Jan-Åke Kark

Välkommen

Borås Industri- och Handelsklubbs ordförande Alfred Hahn hälsade alla hjärtligt välkomna till dagens möte. Ordföranden uppmanar medlemmarna att anmäla sig till lunchmötena och inte komma oanmälda. Dessutom hälsas nya medlemmar som är med för första gången, Bertil Nilsson – Borås Bil, Mikael Andreasson – Handelshuset Medic, samt Thomas Bogsjö – Handelsbanken. Representanter för STARK hälsades välkomna. Ordföranden lämnar därefter ordet till Göran Andersson som presenterade status på nätverksprojektet, projektet går enligt plan. Ordföranden hälsade dagens föredragshållare Jan-Åke Kark välkommen.
Mötet öppnas.

Föredraget

Föredragshållaren Jan-Åke Kark har tidigare jobbat som chef för Ericssons fabrik i Borås och han känner sig mer än välkommen tillbaka.

Dagens föredrag kallar han:

”Telemarknaden, en marknad i förändring”

Historia

Jan-Åke berättar om att 1995 blev han chef för Ericsson i Göteborg och då som nu återfanns deras huvudfabrik i Borås. Det var då 425 anställda och man dubblade och dubblade produktionen och med Leif Elmqvist i spetsen så är Boråsfabriken Ericssons bästa fabrik worldwide. Idag är man 2000 anställda. Idag producerar man över 100.000 länkar mot 1995 och 5.000 länkar. Detta ingår som en del i Jan-Åkes anförande idag. Telecom-marknaden är ett begrepp som inte fanns för ett år sedan, begreppet dök upp under förra sommaren. Idag går det inte en dag utan att vi läser eller hör begreppet telecom-marknaden. Telecom uppstod redan på 1860 – 1870 talet, vi har dock inte tänkt så mycket på det utan det har varit i form av en svart backelit-telefon i hallen hemma hos folk. Innan 90-talet var vi beredda att spendera kanske max 2.000 –3.000 kr / år på telecom. Med 90-talet så kom den explosionsartade utvecklingen som vi idag ser.

Aktörerna

Dom grundläggande aktörerna är dom stora telecombolagen, operatörerna som – Telia, Telenor och många av dom andra som ofta var statligt ägda. Så är det inte idag, dom flesta är privatiserade. Det har kommit fram nya spelare, s.k. service providers som inte äger några egna nät utan agerar i andras nät. Dessutom har det kommit fram företag som inte ens ansluter sig till något nät utan via en portal agerar fritt över hela marknaden.

Den andra gruppen av aktörer är dom som är leverantörer till operatörerna. Ericsson, Nokia, Motorola o.s.v. Här har det också uppstått nya leverantörer i form av datorföretag som levererar mobiltelefoner, PDA (personliga digitala assistenter) plus en förskräcklig massa mjukvaruföretag som levererar olika typer av tjänstepaket. Dessa kommer vi att se mycket mer av i framtiden. När operatörerna får problem av något slag så sprider detta sig över hela marknaden och det är detta som vi nu ser när Ericssons, Nokias och Motorolas kurs går ner. Då har det uppstått ett problem hos operatörerna, detta är inget lönsamhetsproblem utan ett skuldproblem.

Utvecklingen

Går man tillbaka och tittar på utvecklingen och börjar 1870 så fanns det noll telefoner, det var där man började. 1990 hade man 500 miljoner telefonlinjer – worldwide. Det var då ca fem miljarder människor. Med hänsyn tagit till allt som händer med mobiltelefonin så skall man fram till år 2000 leverera ytterligare 500 miljoner telefonlinjer, så det totalt skulle bli en miljard linjer. Då sa alla att detta går inte, det finns inte infrastruktur, det går inte att gräva så mycket, det går inte att ansluta så mycket. Man kan aldrig klara av det man har gjort på 100 år på 10 år. Sen kom lågkonjunkturen i början på 90-talet och då trodde man att detta skulle stanna av väldigt mycket. De facto år 2000 så fanns det 1,7 miljarder telefonlinjer istället. Det visar sig att det som man trodde skulle hända, att en väldig massa av dessa skulle hamna i Indien, Kina och Afrika. Så blev det inte alls, utan det var vi själva som skaffade på oss fler linjer i form av mobiltelefoner, extra faxlinjer, extra till lantstället o.s.v. Dom utvecklade länderna utvecklades ännu mer när det gäller det här. I Kina är penetrationen fortfarande bara någon eller bara några procent, i Indien är penetrationen under en procent. I Afrika är det några promille. Vilket innebär, att skall dom här länderna kunna bli utvecklingsstater som sysslar med affärer så måste dom också ha den här typen av elektronisk infrastruktur. Dom måste kunna faxa, ringa och komma in på nätet. Då behöver det här byggas ut. Vilket innebär att det finns en otrolig marknad där ute. Det är fortfarande så år 2001 att hälften av jordens befolkning aldrig någonsin har ringt ett telefonsamtal. Det kan tålas att berättas för våra tonårsdöttrar som belägger telefonerna. Den totala penetrationen i världen är mellan 11-13 procent.
Hur har det blivit så här? Jo, utvecklingen har börjat med mycket standardisering, detta har löst många problem inom telecom-marknaden. Det gäller att ha rätt spänning mellan dom olika systemen, i Tyskland hade man förr 48volt och i Sverige hade vi 24volt och Danmark hade något annat. Om man band ihop dessa så blev det så att den som hade minst volt den brann upp. Detta gick alltså inte att fortsätta med. Idag gäller det att standardisera så man får rätt interface på dom ettor och nollor som går i fibernäten idag. För att förstå komplexiteten i detta så är telecom-marknaden världens största maskin. Detta är då förutsatt av att det pågår ett standardiseringsarbete worldwide.

