Magnus Silfverberg

Big Data i praktiken
–Man kan fråga sig vad Big Data är, ett modeord, ett problem eller en möjlighet. Men jag tror att det är allt detta samtidigt. Big Data kanske inte kommer att rädda världen, men utgör definitivt en värdeskapare. Det sa Magnus Silfverberg vid Handelsklubbens oktobermöte. Han är vd i Bisnode, ett företag som hjälper sina kunder att tolka, förstå och förädla data som ska ligga till grund för deras affärsbeslut.

Bisnode vill bidra till att göra vardagen enklare genom att leverera beslutsunderlag till företag, myndigheter, kommuner och organisationer. Bisnode ägs av Ratos och Bonnier. Man talar om smart data, data som förädlas för kunderna. Företaget finns i 18 länder, har 2000 anställda och 150 000 kunder, allt från mycket små till mycket stora verksamheter. Arbetet baseras på material från 500 olika datakällor. Det kan handla om individ-, fordons-, företags- eller fastighetsinformation.

Big Data kan beskrivas som digitalt lagrad information av sådan storlek att det är svårt att bearbeta den med traditionella databasmetoder. Informationsmängderna mäts vanligen i så mycket som terabyte och petabyte. Begreppet lanserades för knappt tio år sedan och kan på svenska översättas till stora datamängder.

Magnus Silfverberg beskrev fem olika fakta kring big data.

–För det första växer datainformationen i vårt samhälle exponentiellt. Strukturerad data växer ordnat, men människor genererar också data helt ostrukturerat genom allt som skrivs och läggs ut på nätet. Utmaningen är att det krävs avancerad teknik för att analysera all denna information.

Möjligheter med nya lösningar
–För det andra handlar det om tekniska behov. Nya lösningar möjliggör analyser av de mycket snabbt ökande mängderna datainformation utan att IT-investeringarna behöver rusa i höjden. De ökar faktiskt ganska måttligt över åren.

Som tredje punkt av fem nämnde Magnus vetenskapliga framsteg när det gäller att analysera ostrukturerade data.

–Nu krävs nya metoder för att analysera data. Exempel är machine learning, natural language processing (NLP) och Network Science. Det senare handlar om möjligheten att analysera stora nätverk och med olika matematiska metoder kan man komma fram till en prediktiv analys av vilka som vill köpa en produkt baserat på till exempel ett socialt nätverk.

Magnus gav exempel från bilförsäljning, där Bisnode hjälpt bilföretag att utifrån signaler i tillgänglig persondatainformation hitta de kunder som är mest benägna att köpa bil och vilka som kan förväntas vara bäst ambassadörer för ett märke, allt i syfte att styra marknadsföringen främst till dessa.

–Ett aktuellt bolag kunde sänka sina säljkostnader med 80 procent och ändå få sålt mer. Det är en nytta med Big Data-analys, ett sätt att få ut värde av Big Data.

En punkt som berör alla
Den fjärde punkten var den nya kommande dataskyddsförordningen, GDPR, som från maj 2018 skärper kraven i den gamla personuppgiftslagen, PUL.

–Detta är den största utmaningen och den måste alla som hanterar personuppgifter förhålla sig till, sa Magnus med tydlig adress till Handelsklubbens medlemmar. Särskilt som brott mot den nya förordningen kan rendera böter på fyra procent av ett företags omsättning eller upp till 20 miljoner euro.

De flesta bolag talar om digitalisering. Data är en hörnsten i digitaliseringen. Vilket också påminner om vikten av att ha kompentens i de här frågorna i bolagsstyrelser.

–I Bisnode investerar vi 50 miljoner kronor för att anpassa oss till GDPR och många banker och telekombolag investerar förstås ännu mer. Jag tror inte att världen kommer att stanna med GDPR, men det gäller att ha tänkt till, att förhålla sig. Ytterst handlar det om att konsumenter ska kunna ha större koll på uppgifter om dem själva. Bland annat blir det inte tillåtet att hålla inaktuella kundregister.

Som femte faktum beskrev Magnus Big Data som det nya smörjmedlet mellan å ena sidan företagsvärlden och å andra sidan öppen datainformation, sociala medier, B2B, uppkopplade produkter (sakernas internet) och webben. När man kopplar samman öppen officiell onlinedata och företagens transaktionsdata får man en tydlig bild av företag och individer och det går att göra avancerade analyser som kan skapa stor nytta.

Stora individuella risker
–Generellt kan man säga att vi alla lämnar extremt många spår efter oss i mycket av det vi gör. Största risken för individen är att vi lämnar mycket till företag som till exempel Google, inte minst när vi går in på geobaserade lösningar som t ex Google maps. Det går att kartlägga var vi har varit och befinner oss och ta fram uppgifter som visar om vi till exempel har en benägenhet att köra för fort ofta eller om vi ofta uppsöker Systembolaget, sa Magnus Silfverberg, som också betonade de stora nyttor som all datainformation skapar för individen.