Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Västsvenska Industri- och handelskammarens vd inleder sitt föredrag med att ställa frågan: hur mår världen? Han säger att frågan är relevant eftersom affärer blir allt mer globala. För att förstå hur det går för oss måste vi ha vår utgångspunkt i hur det går för världen.
Anders Källström menar att världen aldrig har sett bättre ut än nu. En anledning är att aldrig har så stor del av jordens befolkning levt i demokratier som nu. Det är en stor skillnad mot bara för tio år sedan. Han säger att demokratin till stora delar har besegrat diktaturen. Afrika utgör ett undantag ifrån detta.
Intressant i en värld som domineras av demokratier är det faktum att en demokrati aldrig har krigat mot en annan demokrati. Demokratier har krigat och startat krig men aldrig emot en annan demokrati. Den enkla och logiska förklaringen är att de som röstar i en demokrati också är de som också dör under ett krig.
Vi har faktiskt fred på jorden idag, säger Anders. Det pågår idag 30 officiella krig, de flesta av dessa är kalla krig utan strider. Ett bra mått på krig är hur många som dör i krig. Sedan 1985 har den siffran varit omkring 500 000 människor/år i krig. Jämfört med hur många som dog under krigen på nittonhundratalet är det få. De allra flesta av dem som idag dör i krig finns i södra Afrika.
– När människor lever i fred och demokrati ägnar det sig åt att bygga välfärd, fortsätter han. De ägnar sig då åt ekonomi och business. Det är precis det vi ser hända i världen idag och det ger goda effekter.
Av jordens befolkning är det fem sjättedelar som idag ökar sin välfärd. Av 6,3 miljarder människor så ökar 5 miljarder sin välfärd. Den miljard människor som inte ökar sin välfärd finns på några få ställen. De finns i Nordkorea, i Afghanistan, i Iran och Irak, de finns också i Vitryssland samt i Afrika.
Även världsekonomin är positiv
Världsekonomin i förväntas växa med 4,5 % i år, det är nästan dubbelt så mycket som det som brukar räknas som en högkonjunktur. Världshandeln ökar med 8 %. Det går utan tvekan åt rätt håll för världen, konstaterar Källström.
Det går bra för Sverige när det går bra för världen, fortsätter han. Eftersom vi har en stor exportindustri, 45 % av vår BNP, går det bra för oss när det är högkonjunktur i världsekonomin.
Anders säger att han vill påstå att vi just nu har världshistoriens bästa högkonjunktur. Detta eftersom konjunkturen är hög, men inte för hög, det finns heller inga flaskhalsar i form av brist på något, t.ex. arbetskraft. Det enda negativa i detta ljusa läge är den höga arbetslösheten.
Denna positiva bild bekräftas också av de regelbundna prognoser som Handelskammaren gör över företagens uppfattning om den kommande konjunkturen. Dessa visar på en stor och ökande optimism bland företagen.
– För vår region, Västsverige, ser det än bättre ut, fortsätter Anders Källström. I vår region utgör exporten en andel om 50 %, alltså en större andel än för Sverige som helhet, därför går det än bättre för Västsverige.
För att det ska gå bra i en region behövs det också ett tillräckligt stort befolkningsunderlag. Det behövs omkring 500 000 människor inom en räckvidd på en timme för att inte tappa i kraft, för att öka krävs det minst en miljon. Människors rörlighet ökar, för 150 år sedan rörde sig den genomsnittlige svensken 500 meter från sängen varje dag, för 50 år sedan 5 kilometer och idag 5 mil. Detta betyder att vi i vår region, med ett befolkningsunderlag på 1,5 miljoner, har ett mycket bra läge.
Satsningar på infrastruktur och utbildning ger nya konkurrenskraftiga länder.
Finns det då inga hot mot detta, frågar sig Källström. De pengarna som är ett resultat av den goda ekonomin används bland annat till att förbättra infrastrukturen. De nya industriländerna använder också pengarna till att utbilda sina ungdomar. Andelen studenter från länder som vi för inte så länge sedan betraktade som u-länder ökar dramatiskt på de stora universiteten. Detta samtidigt som det finns en tendens att ungdomar från västvärlden tar välfärden för given. De känner inte längre någon som svultit, såsom man gjorde för två generationer sedan. Det motsatta gäller för ungdomar ifrån de nya välfärdsstaterna, de har en stor drivkraft att få det bättre än tidigare generationer.
