12 september 2003

Gunilla Herlitz

Chefredaktör, Dagens Industri

Mordet på Anna Lindh

Gunilla berättar att hon känner sig väldigt tyngd av det som hänt med Anna Lindh och inleder med att förklara vad som händer på en tidningsredaktion vid en sådan händelse. Den första informationen som kom på onsdagseftermiddagen var att Anna Lindh hade blivit skuren i armen. Sedan kom nya uppgifter mer och mer under eftermiddagen och framåt kvällen. I detta läge gällde det att fatta beslut om vad som skulle göras. Hur ska vi göra med tryckning? Hur ska löpsedel se ut? Efter ett antal olika vändningar under kvällen blev dock löpsedeln ”Anna Lindh knivskuren”. Det var det enda de visste och det enda de med deras trycktider kunde skriva. När så beskedet kom att Anna Lindh hade gått bort så kom hela fredagens tidning att handla om Anna Lindh. Det viktigaste i denna tidning blev tilltalet i artiklarna. Det fanns inte så mycket nytt att berätta utan tilltalet var viktigast.

Dagens Industri – DI

Det är tuffa tider för affärspressen. Dagens Industris annonsintäkter har halverats sedan toppen 2000. Ändå har Dagens Industri klarat sig förhållandevis bra jämfört med andra tidningar. Tidningen har nästan en halv miljon läsare och är därmed den femte mest lästa dagstidningen i Sverige. Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och GP är större. DI är dock en renodlad affärstidning och jämfört med andra länder har DI en enormt stor penetration. Tidningen startades för 25 år sedan och från början vände sig tidningen till främst ingenjörer och kom ut två dagar i veckan. När Hasse Olsson kom till tidningen vände han fokus till börs och företag. Detta var mycket framgångsrikt och upplagan steg från mitten av 80-talet och hela 90-talet. År 2000 var upplagan 130.000 och vinsten uppgick till 300 mkr. Vinstmarginalen var då över 40 procent. Sedan dess har annonsintäkterna sjunkit och även upplagan – dock marginellt.

Framgångsfaktorer

Hur kan då en tidning som DI locka så många läsare? Från början var det en del som lite hånfullt uttryckte att DI var näringslivets Expressen som att det inte skulle vara bra. Egentligen är det just det som är själen i Dagens Industri. Stor och smått blandas. Djupa analyser varvas med korta notiser. Långa reportage varieras med ytliga betraktelser. Sist men inte minst ska tidningen gå at läsa på 15-20 minuter. Tidningen vänder sig både till finansmarknaden kring Stureplan och till den lilla småföretagaren ute i landet. Det är viktigt med en rätt mix i tidningen.

Nyhetsvärdering – Vad ska vi skriva om och varför?

I dagens nyhetsbrus är konkurrensen om nyheter väldigt tuff – därför gäller det att välja. Dagens Industri har ingen rapportplikt till skillnad från de tidningar som får tidningsunderstöd. DI måste alltså inte skriva om vissa saker utan kan varje dag göra ett publicistiskt val. På DI talar man om den femstjärniga nyheten – dit man strävar varje dag. De fem kriterierna för denna nyhet är:

1. Överraskningsmoment – något oväntat
2. Innehålla en konflikt – mellan två personer, mellan etablissemanget och uppstickaren eller mellan storstad och landsort. Konflikten är en mycket viktig del i en nyhet eftersom det är ett sätt att söka sanningen.
3. Handla om människor – oavsett ämne så måste nyheten handla om, eller företrädas av människor för att bli riktigt bra.
4. Påverkan – Ju fler människor som påverkas desto bättre, nyheten får därigenom en större genomslagskraft.
5. Timing – För att en nyhet ska citeras i andra medier och få riktig genomslagskraft så gäller det att den publiceras vid rätt tidpunkt.

Journalistens vardag är dock inte den femstjärniga nyheten. Kan en eller flera av kriterierna uppnås får detta anses vara bra.

Förstasidan – tidningens själ

Förstasidan är det närmaste man kommer tidningens själ. På förstasidan görs den definitiva nyhetsvärderingen, här sätts agendan. På DI finns en tradition där chefredaktören är mycket involverad i nyhetsarbetet. Gunilla arbetar som nyhetschef en dag i veckan och de övriga dagarna sköts detta arbeta av två andra personer.

Gunilla visar därefter några exempel på förstasidor det senaste året.

”Mycket kom aldrig fram” – intervju med Peter Wallenberg
Förstasidan valdes för att DI:s korrespondent i Hong-Kong lyckats få en intervju med Peter Wallenberg, något som alla ekonomijournalister försökt med i många år. Detta är den enda intervju som gjorts med Peter Wallenberg på 5-6 år.

