Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Anna tackade för att hon fått komma till denna entreprenörsbygd. Hon började med att förklara vad Temo är, eftersom de flesta tror att Temo endast sysslar med opinionsundersökningar, vilka dock i verkligheten är mindre än en halv procent av verksamheten. Största delen av verksamheten är strikt konfidentiellt, t.ex. produktutveckling, affärsutveckling och medarbetarundersökningar. Temos kunder är bl.a. Ikea, Telia, Swedish Match, Coca-Cola, Landstingsförbundet, Svenskt Näringsliv, Dagens Nyheter, m.fl. Ett projekt kan kosta från kr 3.000 till 3.5 miljoner.
Affärer och människa i balans. AM ville tala om detta ur tre olika perspektiv ett Temo-perspektiv, ett personligt perspektiv och Sverige idag – hur väl är landet i balans.
Temo-perspektivet. Medarbetarundersökningar på Temo är en oändligt mycket större del av verksamhet än opinionsundersökningarna, ca. 20%. Dessa undersökningar hjälper ett företag/organisation att bli en bättre och mer effektiv arbetsplats och därmed förbättra resultatet. AM gav exempel på några av Temos undersökningar. Hon visade ett modellschema över organisationskraft, där den viktigaste rutan är att personalen känner handlingskraft och vad som påverkar denna. T.ex. är ledarskap, förutsättningar och stöd i arbetet, samverkan och spridning av kunskap och den personliga arbetssituationen viktiga delar. Temos undersökningar görs på olika sätt, t.ex. via enkäter per post eller Internet. Medarbetarundersökningar handlar om i stort sett två olika perspektiv, dels att hämta in information till företagsledningen så att man förstår situationen på företaget, men precis lika mycket om att ge information tillbaka till olika enheter och avdelningar. Man kan i princip analysera vad som helst och AM visade exempel på detta. När man tittar på Sverige idag och diskuterar sjukskrivningar, får man lätt intrycket att många människor mår väldigt dåligt. En generell undersökning som Temo gjort (yrkesarbetande befolkning över 16 år) visar att de flesta människor faktiskt mår väldigt bra. Men, samtidigt visar undersökningen att många människor känner en stress över att inte klara av sitt arbete, där kommunanställda är i majoritet. Temo har även tittat på vad som orsakar utbrändhet, där arbetsmängd, dåligt fungerande organisation, brist på handlingsutrymme, otillräcklig erkänsla och/eller ersättning, brister i psykosociala arbetsmiljön, upplevelse av orättvisa och motstridiga värderingar, visar sig vara några faktorer. Men utbrändhet förorsakas inte enbart av faktorer på arbetsplatsen, visar studien. Man blir stressad av att ha för många olika arbetsuppgifter samtidigt, av tidsbrist och – det riktigt allvarliga, enligt AM – att det är så mycket man vill men som man inte hinner med. Ojämn arbetsbelastning och att vi ställer för höga krav på oss själva, är alltså allvarliga faktorer. Hon visade på tre riskfaktorer, som tillsammans kan leda till sjukskrivningar. Med 30 års erfarenhet av medarbetarundersökningar, har Temo lärt sig att bygga upp en erfarenhetsbank över vad som faktiskt leder till stress på en arbetsplats. Viktigt för alla företagsledare är att veta att otydliga mål i ansvar och befogenheter är ytterst stressframkallande och AM betonade att den absolut mest drivande faktorn är hur ledarskapet bedrivs för att människor ska må bra. Ytterligare samband mellan faktorer i organisationen och stress redovisades. De som upplever stress tappar naturligtvis arbetstillfredsställelse, men en hög arbetsbelastning är inte automatiskt lika med stress, för om man känner engagemang i sitt arbete och har makt över sin situation, dämpas stressfaktorn. Exempel på vad som leder till låg sjukfrånvaro är bl.a. en arbetsplats där mål följs upp, nytänkande uppmuntras och medarbetarens initiativ tas tillvara, där man ser helheten och inte präglas av revirtänkande och där arbetsplatsen präglas av gott ledarskap. AM påpekade att man funnit att om man har fått in ett dåligt ledarskap i en organisation och sedan byter ut den personen, så kan sviterna efter det dåliga ledarskapet ligga kvar i ända upp till fyra år.
Under Annas föredrag ställdes en del frågor av åhörarna.