De här länderna har en välutbildad och motiverad elit i kombination med en motiverad, men billig, arbetskraft bland den övriga befolkningen. Detta innebär att de idag kan konkurrera med kvalitet. I allt fler branscher säger företrädare att det inte längre finns låg kvalitet. Kvalitet utgör därför inte längre en konkurrensfördel utan är snarare ett krav för att existera. Idag handlar det istället om vem som kan producera kvalitet till lägst kostnad.
Anders Källström fick i uppdrag att ta reda på vad vi kan göra för att försörja oss när andra kan leverera samma kvalitet till en betydligt lägre kostnad. Därför har han ägnat vintern åt att prata med affärsmän i olika branscher. Detta gav så mycket material att det resulterade i boken ”Lyssna till din tid”.
Många händelser i världshistorien har varit megahändelser, ingen missar att Hitler går in i Polen eller att datorer slår igenom. Källström tror att det som händer nu är lika stort men att det består av många små händelser som ihop blir något stort. Varje dag sitter miljoner beslutsfattare och tar beslut om varifrån de ska köpa en viss produkt. Varje enskilt sådant beslut är ingen stor händelse men summan av alla dessa händelser blir stort. Vi måste därför bli duktiga på att se dessa mönster, att lyssna till vår tid.
Källström använder en bild för att sammanfatta bokens budskap. Bilden utgörs av en graf med en tidsskala på x-axeln. Tidsaxeln är utan angivna årtal men går ifrån ett paradigm uppbyggt kring gränser till ett paradigm uppbyggt kring relationer. Olika branscher förhåller sig olika till tidsskalan.
I den gamla världen var gränser viktiga, gränser mellan nationer, gränser mellan olika ämnen i skolan, gränser mellan företag samt språkgränser spelade en stor roll. Anders använder 1989 som ett symbol år då vi lämnade världen av gränser och påbörjade utvecklingen mot relationstänkandet. Detta år är valt bland annat med tanke på att det var då som Internet började spridas utanför USA. Internet ser han som en relationsbyggare och gränsbekämpare. En annan teknik med samma effekt är mobiltelefonin. Han menar att vår generations stora utmaning är att tänka bort gränser och istället tänka in relationer. Gränser är nästan utan undantag något negativt och relationer nästan utan undantag något positivt, säger han.
På den andra axeln i grafen finns kundvärden. Det är vad vi inom näringslivet sysslar med, att skapa kundvärden, säger han. I den hårdnande konkurrensen pågår en ständig jakt uppåt om vem som levererar de högsta kundvärdena.
Det grundläggande kundvärdet är alltid någon typ av fysisk prestanda, detta gäller även typiska tjänster. En frisör kan till exempel inte leverera utan att ha en sax. Tjänstesektorn utvecklas i hög grad ur industrisektorn.
Tidigare var industrin indelad efter kvalitet, man levererade antingen med hög kvalitet eller till ett lågt pris. Detta är inte längre sant, begreppet ”Made in Sweden” har förlorat sin styrka. Då var också produktutveckling viktigare och hade högre status produktionsutveckling eftersom man kunde ta mycket betalt för en bra produkt, tillverkningskostnaden hade mindre betydelse.
Kvalitetskonkurrensen har som exempel inneburit att alla bilar som levereras idag är av hög kvalitet. En följd av detta är att varumärkets betydelse ökar. Som konsumenter litar vi till att de som vårdar ett varumärke garanterar en bra kvalitet till ett lågt pris. Om det står Sony på en produkt bryr vi oss inte om var den är tillverkad, förklarar Källström.
I det här läget blir produktion viktigare än produktutveckling. Därför måste vi höja statusen för produktionen. Förutom det måste vi också automatisera i en högre utsträckning för att kunna leverera kvalitet till en låg kostnad.
En annan sak som görs för att följa med utvecklingen är att tekniken modulariseras och standardiseras i en allt högre utsträckning. Industrin håller på att delas upp i två delar, de systemägande, t.ex. Volvo och Ericsson, och de underleverantörer som levererar moduler, t.ex. Autoliv och SKF. De systemägande industrierna har en roll att ha en holistisk syn, att förstå hur deras produkt används: Varumärket är deras maktmedel. Underleverantörernas medel är att vara bäst på tekniken inom sitt område.
Detta innebär att man i allt fler branscher kan börja prata om oligopol, eftersom alla i princip levererar samma sak. Då börjar naturligtvis alla att fundera på hur de ska konkurrera. Svaret har blivit design.
Design har tre uppgifter, den ska göra produkten estetisk, betydligt viktigare är att den ska göra funktionella produkter som är enkla att tillverka och använda. Designens tredje uppgift är att ge användaren en identitet. Design var förr något exklusivt som man kunde ta extra betalt för. Nu har även designen börjat kopieras vilket innebär att även billiga länder kan leverera god design.