Framtid

Vad kommer att hända? Jo, 2002-2003 så förutsätter man att det finns ungefär 1 miljard mobiltelefoner och en penetration i dom utvecklade länderna på över 50 procent. I Sverige ligger den för närvarande på 70 procent, man tror att i Sverige kommer penetrationen ligga på över 100 procent. 2005 kommer det att finnas 1 miljard internet-anslutningar, 1995 var talet oerhört lågt. Så denna tillväxt som nu håller på har aldrig tidigare skådats inom någon bransch.
Vad kännetecknar då denna bransch? Jo, den styrs av tekniktrender. När det händer något så beror det på tekniktrender. Dom idag förekommande tekniktrenderna handlar om bandbredd d.v.s. den fart som bitarna går med genom nätet, det handlar om terminaler. Vilket Jan-Åke finner konstigt, detta vilken färg och form m.m. Detta borde inte ha så stor betydelse men det är detta som media intresserar sig mest för. Detta styr också konstigt nog Ericssons och även Nokias aktiekurser. Det tredje som det borde vara mer focus på har att göra med dom tjänster som vi skall kunna komma åt. Nu handlar det inte bara om att prata i telefon utan mycket mer för framtiden. När vi tittar på bandbredd på mobilområdet, det som håller på att hända i år det är att vi skall få GPRS. Förra året pratade alla om WAP, i år är det ingen som pratar om WAP.
Nu handlar det om GPRS som är en paketförmedlad tjänst som kommer att höja hastigheten i våra mobilnät från ungefär 9,6 kilobit till ca 128 kilobit. Vilket blir ett enormt lyft för alla med bärbara datorer som behöver koppla upp sig när dom är på resande fot.
Nästa steg heter EDGE och då dubblas hastigheten ytterligare någon gång till ca 256 – 300 kilobit. Vi är fortfarande kvar i GSM-systemet. Operatörerna hade hoppats att dom skulle kunna få leva kvar i GSM och kunna plocka ut dom vinster som finns i GSM. Dessutom kunna utveckla fler tjänster i GSM-systemet.
Nu kommer dock den tredje generationens mobiltelefoni, och den behöver nog komma men att den kommer några år för tidigt menar Jan-Åke. Detta nya system är dessutom oerhört dyrt. Telia var med i ett konsortium i England och bara kostnaden att sätta upp ett nät skulle innebära en kostnad på 40-60 miljarder kronor. Dessutom kostar licensen 60 miljarder, ett papper som visar att men får ett frekvensutrymme från den engelska staten. Samma visa var det i Tyskland. Den brittiska staten tog in mellan 300-400 miljarder på dessa licenser. Skall man dessutom betala customer aqusition cost så pratar man om investeringar på mellan 100-150 miljarder innan man har ett system med kunder i. Till detta kommer utveckling av tjänster m.m. Detta gör att det här kommer att bli tufft att ekonomiskt få ihop en sån här affär i England. Detta gäller även i Sverige, Telia har i vårt nuvarande GSM-system investerat ca 4-4,5 miljard. Grundinvesteringen i UMTS låg i Telias fall på 11,7 miljarder, detta tyckte inte post- och telestyrelsen räckte. De som var beredda att satsa 30 miljarder i det svenska nätet, dom fick däremot en licens. Jan-Åke tror att segrarna i detta till slut kommer att vara Telia och Tele 2 som delade på ett nät och sänker på så sätt sina kostnader avsevärt.