– Beträffande ledarskap ””rätt man på rätt plats””, stämde AM in i konstaterandet med kommentaren att de företag som verkligen är noga med rekryteringen, tjänar så otroligt mycket på det i det långa loppet.
– Beträffande utbrändhet hur mycket beror på arbetsplatsen och hur mycket beror på andra saker. Eftersom Temos undersökningar sker på uppdrag av arbetsgivaren, koncentrerar man sig på vad man kan göra på arbetsplatsen konkret, men som en biprodukt ser man att många andra faktorer, t.ex. privatlivet, också påverkar stressupplevelserna.
– Vad är det som gör att det tar så lång tid för en ny chef att ta över efter ett dåligt ledarskap, är det misstroende hos personalen? AM hypotiserar, men tror att det kan handla om försvarsmekanismer, vanorna har satt sig och blivit en del av företagskulturen. Det tar en tid att bearbeta och omvärdera och lita på en ny chef.
– Hur uppfattar personal arbetsrotation? Har inte undersökts specifikt av Temo, men det är väldigt olika beroende på arbetsplatsen och hur väl den anställde får kontroll över sitt eget arbete.
– Hur noga är man med att ta reda på hur personalens familjesituation påverkar, då det kan vara av stor betydelse för arbetet? När man gör en individrapport, hjälper Temo till med att se vad som är en stressfaktor, eftersom privata situationer kan vara en större stressfaktor än själva arbetet. Det är otroligt mycket människor kan klara av om de känner att de har kontroll över situationen, såväl privata som arbetssituationer.
AM fortsatte med att ställa frågan ””Vad påverkar låg sjukfrånvaro?”” En intressant fråga för alla oss som är resultatansvariga och med tanke på alla förändringar som är på gång från 1 januari. Några faktorer som kan påverka låg sjukfrånvaro är att en chef är närvarande, ger återkoppling och är väl insatt i det dagliga arbetet samt följer upp personliga mål. Återigen är det aktiva ledarskapet viktigt, där det handlar om att kommunicera och ge organiskt stöd, ””management by walking around””. Vidare förutsättningar är att ge stöd i arbetet och att ge eget ansvar, eftersom människor strävar efter det, vilket i sin tur gör att de blir handlingskraftiga. Målvisionen måste vara känd av alla. AM avslutade första delen att sitt föredrag med att påpeka att det händer mycket positivt vad gäller sjukskrivningar idag. Vid intervjuer är man förvånad över svaret att faktiskt en av tio tycker sig märka att sjukskrivningarna minskar på den egna arbetsplatsen. Det intressanta är att stressen är lika hög, men det positiva är att de känner att de får återkoppling från ledarna i organisationen. Vad vet Temo, efter 30 år, som direkt går att översätta till ett bättre resultat på sista raden? Vad finns det för sambandsfaktorer? Jo, att man är medveten om att man är på sin arbetsplats för att uppnå ett mål, att ledarna har en fast hand över organisationen, att utveckling och förnyelse sker, att ledaren är relationsorienterad, samt att rätt kompetens finns i organisationen.
Balans ur ett personligt perspektiv. Anna Malmhake presenterade sig själv. VD på Temo sedan 1 december 2003. Hon har varit kund hos Temo genom ett av de bolag hon arbetade på i början av 90-talet. AM har arbetat på stora amerikanska bolag och inte mycket i Sverige. Hon har arbetat bl.a. på Procter&Gamble, senare på Coca-Cola och de sista åren i teknikbranschen hos Motorola. Hon tycker att det var en kulturchock att komma tillbaka till svenskt arbetsliv. AM hade aldrig haft en svensk chef förrän hon fick en svensk koncernchef på Temo. Frågan hon ofta får är hur hon får balans mellan privat- och affärsliv. Hon tycker sig aldrig ha upplevt det som ett problem, familjen med make och tvillingpojkar på 11 år och yrkesarbete går utmärkt att balansera. Hon är glad för den typ av arbete hon haft och de företag hon arbetat på, eftersom hon alltid har känt att hon kunnat skapa denna balans. Amerikanska bolag är otroligt resultatinriktade. ””Det är företag där man antingen åker uppåt eller åker ut””. Och hur otroligt det än kan låta, var det faktiskt en stor trygghet, tycker AM. Man mättes alltid. Hennes egna erfarenheter från att arbeta i ett krävande företag, är väldigt positiva, vilket hon gav exempel på. Hon jämförde med ett arbete där man är låst på en viss plats under en viss tidpunkt och ställde sig frågan hur man då får balans? Att hon kunde leda sina projekt berodde på att hon hade en enorm frihet. Hur ser vi på balans i västvärlden? En symbolbild visar en våg som står helt stilla. AM har märkt att när människor pratar om att vilja ha mer balans mellan yrkesliv och privatliv, betyder det ofta att man vill göra mindre. Men är det det som är balans? Hon jämförde med att balansera på en balansplatta, som absolut inte är stillhet, snarare en lång kamp, man ändrar och förflyttar. Den taoistiska symbolbilden visar ständig förändring, en balans mellan två ytterligheter. Den har blivit AM:s egen personliga bild av balans, eftersom balans enligt AM är att ha handlingsfrihet och hålla ögonen på något man vill ha och hela tiden kunna korrigera. ””Balans är inget tillstånd, balans är något man själv kämpar för att uppnå. Och det gäller lika väl för företag””.
