Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Ej medlem?
Ansök om medlemskap
Nordholm inleder sitt anförande med att berätta att hon tycker att det är bland det roligaste som finns att få komma ut och presentera högskolan. – Det roliga är att träffa människor och få skryta om den fina Högskolan i Borås säger hon.
Hon berättar om den relativt nya logotypen där knallen står i centrum. Att han gör det beror på att han symboliserar en tidig profession i denna bygd. Högskolans devis ”Vetenskap för profession” signalerar vetenskaplig kunskap som ska nyttiggöras i samhället. Lena Nordholm tror att Borås är det enda lärosätet som har en figur i sin logotyp, vilket förstärker budskapet om profession.
Lena presenterar sedan fakta kring Högskolan som har närmare 12000 studenter. Då är det ”huvuden” som räknas, alla de som är registrerade. Omräknat till helårsekvivalenter blir det omkring 5800 studenter. Högskolan har 624 anställda på minst 40%, utöver dessa finns det också många i andra anställningsformer. Högskolan har 29 professorer som hon lyfter fram som ett viktigt nyckeltal på den akademiska höjd och forskningskapacitet som detta ger. Högskolan omsätter nästan 500 miljoner kronor.
Devisen ”Vetenskap för profession” har lanserats för att profilera högskolan. De vill vara nyskapande i ett partnerskap med näringslivet. Detta ska illustreras av den bild hon visar som föreställer klossar som symboliserar akademin, forskningsinstituten, näringslivet och samhället. – Det är de byggklossarna som samverkar och samspelar med varandra för utveckling, uttrycker hon.
Hon menar att för att de ska ha en samhällsrelevant forskning måste de ha en dialog med sina intressenter. De är också den enda Svenska högskolan med externa ordföranden i institutionsstyrelserna. – Jag ser det som viktigt även om det bryter mot det traditionella akademiska mönstret, säger hon.
Vidare berättar Nordholm om deras förhållningssätt till forskning som de kallar integrerad design. Detta förhållningssätt innebär att man vill ha en samverkan mellan teori och praktik, en samverkan mellan olika kunskapsområden samt att forskningen ska leda till lösningar och förslag till förbättringar. Det kan tyckas att man begränsar den akademiska friheten med detta förhållningssätt men Lena tror att de genom begränsningen styr i en riktning som är bra för utvecklingen. Det är därför hon är beredd att göra avkall på den så kallade akademiska friheten, menar hon.
Runt om i Sverige är det bibliotekshögskolan människor känner till, en del känner också till Textilhögskolan. Det är dessa två områden som man förknippar högskolan med, vilket är en bra profil, menar Lena, eftersom dessa områden är unika och ger en nationell och internationell lyskraft.
Det konkreta som Högskolan gör för att vara ett professions lärosäte handlar om att ha verksamhetsförlagd (praktik) inom alla områden. Det handlar om utbildningsråd med yrkesverksamma personer, mentorsprogram och gästföreläsare Det handlar om examensarbeten i samarbete med företag eller organisationer. Vi eftersträvar att ha en ”p-märkning” av utbildningar, berättar rektorn. Det är en märkning som visar att utbildningen är starkt och tydligt kopplad till professionen.
Hon anser att det är viktigt för studenterna att veta att de får ett arbete efter studierna. Högskolan ligger bland de främsta i landet på detta. Studenterna har en hög anställningsbarhet efter studierna i Borås.
Lena ger sedan några exempel på verksamhetsförlagd utbildning. Studenter som läser direktmarknadsföring gör en riktig DM – kampanj för ett företag, studenter inom konsumentbeteende gör en verklig fältstudie. Utbildningen för Energi- och processledning görs i samarbete med Ringhals. Många av kurserna är arbetsplatsförlagda och Ringhals garanterar studenterna arbete efter studierna.
Andra exempel på professionsinriktningen är den samhällsrelevanta forskning som bedrivs på Högskolan där hon nämner bl.a. Smarta Textiler och Waste Refinery.
Vinnova har finansierat Smart Textiles projektet med 7 miljoner kronor i åtta år. Idag finns inom projektet ett Technology Lab, ett Design Lab samt en ”prototypfactory”. Det är många partner som är med i projektet beskriver hon, bland annat 17 branschföretag. – Smart Textiles är en otrolig möjlighet för hela bygden, poängterar hon.
Vidare berättar hon om Waste Refinery, ett nationellt kompetenscentrum placerat vid SP. Där Högskolan har en mycket aktiv roll genom de forskare som utgör en del av projektet. Detta är ett tydligt exempel på samverkan kring en angelägen problematik menar rektorn.