När det gäller att få fart på det fasta nätet som också är lika viktigt. När vi började att surfa på nätet så hade vi modem som klarade 9,6 – 19,2 kilobit, då gick det väldigt långsamt. I dag så har vi 56 kilobit och på ISDN 128 kilobit. Vi måste dock upp på megabit för att kunna plocka ner de allt tyngre applikationer som finns på nätet enligt Jan-Åke. Det som vi har haft i ganska många år är ISDN som ger 128 kilobit som mest. ISDN har dock inte slagit i Sverige, kanske beroende på att Telia var för dyra när man försökte introducera detta i början. I Norge har man fått in desto fler ISDN-linjer. ISDN ersätts nu med ADSL som ger möjlighet att få ända upp till 8 megabit överföringshastighet hem till datorn. Under förutsättning att man bor rimligt nära den lokalstation man har i närheten av sin bostad, gränsen går runt 3,5 – 4 km avstånd. Här använder man samma kopparledningar som kommer hem och kopplar på ett modem. Så får man mellan 0,5 och 8 megabit beroende på hur nära stationen man bor.
Fördelen med detta är att man har en fast avgift på detta, vilket innebär att man alltid kan ha datorn på och alltid vara uppkopplad. När man bor i flerfamiljfastigheter så erbjuder en hel del av hyresvärdarna gruppanslutningar, gruppanslutningar blir väldigt snabba. Det blir som ett vanligt internet som man har på kontoren, där kommer man upp i hastigheter på 8 – 10 megabit. Man börjar även prata om något som heter FTH (fibre to the home), där är man fullständigt skyddad när man skall upp i ännu högre hastigheter i framtiden. Tanken inför framtiden är att vi skall använda den här signalen som kommer in, inte bara för att ansluta oss till nätet för att komma åt mail och surfa, utan också för att ta emot digital radio, interaktiv och digital TV som är av mycket hög kvalité.
Nästa version som kommer på detta heter XDSL eller VDSL och där pratar vi om hastigheter på mellan 10 – 50 megabit (50 miljoner tecken / sekund). Varför kan man då fråga sig, det är nämligen så när man börjar föra över streaming video med all grafik så måste man komma upp i dessa hastigheter. Vi pratar nu om högupplöst TV. Streaming video kommer att bli aktuellt när det gäller electronic commerce och mycket annat. Tanken från början är att man skall underlätta hemarbete. Det finns också radiolösningar för detta, LMDS är en radiolösning som är länkar som givetvis byggs på Borås-fabriken. Dessa länkar inte punkt till punkt utan punkt till multipunkt och dessa jobbar väldigt högt i frekvensbandet, från 26 till 28 gigahertz. Detta har hitintills varit en dyr lösning men när man nu kommer upp i stora volymer på komponenterna så kommer priserna att gå ner. Detta skulle kunna vara bra att sätta upp i ett villaområde för att kunna bestråla ett antal villor så att man slipper gräva ner kabel. Det finns även andra lösningar på detta, t.ex. V-lan.