Sverige idag – ett land i balans?
Forskning visar att vi är allt mer beroende av en värld i snabb förändring. Vi går mot en ökad självständighet, från ””paketlösning”” till ””eget val””, från ””vara”” till ””göra””. Vi är på väg mot ett öppnare Sverige med ökad rörlighet, mindre homogent, mer mångfacetterat, med ändrade värderingar, livsstil och etniskt tänkande. Vi är mer öppna för alternativa driftsformer i vård, skola och omsorg. Vilket förtroende har man då för olika aktörer i det svenska samhället? En undersökning visar att förtroendet för institutioner och organisationer är i stadigt sjunkande, vilket kanske inte kommer som en överraskning. Däremot litar man allra mest på den butik där man handlar. Allt som man har personlig kontakt med, har man större förtroende för, visar undersökningen. Hur ser svenskarna idag behovet av förändring och trygghet? Temo ställde frågan ””om du tänker på framtiden och hur ditt liv ser ut idag, tycker du då att du skulle behöva mer eller mindre förändring respektive trygghet i din tillvaro?”” Det är intressant att se att fler vill ha mer förändring än som vill ha mer trygghet. och det är inte överraskande att yngre (16-19 år) oftare känner behov av förändring. Temo ställde också frågan om det behövs mer andlighet och/eller mer materiel trygghet i samhället idag. 47% anser att det finns ett stort behov av mer andlighet, 1/3 anser generellt att det behövs mindre materiell trygghet. Kvinnor ser oftare behov av mer andlighet, medan andelen när det gäller materiell trygghet är i stort lika. På frågan Temo ställde om hur vanligt det är med andliga intressen (icke materiella intressen), svarar majoriteten att de läst böcker eller lyssnat på föredrag om personlig utveckling eller psykologi under den senaste månaden. På andra plats kom ””läst horoskop eller böcker om astrologi”” och AM konstaterar att astrologi är en form av andligt intresse som är enormt stort i Sverige idag. På tredje plats kommer ””deltagit i gudstjänst eller annan religös sammankomst””. Stora skillnader i värderingsförskjutningar är på väg i samhället idag. På frågan hur man ser på människors och djurs värde, svarade tre av tio tillfrågade äldre att djur värderas för lågt, medan fem av tio unga (16-29 år) tycker att djur värderas för lågt. Enligt AM finns det mycket andligt sökande i de yngre generationerna idag, väldigt mycket etikdiskussioner, som kanske inte syns så tydligt. För att sammanfatta hur det ser ut i Sverige idag, kan sägas att många har lågt förtroende för samhällets institutioner, att många kan lockas att känna behov av förändring i tillvaron, men att en majoritet ändå är nöjda med tryggheten, att många tycker det behövs mer andlighet i samhället och att det finns ett tydligt andligt intresse – även om det ser olika ut för olika generationer.
Några av de frågor klubbmedlemmarna ställde, har redovisats ovan. Temo har en hemsida, www.temo.se, där man kan hämta mycket intressant information.
Åhörarna tackade Anna Malmhake för ett mycket intressant föredrag med en varm applåd.
Gunnar Ryman tackade för ett spännande föredrag och överlämnade Knallen, som är extra glad sedan han hört att 58% har stort förtroende för stället där de handlar!
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.