När inte längre kvalitet och design är våra konkurrensmedel blir tjänsterna det. En gång i tiden utgjorde tjänster en egen sektor. Idag utgörs tjänstesektorn av att applicera tjänster på industriella produkter. Men även tjänstesektorn utsätts för hård konkurrens och börjar modulariseras. Källström berättar om ett flygbolag som delar in sin produkt i olika moduler som alla var för sig måste vara lönsam. Kunden väljer själv vilka tjänster han vill ha och betalar för det han får.
En annan tydlig trend är branschglidning, fortsätter Anders. Bensinstationer säljer livsmedel, matbutiken lånar ut pengar, bankerna säljer försäkringar och så vidare. Trenden kring branschglidningen är intressant för den offentliga sektorn. Det faktum att den offentliga sektorn inte fungerar som vi förväntar oss gör att påtagligt många branscher tittar på vilka delar av den som de skulle kunna branschglida in i. Om detta kommer att tillåtas får våra tjänsteföretag stora möjligheter att utveckla tjänster som de sedan kan exportera. Om det inte får denna möjlighet kommer tjänsterna istället att utvecklas i andra länder. Vi behöver ha en lika bra miljö för att utveckla tjänstesektorn som vi en gång hade för att utveckla industrisektorn. Då kan vi inte längre ha kvar dagens gränser mellan privat och offentlig sektor, menar Källström.
Nästa trend han tar upp är den ökande internationaliseringen. Allt fler tjänster köps upp internationellt. Ytterligare en trend är att bygga nätverk, vilket allt fler små företag börjar prata om. En del av de systemägande företag han pratat med är oroliga för de svenska underleverantörerna. De klarar inte av att utvecklas från komponentleverantörer till modulleverantörer. Lösningen för småföretagen är att bygga nätverk.
En fjärde nivå som ännu inte slagit igenom men som Källström själv tror är vad som kommer är kundupplevd godhet. I en värld där den offentliga sektorn inte håller måttet och kyrkan är i kris är näringslivet den enda kraften som fungerar i samhället. De andra pratar vi levererar, säger han. Det är vi som är starka, och som Astrid Lindgren sa: ”Den som är stark måste vara god.” De allt mer utbildade och medvetna konsumenterna kommer att kräva godhet. De kommer att välja de varumärken som står för godhet.
Näringslivet har traditionellt beskrivits som ond, menar Källström. Han anser att detta inte sant eftersom vi levererar det kunderna vill ha är vi en god kraft. Som en följd av vi varit ifrågasatta har vi inom näringslivet varit defensiva avseende vår godhet.
Han tror att nästa steg i utvecklingen är att näringslivet börjar bli offensiva avseende deras godhet. Vi kommer att tvingas till detta när vi inte längre har möjlighet att leverera en unik produkt. För att lyckas med att leverera godhet måste godheten vara gedigen och också hålla över tiden. En annan förutsättning för att lyckas med detta är att näringslivet måste bli mer öppet. För att motverka att öppenheten blottar oss för konkurrenterna krävs också snabbhet. Målet är att bli sympatisk, att kunderna börjar sympatisera med leverantörerna.
Godhet baseras på värderingar, vad som är godhet är olika för alla individer. Detta ger oss stora möjligheter att nischa in sig mot olika sorters godhet. Genom att känna till sina kunders värderingar kan rätt sorts godhet levereras. Företagen måste ha värderingar, ta ställning och stå för det. När företagen blir allt mer missionerande kring sina varumärken kommer kunderna att bli anhängare till de varumärken som ligger i linje med deras egna värderingar. Ett gediget gott företag måste ha ägare som är anhängare, de måste utse en styrelse som är anhängare, styrelsen utser i sin tur en VD som är anhängare och som omger sig med medarbetare som anhängare.
När utvecklingen går ifrån att leverera fysisk prestanda och kvalitet till att leverera goda tjänster ändras fokus ifrån teknik till ledarskap, säger Källström. Han tror därför på en renässans för ledarskapet.
Allt detta är svårt och konkurrensmedlet för vår region är att lyssna till vår tid. Den region som kommer att vara bäst på att lyssna till sin tid och se och förstå vad som händer kommer att få ett försprång. Vår region har förutsättningar för att lyckas med detta, avslutar han.
Alfred Hahn framför att han har hört många föredrag på Handelsklubben och att detta var ett av de bättre.
Ordförande tackar för ett intressant föredrag och lämnar över Knallen. Knallen var före sin tid eftersom han på sin tid gick femtio mil till dalarna. Han var också liksom Anders Källström en god man.
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.