Utvecklingen på terminaler ( med terminaler så pratar vi om mobiltelefoner, datorer m.m. ) för att komma ut på nätet och nå nätet. Jan-Åke anser att media och analytiker ägnar alldeles för stort intresse åt terminaler. Hur våra mobiltelefoner ser ut och därefter värderar stora delar av Ericsson och Nokia på grundval av terminalerna. När fakturering och marginaler av detta bara är en liten del av den vinsten man gör i leverantörsledet i denna typ av industri.

Något som är nytt och har kommit dom senaste åren är smartphones, en telefon som man kan ringa i, maila i och mycket annat. Ett exempel på detta är Ericssons 308 som man kan fälla upp och få en hel display och som man dessutom kan skriva på. Den går också att använda som digital assistent för att kunna lägga in agenda m.m.

Web-pad, när vi har vårat smarta hem där vi har en home-server som vi har lagat all vår information på och som utgör vår grind mot yttervärlden. Inom huset kommer vi att jobba med Web-pads, en liten tunn skärm som väger ca ett kilo. Denna har man trådlöst och kan på så sätt befinna sig vartsom i huset och surfa, läsa tidningen, komma åt recepten, komma åt TV-kanalerna m.m. I USA har dessa börjat att göra sitt intåg i hemmen. Till Sverige kommer detta under dom kommande 2-3 åren och kommer att kosta mellan 2.000 – 3.000 kronor. Dessa innehåller inte speciellt mycket intelligens och kommer att korrespondera med servern. Inte via ledning utan trådlöst, detta innebär att man kan styra hemmet via mobiltelefon. T.ex. när man är utomlands, allt detta skall bindas samman med en teknik som heter Blue-tooth som är en standard som Ericsson tagit fram och delat med Motorola bland många andra. Blue-tooth gör att man kan föra över väldigt höga bandbredder på väldigt korta avstånd. Blue-tooth består av ett väldigt litet chip. Jan-Åke tror att en annan terminal som vi kommer att få se mycket av i framtiden är vår vanliga TV. När man pratar interaktiv TV och när vi pratar om möjligheten att kunna surfa relativt enkelt så kommer TV:n med dess fjärrkontroll att vara ett enkelt sätt att komma in på nätet. TV:n har en bra stor bild, bra ljud, är lättskött och även gamla mostern i Mjölby kommer att kunna hantera TV:n.

Tjänster

Tjänster är ju det märkligt nog som både kapitalmarknaden och media intresserar sig minst för och det är där som största focuset borde ligga. Tjänster i framtiden kommer vi att kunna komma åt via portaler, precis som idag. Det kommer att finnas nya portaler inom mobiltelefonisidan, i WAP-applikationer och som man också kommer åt via TV och PC. Mycket av dom tjänster som det är frågan om kommer att handla om elektronisk handel. Även om vi förra året fick se många e-handelskoncept gå ikras så berodde inte detta på iden utan på en fel kostnadsstruktur. Ska man ändra beteenden inom detta område så tar det tid. Går pengarna då åt lite för fort så har företagen ingen uthållighet.

Business to business, finns redan här och det finns en oerhörd potential för ytterligare rationaliseringar.
Business to customer, kommer också att komma i väldigt hög utsträckning. Detta kommer dock att ta lite tid.
Det finns ett nytt område som kallas M-commerce, här handlar det om att använda våra mobiltelefoner för att utföra ett antal tjänster som vi idag använder pengar till. T.ex. när vi skall parkera bilen så kommer vi att betala via detta. När vi skall gå på bio och på vägen in så kollar vi på mobiltelefonen via WAP-applikationen vilka filmer som går. Vi bokar biljett och när vi kommer in till bion så håller vi fram telefonen mot en stor automat. Där trycker vi en kod och så kommer det ut en biljett och på teleräkningen kommer kostnaden för denna transaktion (s.k. mikrobetalningar). Dom här mikrobetalningarna tänker operatörerna som Telia och många andra att ta hand om och på så sätt komma att konkurrera med bankerna. Alla dessa små betalningar ger ett väldigt intressant cash-flow i framtiden. Bankerna sitter säkert nu och funderar på hur dom skall komma åt detta, vilka allianser skall man skapa med operatörerna för att komma åt dessa pengar.
Intelligenta nättjänster handlar i hög grad om att när jag åker runt med min bil och letar efter en pizzeria så slår jag pizzeria och så talar min telefon om var jag är och föreslår närmaste pizzeria. Eller ett apotek, BMW-verkstad eller vad det månde vara. Detta finns redan idag och det kommer i allt högre utsträckning, det kommer också som annonser. Det kommer att pipa till i telefonen och så kommer det en annonsruta som talar om att just nu så passerar du Pettersons köttaffär och idag har dom extrapris på engelskt ox-kött.
Interaktiv TV, vi pratar om ett multi-access koncept. Multi-access konceptet innebär att man kommer åt samma information fast med olika maskin-interface. På sin TV, mobiltelefon, PC och detta innebär att man kan göra en aktieaffär på mobiltelefonen under dagen. Man skall sedan kunna gå hem och få samma information via sin PC och lagra detta i sin egna aktieportfölj hemma. Eller man skall kunna göra detta via TV:n. Man skall alltså kunna komma åt samma information var man än går in och det är detta som är multi-access konceptet. De operatörer som har både fast och mobil telefoni samt tjänsteutveckling kommer att ha ett försteg. Här pratar man om bundlade tjänster.

