Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Ej medlem?
Ansök om medlemskap
Lagrell inleder med att beskriva sin fokusering på fotbollen. Han har idag tre uppdrag och alla handlar om fotboll. Han säger att han har bestämt sig för att koncentrera sig på fotbollen och gör detta genom de uppdrag han har i Svenska fotbollsförbundet, i en kommitté inom UEFA samt i FIFA´s disciplinkommitté.
Han kommenterar därpå striden mellan Lennart Johansson och Platini som UEFA president. Han beskriver att det inte var en personlig kamp mellan två personer utan en kamp mellan två olika ledarstilar. – Lennart stod för ett ledarskap med inställningen att styrelsen bara ska fatta principbeslut och arbeta med strategiska frågor, säger Lagrell. I en sådan organisation fattas de operativa besluten av en chefstjänsteman. – Platini, som i sin kampanj sa ”fotboll tillbaka till folket”, stod för ett annat ledarskap, fortsätter han. Platinis inställning är att de folkvalda tar alla beslut, stora som små. Platini är som ordförande ansvarig för den operativa verksamheten. Samma ledarstil finns inom FIFA där Blatter tar alla beslut. Lagrell understryker att han tycker att Platini och Blatter är två duktiga personer.
Förändringen inom UEFA innebar alltså att de som valdes skulle fatta alla beslut. Alla kommittéer ska inom Platinis organisationen ledas av styrelseledamöter, därför blev Lagrell vice ordförande istället för som tidigare ordförande i den UEFA-kommitté han arbetar i.
Lars-Åke framhåller också att han aldrig engagerat sig politiskt. – Det måste vara helt opolitiskt så att man kan agera mot politiker oavsett partifärg när det gäller fotbollens bästa.
Lars-Åke berättade att han träffat Elfsborgs sponsorer på morgonen och att Stefan Andreasson beskrev vilka stora insatser som behövs för att ett svenskt lag ska gå till Champions League. Han säger att han tycker att Andreasson har helt rätt i sitt resonemang.
Han menar att om man ska titta på hur fotbollen har varit och hur det kommer att bli bör man utgå i från England. Det var nämligen där allting började. Fotbollen startade på 1800-talet kopplat till de stora industrierna, det var arbetarnas sport. Man hade professionella spelare, men deras löner var som normala arbetarlöner.
Här i Sverige byggde kommunerna idrottsplatser och ingen protesterade mot att Borås Kommun ägde och drev Ryavallen. Så var det inte i England, där var det personer som hade intresse av att fotbollen blev stark som byggde själva. Självklart hade någon mer pengar än andra att satsa. Här bildade vi ideella föreningar, i England bildades bolag.
Ända till 1984 var bolagen icke vinstdrivande. – Belöningen bestod i att de fick en whiskey i halvtid, säger Lagrell. Det som kom och blev en stor förändring var till stora delar en följd av fotbollskatastroferna under 80-talet. För att förhindra fler katastrofer lagstiftade man för att höja säkerheten. Alla matcher i den högsta ligan fick bara spelas inför sittande åskådare, man lagstiftade om att man anhålls direkt om man passerar den inre sargen, man införde också tv-bevakning såväl inne på stadion som utanför.
För att finansiera de stora ombyggnader som krävdes anordnade man ett lotteri som blev en stor succé – British Lottery. Huvuddelen av de anläggningar som finns i England har finansierats via detta lotteri, berättar Lagrell.
De nya arenorna innebar att de tidigare sovande bolagen nu fick anläggningar med konferensmöjligheter och annat som kunde bringa intäkter. En annan viktig faktor för utvecklingen av fotbollen var teveutvecklingen. – Med nya anläggningar och teveersättningar som gick i höjden började dessa bolag bli allt mer aggressiva och kommersiella, konstaterar Lars-Åke. Man började också med säsongsbiljetter vilket innebar att publiken byttes ut, den gamla arbetarpubliken blev istället en medelklass eller överklass publik som har råd att betala de högre biljettpriserna.
Denna utveckling har sedan spridit sig till andra länder. – Därför, menar Lagrell, har Stefan Andreasson rätt när han säger att det är omsättningen i föreningen som avgör var man hamnar fotbollsmässigt.
Lagrell menar att fotboll är den enda idrott där det inte finns några privata intressen i seriestrukturen. Denna harmoni i strukturen hotades när de största klubbarna för några år sedan sa att de ville starta en egen Europaliga. Men Lagrell tycker egentligen inte att det är så märkligt att detta hände. Han berättar att de 32 lag som går vidare i Champions Leauge avstår intäkter ifrån teverättigheter, arenareklam och programblad. Dessa intäkterna läggs i en pott som klubbarna får 75% av resterande 25% finansierar hela UEFAs verksamhet. Intäkterna från Champions Leauge är varje år 8 miljarder kronor. – Det är ju detta som satt spår i resultaträkningarna hos de klubbar som varit framgångsrika, säger han. Det har blivit en större skillnad mellan de framgångsrika och de mindre framgångsrika.
Det som hände nu var att Blatter och Platini sydde ihop en uppgörelse med klubbarna. Man lägger ner G14 och föreningarna får ta del av intäkterna ifrån VM- och EM-slutspel. Han ger ett exempel på vad detta innebär för klubbarna om Anders och Wiland spelar får Elfsborg 30000 kronor gånger 2 gånger antal dagar som de deltar i slutspelen. Detta finansieras av den ökade kommersiella marknad som finns inom fotbollen idag.