Hon nämner också området medicinteknik, där Medtech West nyligen bildats, ihop med Chalmers och Göteborgs universitet, Sahlgrenska samt Västra Götalandsregionen. Det är en samordning av medicinteknisk forskning, utveckling och utbildning. Fokus ligger på tillämpad vårdnära medicinteknisk forskning. Det finns också en tydlig koppling till Smart Textiles, i framtiden kan textilier läsa av medicinska värden.
– Det finns utmaningar med att vara inriktade på samverkan, menar Lena. En utmaning är att man har olika tidsperspektiv. Högskolan och akademin har ett långsiktigt perspektiv medan näringslivet oftast vill ha snabba lösningar. Dessa olika perspektiv måste man ha en dialog kring. Genom dialog kan man enas om vad man kan göra snabbare och vad man kan ha en mer långsiktig utveckling kring. Det handlar om att förstå varandras förutsättningar och kunskaper, om att ha en respekt för varandra och försöka komma till en förståelse genom dialog, konstaterar hon.
Hon framhåller att Högskolan fortfarande är väldigt intresserade av att bli ett universitet och menar att man inte ska underskatta vikten av att ha en vision. Att ha universitetsstatus innebär att man kan utbilda på doktorsnivå. De behöver vara uthålliga säger hon och att det är en allt för bra idé för att läggas i malpåse.
Bland de tio steg på vägen mot professionsuniversitet som Lena visar väljer hon att kommentera några lite extra. Hon nämner bland annat att de räknar med att kunna få till den första professionsdoktorn inom förvaltningsområdet. Detta sker i samarbete med universitet eftersom detta är ett måste. Högskolan vill också professionsanpassa behörighetsreglerna. Vidare vill de också profilera kompetensutvecklingen bland sina lärare, de skulle vilja ha fler lärare som går mellan akademi och näringsliv för att öka förståelsen för samarbetet.
Nordholm fortsätter genom att kommentera den aktuella forskningspropositionen. Den är positiv för Högskolan i Borås av två anledningar. Dels ger den en möjlighet att söka forskarutbildningsrättigheter även för högskolor, dels ger den ett ökat anslag. Lena menar att man genom att få några rättigheter till forskarutbildning börjar närma sig universitetsstatus. Det viktiga är att man har en verksamhet med hög kvalitet, med en utbildning som är attraktiv för studenterna, och en forskning som är nyttig och användbar för samhället. I propositionen får Högskolan en ökning på anslagen om nästan 30 % eller 12 miljoner kronor. Hon tycker att forskningspropositionen ger en viktig signal att forskning är viktig även vid högskolorna, vilket hon är positivt överraskad av.
Vidare berättar rektorn om den situation som uppstått genom den finansiella krisen och lågkonjunkturen. För att lindra effekterna kommer de att ordna fler högskoleplatser och kunna ge uppdragsutbildningar. Hon presenterar också ett entreprenörspaketet som bl.a. innehåller entreprenörsinriktade kurser, mentorer, finansiella lösningar och inspirationsföreläsningar. – Att vara entreprenör innebär att man skapar arbete för andra säger hon.
Lena Nordholm avslutar sitt föredrag med att presentera skriften och studien ”Knalleandan – drivkraft och begränsning” som redovisar resultatet av intervjuer med företagsledare i Sjuhärad.
Kan man inte beskriva detta med ett professionsuniversitet på ett enklare sätt? För att öka förståelsen bland Boråsarna.
Nordholm svarar att hon ska ta till sig det. Hon förklarar att en enkel skillnad är att universitet kan utfärda doktorsexamen, det kan inte en högskola göra. Hon förtydligar också att Högskolan inte kan bli ett universitet som de stora eftersom de inte har den bredden av ämnen. Det som högskolan har och vill bygga ett universitet kring är ett fåtal väldigt bra professionsutbildningar.
Hon säger också att ett professionsuniversitet skulle innebära möjlighet att utbilda med hög kompetens inom vissa områden samt att det är en viktig vision att bli ett universitet.
Hur är det med titulaturen, visst skulle det vara bra att kunna få kalla sig civilekonom efter sin utbildning?
Det är bara sex lärosäten som har den rätten idag, svarar Lena. Vi hade inte tillräcklig vetenskaplig kompetens vid senaste ansökan. Men hon tror på ett positivt svar nästa gång och hoppas kunna ta in till ett civilekonomsprogram från hösten år 2009.
Ordföranden tackar och lämnar över knallen som ju symboliserar både högskolan och handelsklubben.
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.