Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Ej medlem?
Ansök om medlemskap
Lena Treschow Torell inleder sitt föredrag med en presentation av sin akademiska bakgrund med meriter som bl.a. professor vid Uppsala Universitet och professor och senare vicerektor vid Chalmers. Hon slutade vid Chalmers 1998 för att arbeta som forskningsdirektör vid Europakommissionen. Arbetet i Europakommissionen rörde bl.a. kärnkraftens utveckling och säkerhet, klimatfrågor samt livsmedelssäkerhet. Ifrån detta arbete inom de politiska processerna blev hon sedan, år 2001, VD för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin. Ett arbete som hon säger ligger närmare näringslivet. Utöver detta sitter hon också i ett antal styrelser Saab AB, AB Ångpanneföreningen, AB SKF, Investor AB samt Micronic Laser Systems AB. Förutom dessa näringslivsinriktade uppdrag är hon också aktiv i regeringens Globaliseringsråd. Ett råd som arbetar med frågor kring globalisering och dess effekter för Sverige generellt.
I föredraget för dagen kommer hon först att tala om svensk företagsamhet i ett globalt perspektiv för att sedan landa i möjligheten för småföretag att klara sig internationellt.
Treschow Torell börjar med att berätta om en brittisk undersökning som är gjord bland de tusen forskningsstarkaste företagen. Undersökningen visar att det är stora pengar som läggs på forskning, 220 miljarder pund per år. Den visar också på en stor koncentration, där 100 storbolag står för den största delen av forskningen. Därmed är det de företagen som driver den framtida samhällsutvecklingen, säger hon. Dessutom finns dessa koncentrerade i de tio nationer som står för merparten av forskningen, så mycket som 70 -80 % av de satsade resurserna. Undersökningen visar även på en begränsning gällande inom vilka områden forskning görs. Ett tiotal områden dominerar och tre områden, bilindustrin, IT och life-science, står för 60 % av forskningsresurserna. Lena säger att med den kraftiga satsningen på dessa tre områden kan man räkna med nya produkter inom dessa fält. Industrin vill ju naturligtvis ha tillbaka av det satsade kapitalet, fortsätter hon. För bilindustrin handlar det om nya typer av bilar, inom IT-området handlar det mycket om konvergensen mellan mobilen, datorn och teven. Inom life-science är det forskning inom stamceller, genteknologi och nanoteknologi som är aktuell och kommer att ge nya produkter.
Vilka länder är det då som satsar och hur ser det ut för Sverige? Treschow Torell visar att Sverige finns med bland de tio länder som driver teknikutvecklingen. Naturligtvis ligger USA i topp, följt av Japan, Tyskland och Frankrike. Tyskarna arbetar mycket inom bilindustrin, britterna och Schweizarna satsar på life-science och Sverige ligger långt fram när det gäller IT och engineering. Inom engineering är vi riktigt duktiga och ligger bland topp tre i världen. Forskningsmässigt ligger vi högt även när det gäller life-science men eftersom huvudkontoren för bolagen som arbetar med detta inte längre finns i Sverige räknas det inte i undersökningen.
En undersökning från FN visar att företagen i framtiden vill lägga sin forskning i Kina, USA, Indien och Japan. Kina och Indien finns idag inte med på forskningens tio i topp lista men kommer att göra det.
Lena ger ett exempel från Shanghais teknikpark där alla storföretag finns representerade. – Vilken enorm tekniköverföring detta är, vi bjuder på mycket, säger hon. Det faktum att Kineserna examinerar 400 000 ingenjörer årligen och att ingenjör är det finaste man kan vara i Kina är en utmaning för Europa, fortsätter hon. Vad gör vi då i Europa för att klara den här konkurrensen?
Globaliseringen och Europas omvärdering av sin försvarsindustri medför också mindre forskningsresurser. Även avregleringarna medför att de statliga forskningsinsatserna minskar. Att vi också går in i en ny typ av samhälle, kunskaps- och tjänstesamhället, det påverkar oss också säger hon.
Dessa förändringar utgjorde grunden för Lissabonavtalet som lyfte upp kunskap och forskning som viktiga för att Europa skulle stå sig i konkurrensen. Avtalet innebar också att man förenade sig kring ett ramprogram för forskning för att samla kompetensen i Europa.
I Sverige satsas statliga forskningsmedel på ett antal branscher IT- och telekom, bilindustri, metallurgi, läkemedel, skogs- och träteknik samt bioteknik. – Men vi måste också arbeta med nya forskningsområden, säger Lena, det pratas mycket om innovation och entreprenörskap. I Sverige ligger vi efter när det gäller forskningssatsningar på småföretag. Som en jämförelse berättar hon att småföretag I USA deltar med 10 % av den totala forskningsbudgeten, i Europa är motsvarande siffra 8 %. I Sverige står forskningen i småföretag för mindre än 4 % trots att vi räknas som teknikland nummer tio i världen. Orsaken är att nästan all forskning sker i storföretagen. Detta är inte bra, med tanke på att vi inte kan lita på att storföretagen stannar kvar i Sverige, säger hon. Hon menar att vi måste ge samma möjligheter till forskning till nästa generations bolag.
