbetar som han gör idag tackar han sin sjukdom för, han har varit tvungen att ta hjälp av andra och arbeta tillsammans med andra.

Avslutningsvis berättar han tacksamt om när han fick en ny njure donerad till sig av en vän. Det var många som var villiga att hjälpa till och Frankenius
understryker vikten av att ”Be nice to people on your way up because you may meet them on your way down.”