En stor del av ökningen av det kommersiella inom fotbollen kommer av att fotbollsturism som omsätter stora pengar. Detta är en ny dimension som startade i västtyskland 2006. Sverige hade 17500 biljetter till matchen i Berlin men det var 45000 svenskar på olympiastadion. Det mest fantastiska var att det var ytterligare 45000 svenskar i parkerna runt om i Berlin. – Det är detta som är den nya dimensionen, menar Lagrell. Han beskriver att en nation som söker ett slutspel också måste ha ett antal parker med storbildsskärmar. I de parkerna får det enbart finnas de varor som finns på arenorna, vilket öppnar helt nya perspektiv.
Lagrell uttrycker att det är enormt viktigt att Sverige går till EM- och VM-slutspel, inte minst ekonomisk för förbundet. För att visa på detta berättar han att slutspelet 1990 gav ett nollresultat, 1994 var nettoresultatet 17,5 miljoner, 2000 var det uppe i 25 miljoner och år 2006 var det 28 miljoner kronor. Ekonomin har alltså stor betydelse och ger möjligheter för förbundet att driva projekt som ska fostra svenska spelare för våra svenska klubbar.
– Men den andra planhalvan är av ännu större betydelse, säger Lagrell. Det är det stora intresset som fås i samhället. Det börjar med lottningen i december som all världens tv-bolag följer. Därefter är fotbollen i centrum hela tiden fram till och med slutspelet. Detta intresse betyder mer än de pengar vi får in och behövs eftersom man måste spela sig till en plats i slutspelet. För att lyckas med det måste intresset vara högt så att vi får fram nya spelare, domare och ledare. – För fotbollsrörelsen är detta viktigare än pengar, även om jag inte menar att det också är viktigt, säger Lagrell.
Den enklaste beskrivningen av utvecklingen i den svenska fotbollen är att titta på antal spelare och antal åskådare. – Under de 15 åren som jag mäter har vi haft en fantastisk utveckling, uttrycker Lagrell. År 1992 hade vi ett publiksnitt i allsvenskan på 4194 personer. Detta har ökat till över 10 000 personer år 2007. Antalet licensierade spelare ökar också varje år.
– Svensk fotboll utgör 1/3 av den totala idrotten i Sverige. Ambition är att fortsätta kunna säga att vi är den idrott som finns i varje by, säger Lagrell.
Lagrell går vidare och berättar om de tio områden som nu är viktiga för fotbollen och som förbundet satsar pengar på. De satsar på spelarutbildare i varje distrikt eftersom det är viktigt att även spelare från de mindre föreningarna kan utvecklas. – Sverige är ett för litet land för att slarva bort talanger, säger han.
Han berättar också om satsningar för att få in duktiga personer i förbundet, för att utveckla konstgräs vidare, fotbollsskolor, uppföljning av talanger och satsningar på landsbygden. Förbundet satsar också på domararbetet för att skapa nästa generation av duktiga domare. Professionalisering av domare är ytterligare en satsning de gör. De driver också ett flickprojekt. – Vi är en sport för både tjejer och killar, säger Lagrell. Vår ambition är att det ska bli lika naturligt för tjejer som för killar att spela fotboll. Det tionde fokusområdet handlar om en nolltolerans för att förbättra klimatet på matcherna.
Lars-Åke berättar att de gjordes en dyster analys av Sveriges anläggningar år 2003 då det konstaterades att vi inte hängde med i utvecklingen. Varje land behöver en anläggning med plats för 50000 sittande. – Nu vågar jag säga att år 2012 kommer Swedbank Arena att vara färdig. Den kommer att kosta 1,9 miljarder kronor och har bland annat ihopfällbart tak.
Han avslutar med att säga att Borås gjorde att fantastisk arbete med Arenan. Han tror inte att Göteborgs och Malmös arenor blivit av utan det genombrott som Borås Arena blev.
Frågor:
Du säger att du inte har några politiska anknytningar, hur hänger det ihop med ditt arbete som Landshövding?
– Det var ingen som frågade om min politiska hemvist. Jag har hittills aldrig behövt bekänna färg, svarar Lagrell.
Blir det mer bolagisering än vad som är nödvändigt inom svensk fotboll?
Det kommer att blir mer bolagisering, men om det är nödvändigt kan man diskutera. Lagrells personliga uppfattning är att det är okej att man bolagiserar om föreningens egna medlemmar tycker att man ska göra det. Däremot menar han att anledning att bolagisera inte bör vara skattemässig utan ha andra skäl.
Det är besvärande för fotbollen med publikvåldet. Menar du att publikvåldet är samhällets ansvar?
– Nej, det menar jag inte, svarar Lars-Åke. Vi har faktiskt inte så mycket våld inne på anläggningarna, det som är besvärande är att det är inne att ha gängslagsmål. Det har inget med fotbollen att göra men det är besvärande för fotbollen.
Föreningen har ansvaret för sina arrangemang och säkerheten vid dessa. Det är en missuppfattning att man tror att polisen sköter ordningen inne på arenorna. Polisen har ansvar för det som sker på gator och torg. Jag menar att en del av de budskap som hörs på arenorna, är besvärande för fotbollen. Det som är rimligt att kräva är att få använda den tekniska utrustning som finns t.ex. videoövervakning.
Ordförande tackar Lars-Åke och överlämnar över Knallen. Och avslutar mötet genom att tacka för säsongen och önska alla en trevlig sommar.
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.