Branschföreningen för bioteknikföretagen har gjort en kartläggning över hur omgivningen ser ut för bioteknikbolagen. Det visar sig att när det gäller kliniska tester, industriell finansiering och utbildning ser det bra ut i relation till andra länder. När det gäller statens satsningar och stöd samt regelverk ser det värre ut. Jämförelsen är gjord mot länder som också är starka inom bioteknikområdet. I Kanada kostar en forskningskrona sjuttio öre och i Storbritannien kostar den nittio öre. Detta beror på de olika incitament som finns för att stimulera forskningen.
De svenska universiteten är idag ganska slutna och inte tillgängliga för småföretagen. – Vi behöver nya strukturer för att förändra detta, säger Treschow Torell. Hon exemplifierar bristerna i Sverige genom att berätta om den stamcellsfabrik som nu byggs i Skottland. Forskningen är ifrån Göteborg men på grund av regelverket är det inte lönsamt att bygga fabriken i Sverige. Det finns flera sådana exempel, vi måste gynna kapitalet att satsa på forskning och utveckling i Sverige, fortsätter hon. Om andra får 30 % avdrag på sina forskningssatsningar, hamnar vi efter. Vi måste gå i från att bara stötta storföretagen och i stället underlätta för småföretagen, säger hon. Hon berättar om en IVA-rapport som just visar att vi måste satsa på kunskap och forskning, främja nyföretagsamheten och se över skattesystemet för att stå oss i den globala konkurrensen.
Hur globalt är då Sverige, fortsätter hon. Bland de tusen största arbetsgivarna i Sverige har man, inom nästan alla sektorer, merparten av sina anställda utanför Sverige. Detta kan ses som något negativt men också som ett positivt tecken på att de är internationella och finns med i den globala konkurrensen. Men, säger hon, det finns två sektorer som är helt stängda och inte alls är med i den globala konkurrensen. Det är kunskapsförmedling och vårdsektorn. Eftersom vi inte får ta betalt inom dessa områden kan vi inte exportera kunskapen som man gör i övriga världen. I Australien utgör kunskap den tredje största exportvaran. Här finns mycket resurser som vi inte använder idag och där vi kommer att konkurreras ut av den internationella konkurrensen om vi inte öppnar upp systemen. Det finns också en stor potential i att förmedla all den kunskap som finns inom vården, om man fick sälja skulle man kunna serva resten av världen med toppsjukvård. Det är intressant att se att det finns två områden där vi har en jättepotential, har man inte gjort något så finns det ju en stor potential om man satsar på det, avslutar hon.
Vad har vi för förutsättningar att lyckas, på en skala ett till fem?
Sverige har fördelar, vi är lättrörliga, har en bra managementstruktur, hög kompetens och är internationellt erkända. Oddsen är höga men regeringen måste ändra förutsättningarna, ändra regelverken och öppna upp för dem som vill tjäna pengar.
Många processer i samhället koncentreras, t.ex. forskning. Lejonborg har talat om ett elituniversitet, tror du att det blir så? Hur blir i så fall inriktningen?
Jag tror inte att det blir så bara för att Lejonborg säger det. Utan jag tror att förändringen kommer nerifrån om vi ändrar strukturerna så att universiteten kan locka till sig mer forskningsresurser. Universiteten kommer då att växa naturligt på sina egna styrkeområden, svarar Lena.
Jag tycker att ni i Borås ska ringa in era spetskompetenser, använd Högskolan till att suga upp all kompetens i området, se till att de pluggar vidare och skaffar sig den kompetens som behövs i Sjuhärad, jobba ihop med SP och spetsa, spetsa, spetsa.
Hur lång tid tror du att det tar innan politikerna reagerar och vi ser förändringar?
En del saker går väldigt fort en del tar alldeles för lång tid, säger hon. Men ju mer ni småföretagare bråkar desto fortare går det.
Om man tittar på småföretagens villkor, vad kan småföretagen i Sjuhärad göra?
Lena menar att småföretagen måste ställa krav. Ett exempel är alla de pengar som satsas av EU. – Ställ krav på er förvaltning så att ni får tillgång till dessa, uppmanar hon. Ställ krav och bråka!
Alla pratar om global uppvärmning. Kan EU få forskningsmedel från FN?
Nej, men de samarbetar med USA, Kina och andra. Här i Borås bör ni lyssna på SP när det gäller miljöteknik. Nästa stora våg för riskkapitalet blir säkert miljöteknologin. Det är en intressant nisch där man kan ställa krav.
Kan man säga att varje tid har sin typ av forskning. Det fanns en tid när alla trodde att jorden var platt. Trodde man att jorden var rund fick man inga forskningspengar. Om man tittar på dagens forskning så verkar den också ganska enkelriktad. Jag tror att forskningen inte bara får profileras på vinst.
Du har rätt i att man inte hittar något stort nytt inom de områdena där industrin satsar stora pengar, men det kommer att innebära stora förändringar. Jag tror att vi är ett skede där vi ”tankar av” tidigare forskningsresultat. Men den fria forskningen måste också alltid få sitt utrymme, jorden kanske är fyrkantig, avslutar hon.
Ordförande tackar för föredraget lämnar över knallen. Han informerar också om septembermötet då ESPIRA informerar om hur en idé kan växa vidare.
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.