Finn Johnsson

Finn Johnsson – ordförande, Volvo AB

Finn Johansson inleder med att berätta om sina tidiga minnen om Borås då hans mamma köpte skjortor från Algots. Hans mamma hade också en butik och genom det blev han insatt i knallevärlden. På senare år har han haft ytterligare kontakter med Borås bland annat genom Paul Frankenius eftersom han är ordförande i KappAhl. Den röda tråden han vill visa på är entreprenörsandan som finns i Borås.

Om vikten av entreprenör
Finn har funderat över varför det finns så många entreprenörer i Borås och Ulricehamn. Han vet inte varför men han ser en klar skillnad mot norra Bohuslän där han själv bor.
– Tänk om det fanns hundra Borås i Sverige, hur skulle inte vårt land blomstra då, undrar Johansson. Om man tittar tillbaka på utvecklingen kan man se att de som var verksamma i slutet på 1800-talet och in på början av 1900-talet skapade dagens välfärd. Många av de företag som startades då finns kvar än idag, fortsätter han.

Han menar vidare att statsmakterna efter 1930-talet har förtryckt entreprenörer och enbart fokuserat på storföretagen. – Det är avhängigt att det finns entreprenörer och företagare runt om i Sverige så att inte alla måste bo i storstäderna, säger Johansson. Tänk om vi kunde få lite mer fokus på entreprenörer i denna tid av finansdebatt. Om vi satsade på entreprenörer och gjorde livet lite lättare för dem skulle vi få fler orter runt om i Sverige som blomstrade. Entreprenörer och kapitalister är avgörande för ett lands utveckling. – Tänk om vi kunde få fler människor utanför detta rum att förstå detta. Tyvärr undervisas det inte om detta i skolorna, statsmakterna och medierna gör inte heller något att för att öka förståelsen för att detta är de avgörande byggstenarna för ett land. Tänk om skolungdomarna kunde hylla andra hjältar än t.ex. Paris Hilton och gangsters. Min huvudtes är att det avgörande inte är bankerna eller storföretagen utan det är att vi får många nya entreprenörer och kapitalister, säger han.

– Jag tänker också mycket på att vi har många duktiga entreprenörer bland våra invandrare. Tyvärr har de ofta fåmansföretag men ofta mycket duktiga. De har flytt hemskheter och är besatta av att lyckas. Vi har en stor reserv i vår invandrare, de har med sig kunskap och vill förbättra sina liv. Det var så Sverige och det är så alla länder har utvecklats, de människor som har drivkraften skapar det nya landet.

När man betraktar Borås på avstånd är det glädjande att se är hur ni, ur textilindustrin, har lyckats förvandla er till ett teknik- och utbildningscentrum för hela världen. Det är samverkan mellan enskilda människor, samhälle, utbildning och industrin som gemensamt format den nya textilstaden Borås, känd långt utanför vårt lands gränser. Det är inte ofta man ser en sådan transformering. Vi måste transformera oss i Västra Sverige för att inte bara vara beroende av fordons- och verkstadsindustrin för att växa in i nya segment. Vi behöver hitta mötesplatser där nya kunskaper kan möta gamla kunskaper. – Jag är imponerad över hur ni har lyckats här i Borås, ni har utvecklat, omformat och nyskapat inom flera områden säger han och avslutar sin hyllning till entreprenörsandan i Borås.

Problemen i Västra Götaland
Finn Johansson går över till att prata om Västra Götaland och konstaterar att vi ser en enorm försämring under hela år 2009. Han berättar att de i Västsvenska Industri- och Handelskammaren satt sig ner tillsammans med andra organisationer, näringsliv och politiker för att börja formulera vad vårt problem är i Västra Götaland. – En sak man kan konstatera, säger han, att vi försökt bekämpa varandra istället för att forma något gemensamt.

