Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Ej medlem?
Ansök om medlemskap
Lars-Åke Helgesson tackade för inbjudan och berättade att han gästar klubben för andra gången. Lars-Åkes bakgrund är den att han varit VD i 23 år varav 11 år börsnoterade företag. De tio sista åren var han VD och koncernchef i Stora. Sedan dess har han arbetat med styrelsearbete samt också gått in som ägare i företag vilket är intressant efter många år som anställd VD.
I Sverige finns nio olika regioner som finns under ett gemensamt ”paraply” som är Styrelseakademien Sverige. I Borås pågår bildandet av en ny region och ordförande i Borås är Anders Roy. Styrelseakademien har ungefär 2 000 medlemmar i dagsläget och det är en god tillströmning av nya medlemmar.
Internationellt är det mycket stora skillnader när det gäller ägarstyrning. Det anglosaxiska systemet skiljer sig från det kontinentaleuropeiska. Det kontinentaleuropeiska systemet kännetecknas av kontrollaktieägare medan det anglosaxiska systemet bygger på fondägande det s.k. ansiktslösa kapitalet. Detta ställer helt andra krav på styrningen. I Sverige äger de tre största ägarna 35 procent av de största börsnoterade bolagen, i Österrike äger de tre största mer än 50 procent. Motsvarande siffra i England är 10 procent och i USA endast 5 procent. Det kontinentaleuropeiska systemet närmar sig dock det anglosaxiska eftersom ett allt större sparande görs i pensionsfonder. Detta kommer att medföra att Alecta , AP-fonderna m.fl. kommer att äga allt större del av bolagen.
En annan stor skillnad mellan de olika systemen är på det sätt som styrelsen utses. I Europa har kontrollaktieägarna stort inflytande över styrelsens sammansättning. I England får inte de stora aktieägarna ha någon påverkan på vilka som sitter i styrelsen, i England utser styrelsen sig själv. I USA är styrelseordföranden också i praktiken VD och det är han som utser styrelse. Konsekvensen i USA är den att styrelserna har blivit mycket svaga eftersom ledamöterna sitter där på VD:ns förtroende.
Det amerikanska systemet närmar sig dock de kontinentaleuropeiska eftersom det efterfrågas mer oberoende styrelser. En skillnad är dock att när vi i Europa talar om oberoende så menar vi oberoende från ägarna medan man i USA menar oberoende från företagsledningen.
För att förbättra företagens styrning krävs att man arbetar på flera fronter. Det gäller att arbeta med både ägarstyrningen, den finansiella rapporteringen samt revisionen. Det pågår ett arbete i EU-kommissionen tillsammans med de stora revisionsbyråerna.
Syftet med vägledningen har varit att genom självreglering höja förtroendet för näringslivets funktionssätt och undvika en lagstiftning som riskerar att bli trubbig och hämma en fortsatt konstruktiv utveckling inom området. En viktig del i vägledningen är punkten styrelsens uppgifter. Lars-Åke anser att det finns alldeles för många styrelseledamöter som vet alldeles för lite om det företag som de sitter i styrelsen för. De fyra viktigaste uppgifterna som en styrelse har är enligt vägledningen:
Styrelsens strategiskt styrande roll, innebärande att med utgångspunkt från en samlad bild av ägarnas intentioner besluta om bolagets affärsidé, mål, strategi och organisation i syfte att uppfylla det samlade ägarkollektivets intresse.
Styrelsens kontrollfunktion, innebärande att fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets prestationer mot uppsatta mål, övervaka att bolagets finansiella ställnig och riskexponering är tillfredsställande samt tillse att redovisning och finansförvaltning håller hög kvalitet och kontrolleras på ett betryggande sätt.
Styrelsens informationsuppgift, innebärande att tillse att bolagets rapportering tillägare, marknad och omvärld i övrigt ger en korrekt, rättvisande och fullständig bild av bolagets utveckling, lönsamhet, finansiella ställning och risker.
Styrelsens ansvar för bolagets verkställande ledning, innebärande att i vid behov tillsätta respektive entlediga VD och eventuella ställföreträdare till VD.
Av de cirka 100 punkter som finns i vägledningen framhåller Lars-Åke några som har debatterats mest. Den första är att avgående VD ej bör utses till VD. En annan är att en ledamot bör lägga mellan 15-20 dagar för sitt styrelseuppdrag och en styrelseordförande mellan 40-60 dagar. Styrelseakademien anser även att arvodena till styrelseledamöterna bör höjas. En styrelseordförande bör ha 11-12 procent av VD:s fasta lön. Nominering av ledamöter bör ske genom en tydlig och strukturerad process. En breddad kompetens i styrelser är också viktig.
Slutsatsen när man ser på de senaste årens skandaler är att bättre styrning och kontroll inte hade kunnat förhindra dessa skandaler.
Orsak – Företag
Bedrägeri – Trustor, Fermenta
Tvivelaktiga affärsupplägg – Prosolvia, Fermenta, Enron, Net Capital
Dåliga affärer, riskfyllda upplägg – Skandia, Sonera, Bure
Tvivelaktig moral, kartellverksamhet – Adcore, NCC
Generösa optionsavtal och bonusar – ABB, Skandia
Vidlyftigt management – Trelleborg, Tyco
Karismatisk, viljestark – Fermenta, Framfab
men orealistisk ägare
Bristande öppenhet – ABB, Alfa Laval, Intrum
Girighet Morgan Stanley, Salomon
Vi behöver regler och lagstiftning men samtidigt gör Lars-Åke den reflektionen att regler inte löser dessa skandaler. Det är istället gammaldags etik och moral som krävs.
1. Hur sker tillsättningen av styrelser i England?
Det är styrelserna själva som tillsätter ledamöter. Ägarna kan bara visa sin makt genom att sälja eller köpa aktier.
2. Vad kan hända för en styrelseledamot när ansvar ska utkrävas?
Såvitt jag vet är det endast i fallet Fermenta som någon blivit åtalad och dömd utifrån ansvar i styrelsen. I USA är det däremot mycket vanligt att ledamöter åtalas och döms.
3. Hur ser du på regeringens hot om lagstiftning att kvotera in kvinnor i styrelser kopplat till utländska ägares syn på detta intrång i ägarrättsliga frågor?
Det är tveksamt om det går att lagstifta om detta just utifrån det ägarrättsliga perspektivet. Jag tycker det är viktigt att vi nyttjar den totala kompetensen i samhället men jag hoppas att vi inte får någon lagstiftning.
4. VD:ar och ledningars generösa avtal hänvisas ofta till det ansiktslösa ägandet. Finns det någon mätning huruvida det skiljer mellan bolag med kontrollaktieägare och fondägande.
Det fungerar sannolikt bättre i ett företag med en stark huvudägare.
5. Du talade om gammaldags etik och moral, hur arbetar ni från Styrelseakademiens sida för att förbättra heder i näringslivet.
Det är svårt att komma med några pekpinnar. I grunden är det människors värdegrund som avgör hur man förhåller sig till etik och moral.
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.