Onsdagen den 12 mars ”Regeringen nobbar SAS”
En journalist kom på idén att ringa till regeringskansliet för att undersöka vilket bolag de flög med. Det visade sig då att i den senaste upphandlingen hade SAS varit för dyra och regeringen därmed valt ett annat bolag.

”EMU – Nej Tack”
Ebba Lindsö var i en intervju mycket kritisk mot EMU. Nästa dag hade Jens Spendrup uttalat sig i en artikel ”Ebba Lindsö ska göra som hon blir tillsagd”. Detta uttalande var något som berörde många.

Vad ska DI skriva om?

Dagens Industri ska skriva om bra och dåliga prestationer. Företag vill gärna berätta att de växer men om BNP och inflation går hand i hand sker ingen tillväxt. Gunilla anser att DI ska arbeta med egna analyser och aktievärderingar. DI använder samma modeller som fondkommissionärer och banker men är oberoende och tjänar inte pengar på den ena eller andra rekommendationen. En annan viktig uppgift är att kritiskt granska bolagens årsredovisningar. Det är också viktigt att affärspressen jobbar för att förtroendet för näringslivet inte ska urholkas. För att få genomslag och nå så många läsare som möjligt är det av vikt att hålla språket så enkelt och klart som möjligt. Därigenom kan nyheterna göras tillgängliga för många. Ambitionen är att inte använda alltför många krångliga engelska ord.

Dagens Industris läsare

Det finns olika sätt att få information om sina läsare. I Lund finns en docent som heter Kenneth Holmqvist som arbetar med ögonrörelsestudier av läsarna. Han har bl.a. tittat på Metros och Svenska Dagbladets läsare. Den genomsnittliga tiden som en läsare ägnar sig åt ett uppslag är 54 sekunder. Först drar sig ögonen till bilder och i andra hand till grafik. 25 procent av läsarna läser artiklar och hälften av dessa läser hela artikeln.

På Dagens Industri vet vi en hel del om våra läsare. En majoritet bor utanför storstäderna, 32 procent bor i Stockholm. Av Dagens Industris läsare är 70 procent män och 30 procent kvinnor. Bland DI:s läsare är högutbildade och höginkomsttagare överrepresenterade och för de flesta är DI en komplementtidning. Bland de som läser papperstidningen vet vi dock inte särskilt mycket om vad som läses. På nätet, DI.se kan vi däremot mäta vad läsarna läser. De artiklar som har flest läsare är de som handlar om IT och telekom. Det är dock inte alltid de mest högkvalitativa artiklarna som läses mest. Den artikel på DI.se som haft flest läsare någonsin hade rubriken ”Din chef kan vara en psykopat”. Därmed kan konstateras att det som läsarna i undersökningar säger att de vill läsa inte alltid stämmer med vad de egentligen läser.

Medias framtid

Personligen tror Gunilla att det inte kommer att hända så mycket de närmsta åren inom media. För tre år sedan talade man på en konferens om bokens död. Detta har inte skett utan istället är det böckerna som finansierar de stora underskott som Bonnierkoncernen haft för sina dagstidningar. Utvecklingen inom nya medier kommer antagligen att gå på sparlåga de närmsta åren. Det gäller att övervintra under den extremt dåliga annonskonjunktur som råder för närvarande. För Dagens Industris del kommer inga större förändringar att göras. Det gäller att fortsätta konceptet men hela tiden vässa innehållet. Det är viktigt att vi hela tiden vet vilken sida vi står på, de små aktieägarna, småspararna, fondspararna och läsarnas sida.

Frågor

1. Varför har Aftonbladet gått så bra medan Expressen gått så dåligt?

Den viktigaste orsaken är att ägarna till Expressen valt helt fel chefredaktörer.

2. Varför lämnar ni ut weekend, vad är syftet med denna bilaga?

Syftet från början var två. Ett att få fler läsare på lördagen och två få fler annonsörer.

3. Hur görs avvägningen mellan att nå den femstjärniga nyheten och att riskera att förfölja en person?

Det gäller hela tiden att se till vem personen är. Hur många människor beror på denna person. Relationen mellan graden av brott och graden av offentlig person avgör hur personen exponeras i tidningen.

4. Vad tycker du om den nya trenden att journalister intervjuar journalister i TV?

Både och, det kan vara lättare att förklara ett problem när två personer diskuterar men det kan också bli tråkigt.

Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.