Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Ej medlem?
Ansök om medlemskap
Michael Treschow börjar föredraget med att säga att den förändring som nu sker är mycket större än de omställningar som gjordes under både textilkrisen här i Borås och under varvskrisen i Malmö. – Jag vill påstå att det jag upplever just nu är en mycket större förändring än vad jag varit med om i hela mitt liv. På den tiden jag reste runt, var det ungefär tjugo länder man reste till, idag är det hundra. Han nämner som exempel Ericson som har eget folk i 140 länder. Världen har blivit tre gånger så stor. Fenomenet kallas globaliseringen.
Han menar att vi inte förstår vilka de verkliga drivkrafterna för detta. Naturligtvis är öppnandet av alla dessa marknader en orsak, förr kunde man inte åka till Ryssland eller Kina. I Indien var man tvungen att göra allting internt, likadant var det i Brasilien. Treschows resor idag skiljer sig mycket i från förr, förra året var jag sex gånger i Kina, säger han. Jag var också två gånger i Indien men inte en enda gång i Tyskland. Det beror inte på att jag inte tycker om Tyskland. Prioritering av var man lägger tiden blir längre och längre österut.
Den andra drivkraften är den nya teknologin, det som gör allting möjligt. Vi ser produkter som gör mer och mer till mindre och mindre kostnader, fortsätter han. – Vilka är då de stora vinnarna i allt detta, frågan han sig. Jo, det är vi konsumenter. Det är fascinerande att tänka på sitt eget köpbeteende över tiden, allting blir billigare och billigare p.g.a. konkurrensen. En TV som för 20 år sedan kostade 8 000 kronor kostar idag 2 000 kronor. För Electrolux är alla produkter betydligt billigare idag än för 10-15 år sedan. När kunde man köpa en bil för under 100 000 kronor senast? Kineserna kommer att lansera en bil för 5 000 Euro, under 50 000 kronor. När kunde man resa för 500 kronor till London? Bransch efter bransch utvecklas i samma riktning, konstaterar Treschow. Det blir också dubbelt så många konsumenter i världen, fortsätter Treschow. Det blir fem miljoner nya mobilabonnenter i Kina varje månad, lika många i Indien.
Världshandeln ökar med 10 % om året, det är en enorm utveckling. Baksidan av detta finns naturligtvis för dem som skall tillverka en DVD spelare för 500 kronor. Han exemplifierar genom att berätta att han besökte en liten affär i Värnamo och såg en hårtork för 128 kr. Sladd och motor kostar pengar – jag har varit i branschen. Man undrar var dom har stulit materialet någonstans, säger han. Vad gör då producenterna i en omvärld som bara letar efter bättre och bättre priser, mer och mer värde för pengarna? De börjar fundera om de kan segmentera. Vi har väl alla försökt köpa ett par gymnastikskor, idag är det ett stort beslut med många frågor att ta ställning till. Springer jag uppför eller nerför, på mjukt eller hårt underlag och hur ser fötterna ut och så vidare. När jag var liten fanns det blå gymnastikskor för pojkar och vita för flickor. Det fanns bara i två storlekar, för stora eller för små.
Producenterna försöker också köpa biligare komponenter någon annanstans eller också flytta hela produktionen till billigare länder. Man blir orolig att jobben kommer att försvinna när produktionen flyttar till Baltikum, Ungern eller Kina. Då blir man ju naturligtvis orolig, säger han. Jag har varit i Kina 20-30 gånger men blir mindre rädd för varje gång, när jag ser deras begränsningar.
Treschow menar att vi måste fundera på hur vi ska använda våra egna fördelar och tror att vi måste ägna mer tid åt att försöka förstå den nya situationen. Om vi är 2-3 gånger så många i världen som köper och konsumerar än för 20-30 år sedan, då finns det väl troligtvis 2-3 gånger så många affärsmöjligheter runt om i världen. Att få dessa affärsmöjligheter att landa proportionellt i Sverige – det är det som är den stora utmaningen, säger han. Möjligheterna finns där – det är lite som ballonger – det gäller att rycka ner dem innan de flyger iväg. Utmaningen är att se till att de landar just här. Det är intressant att se hur många möjligheter det finns i bransch för bransch, verksamhet för verksamhet. Ett exempel är vad man idag gör inom träförädling, de har fantastiska möjligheter med fibrer för förpackningar. Eller vad Sandvik idag gör med rostfritt stål och möjligheterna inom transport och fordon – idag säljer man inte bussar utan transportsystem. Atlas Copco borrar tunnlar, det är robotar som går där nere. Två företag i världen är bäst inom området, Sandvik och Atlas Copco. Det är svenska företag som gör detta! De tar till och med hem produktion till Sverige.