Några slutsatser man kan dra är att den globala konkurrensen idag finns mellan regioner inte mellan företag. Där vi som region naturligtvis är väldigt liten region med ungefär 1,5 miljon invånare. En annan slutsats är att tillgången till varumarknaden, en god logistik och bra transporter är viktigt. Ytterligare en slutsats är att en region behöver en stark kärna för att kunna växa. – Vi måste också arbeta för en hållbar utveckling, fortsätter Johansson. Vi måste se till de långa trenderna som nu kommer närmare. Jag önskar att vi år 2020 har en attraktiv stadskärna tillgänglig för hela regionen, att regionen växer med småföretag, att vi har skapat 30 – 40 000 nya arbetstillfällen samt att vi kommer att vara ytterligare en halv miljon invånare i regionen.

– Alla har samma information när vi vaknar på morgonen och alla har samma information på kvällen när vi går och lägger oss. Det är hur vi använder den och agerar som har betydelse, säger Johansson. Vi måste sovra bland all information och måla upp en bild över hur vi vill ha det i framtiden.

Han tar därpå upp ett antal frågeställningar som han anser är viktiga för framtiden i Västra Götaland. Hur ska vi ta till vara på invandrarnas drivkraft? Hur ska vi motivera ungdomarna? Hur ska företagen kunna leva vidare i generationsskiften? Ska alla leva i storstäderna? Ska alla handla på storköp? Ska bilar straffbeläggas för oss som bor på landsbygden?

¬– Tänk om vi kunde göra några stora forskningssatsningar, såsom efter kriget, då vi bl.a. satsade på telekomindustrin. Då satsade vi på stora projekt. Problemet idag är att vi gör många små projekt och för få stora projekt där vi satsar som nation. Vi måste kraftsamla nationellt kring den kompetens vi har.

Finn Johansson menar också att vi måste satsa brett på infrastrukturen för att attrahera människor med nya idéer och nya pengar.

– Vi måste inse att av dem som är sysselsatta inom industrin är 80 % anställda på företag med färre än 100 anställda, poängterar Johansson. Volvo och SKF kommer att vara kvar men det är inte hos dem som de nya jobben kommer att skapas. Förändringarna sker inte på kort sikt men vi saknar kapitalister i Västra Götaland, de finns i Stockholm.

En av de stora utmaningarna är enligt Finn att få fart på kreditgivningen. Det behöver göras mer när det gäller företagens kapitalförsörjning. – Företagen behöver syssla med intäktssidan, uttrycker han. Det är det entreprenörer är bra på, att titta på hur man skapar intäkter.

Frågor:
Är det inte så att Paris Hilton är en entreprenör som skapat ett starkt varumärke? Skulle det kunna vara ett sätt att locka ungdomar att bli entreprenörer?
Vi får se hur länge det varumärket lever. Men det är en intressant tanke, jag ska fundera på det.

Jag förstår inte riktigt hur du menar med att kreditgivningen måste öka? Var det inte kreditgivningen som orsakade krisen?
Man kan inte krympa kreditgivningen med 20-30 % över en dag utan att det får katastrofala följder. Många mindre företag kommer att dö när de inte får de krediter de behöver.

Hur kan vi få kapacitet att kunna ta hand am alla de resurser som satsas i alla olika stimulanspaket när de ska omsättas i arbete och timma?
Någon gång ska de stora beloppen betalas tillbaka, inflationen och troligen skatterna kommer att stiga. Han vet inte exakt vad dessa stimulanspaket kommer att innebära men tror att följden är att reformutrymmet kommer att minska i framtiden. Alla dessa pengar ska ju betalas tillbaka på något sätt.

Vad kommer det att innebära att Handelskammarens nya syn på samarbete?
Min ambition är att vi alla ska dra åt samma håll och respekt för varandras olika infallsvinklar.

Hur får vi fler människor ifrån näringslivet i politiken.
Det är ett stort problem. Jag ska träffa två tidigare arbetskamrater som blivit politiker. Jag pratar också mycket med våra riksdagsmän i Bohuslän. Jag har ingen lösning. En sak skulle kunna vara att de får en rimlig lön som motsvarar en företagares med motsvarande position. Vi måste hitta bättre växling mellan att vara företagare och politiker.

Ordföranden tackar för mötet och lämnar över knallen och påminner om nästa möte med Lars Kry.