Titta på ny verksamhet, telekomindustrin med hela kommunikationsexplosionen. När vi har styrelsemöte i Ericson kommer det varje möte upp en ny fyrbokstavskombination som man inte har hört talas om tidigare. Det är ett tecken på den enorma utvecklingen i den branschen. Titta på bioteknik, biomedicin och se hela den utvecklingen. Stamforskning och genforskning är andra exempel som Treschow ger på den högteknologiska utvecklingen. Ni som är en handelsregion och handelsstad vet ju vilka enorma möjligheter det finns med handel och logistik. Ni vet ju också hur duktiga ni är med er knalletradition, den traditionen har inte många andra, säger han.
En stor möjlighet finns också inom tjänsteområdet. Möjligheter för företagsnära eller hushållsnära tjänster, med allt från upplevelseindustri till miljökonsulter. Treschow påpekar att vår andel tjänsteanställda är låg i förhållande till många andra länder. I England utgör tjänstehandeln ungefär 70 procent av BNP, vi ligger på 40-45 procent. En anledning är att den offentliga sektorn har stängt in sig – det är inte öppet för konkurrens. Tänk på alla de duktiga kvinnor inom vården som skulle ha chansen om man öppnar upp det lite mer. Det råder inte brist på arbetstillfällen eller affärsmöjligheter utan det råder brist på arbetsgivare, det är det stora dilemmat för oss. Detta går att göra något åt men det är oroväckande att antal företagare, med andra ord arbetsgivare, har minskat med sex procent under en tioårsperiod.
Vi är nästan sämst på egenföretagande och nyföretagande bland de länder man mäter detta i. Vi är på 18-19 plats i Europa när det gäller egenföretagande och nyföretagande. Om vi ska lyckas med de 500 000 jobben, ska vi inte fylla på arbetsmarknaden, det finns en miljon som inte går till ett jobb men som skulle göra det om det fanns. Det råder brist på arbetsgivare – inte arbetstagare. Vårt stora dilemma är att fundera ut vad vi ska göra åt det. Varför har vi så relativt få och dålig utveckling av arbetsgivare och nyföretagande. Det finns inte de rätta incitamenten, nämligen att ta risken att vara egenföretagare. Vi har varit vana vid att storföretagen skapat underleverantörer som byggt upp verksamheter. När inte storföretagen längre är det stora lokomotivet måste vi hitta sätt att skapa de nya jobben eller nya arbetsgivare.
Michael Treschow menar att det handlar om risk, kostnader och attityder. Det är dramatiskt att det är så lönsamt att plocka bort arbetstillfällen. Alla som räknat på rationaliseringar går direkt på att plocka bort arbetstillfällen, det ger den bästa återbetalningen. Detta är dramatiskt eftersom vi har laddat så mycket kostnader för individen. Då talar jag inte om att individen får det i handen, utan kostnader i form av skatter och avgifter. Attityden kring företagande tror han är viktig. Varför kan man inte som beslutsfattare oftare säga att ni företagare är viktiga, ni behövs. Han tror att fler skulle känna sig motiverade då. Vi är stolta över idrottsmän, varför har vi då så svårt att vara stolta över alla fantastiska företagare som tar risken och jobbar dag och natt för att bygga upp och få chansen att leva upp sin idé.
Kompetens är en annan viktig del i detta, fortsätter han. Vi har alltid haft en bra utbildning, det har vi fortfarande, men vi måste fundera över att det är det många andra som också har. Tänk på att kineserna utexaminerar fem miljoner akademiker årligen, de har 23 miljoner akademiker i systemet. I Indien är det samma sak. Men vi måste fundera på vad vi ska göra – vad Högskolan i Borås ska göra? Det är viktigt att varje högskola hittar sitt sätt att bli bäst på någonting. Hur kan man till exempel bli bäst på handel? Man måste inte heller alltid ha forskning, alla har ambition att bli universitet men det är väl så viktigt att vara duktiga på utbildning. Här har vi företagare ett stort och gemensamt ansvar. Hur ser vi till att vi tillsammans får den bästa utbildningen för våra barn. När våra barn kommer i valbar situation kommer de att gå in på nätet och höra med sina kompisar – vilken utbildning är bäst? De kommer att åka till Indien, Korea, Japan, Budapest eller vad det kan vara för att få den utbildning som passar dem. Jag tror att vi företagare måste bli bättre på att tala om vad det är vi behöver.
Michael Treschow avslutar föredraget med att konstatera att det finns många saker vi måste göra men att allt detta är positivt. Att hitta hur vi skapar de här jobben och hur vi skapar de här företagarna. Glöm inte att det idag är första dagen på resten av ert liv så låt oss börja idag!
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.