Affärsmässiga trender

Från början så hade alla dessa stora statliga operatörer monopol, många var dessutom reglerade i lag som monopol. Ingen annan skulle få bryta sig in på denna marknad än det statliga bolaget. Sverige har aldrig haft något monopol, vi har haft ett defactomonopol. Vi har inte haft någon lagstiftning som har förändrat det här. Men vi har inte heller haft någon lagstiftning som har hjälpt andra in på denna marknad. 1991 så vidtog Sverige åtgärder för att få in andra operatörer på mobilsidan, 1993 så vidtog Sverige åtgärder för att få in operatörer på den fasta sidan. I detta hänseendet var Sverige före många andra europeiska länder. Detta har gjort att Sverige jämte Norge har dom lägsta priserna inom totaltelefoni och framförallt fast telefoni. Detta ledde till att man i övriga Europa också privatiserade denna industri, det gjorde man dock inte i Sverige. För ca ett år sedan så var Sverige, Norge, Albanien och Makedonien dom enda länderna som inte hade privatiserat sina televerk. Efter detta så vet ju alla hur det gick. Idag finns det 140 bolag som är akrediterade hos post- och telestyrelsen för att bedriva telcom-verksamhet i Sverige, detta gör att Sverige har den tuffaste konkurrenssituationen i hel världen. 1999 så stod det mycket om fusioner och konsolideringar, man förutspådde att det skulle gå i denna sektor som alla andra. D.v.s. att det skulle bli fem stora globala företag som tog hand om denna marknad över hela världen. Man pratade mycket om cross-border mergers, konsolideringar. Där man köpte upp varandra, detta hände på mobilsidan där Vodafone köpte upp ett antal stora bolag. Den stora fusion som blev var Telia och Telenor. Den gick ju i graven till stor del p.g.a. att den inte byggde på en kommersiell plattform utan byggde på en plattform som innebar att bevara Sverige och Norge, det var ett 16-årigt aktieägaravtal, det var kvalificerade rösträttsregler m.m. Då gick affären till slut i stöpet p.g.a. att man inte kom överens om var huvudkontoret skulle ligga. Det hade inget med bolagen att göra utan var ett tankefel från början. Det andra som hände var att amerikanarna började titta på den europeiska marknaden, framförallt dom stora operatörerna började köpa in sig med andelar i europeiska bolag. Detta för att veta vad som händer i Europa och få ett fotfäste här. Detta gjordes även av Japanerna. Sen så kom vi till 2000, den nya ekonomins år. Det blev bara ett år som väl var. Det som hände då var UMTS-auktionerna. Nu skulle man auktionera ut dom licenserna och utrymme som fanns, dessa blev alldeles för dyra. Det blev 63 miljarder per licens i Storbritannien och lika mycket blev det i Tyskland. Politikerna såg en fantastisk inkomstkälla i detta och ett antal andra länder gjorde som Storbritannien och Tyskland. I Sverige bestämde man sig för att gå en annan väg och ha en beauty-contest där man skulle avgöra vem av dom som sökte som var vackrast. Detta har skapat ett stort problem inom denna bransch. Det har skapat en enorm skuldsättning, den ena var licenserna och den andra var köpen av bolag. Man betalade i något fall 100.000 kronor per abonnent. Jan-Åke frågar sig hur man någonsin skall kunna få igen och ränta detta. Vanlig affärslogik gällde inte längre, det här med att kunna ränta kapitalet det försvann. Nu gällde bara en sak och det var tillväxt. Den nya ekonomin styrdes av en enda sak och det var tillväxt. Traditionalister som Jan-Åke fick på skallen av media för att han inte tänkte som alla andra gjorde. Jan-Åke fick ju sedemera rätt som vägrade att gå på detta med tillväxt på dessa villkor. Det andra som hände 2000 var att bankerna åkte runt och sa att Telia måste separatnotera sin verksamhet, vissa gjorde detta. Inte Telia dock. Det viktigaste i framtiden kommer att bli bundlade tjänster d.v.s. att man kan binda ihop mobilt och fast telefoni och se konvergensen i denna industri. Man kommer att ha tjänster som man har på mobilen, TV:n och på PC:n. Den möjligheten kommer inte de bolag ha som har separatnoterat sina verksamheter eftersom moderbolaget som skall vara klistret mellan har inga pengar att göra det för. Så nu eroderar värdena i dessa bolag. 2001 så handlar det mycket om att bygga vidare på bredband, att bygga ut transportnäten och att införa GPRS. Att skapa nya portaler, framförallt bredbandsportaler. Telia släpper sin bredbandsportal inom ett par veckor, denna innehåller väldigt mycket nya intressanta tjänster. Ordet WAP som var på tapeten år 2000 försvann beroende på att hastigheten var för långsam.

Varför går börsen som den går?

Den har gått ner i princip sedan den första auktionen var i Storbritannien i slutet april förra året. Det har varit ytterligare en auktion i Tyskland under juli förra året. Sedan dess har telecom-marknaden tryckts nedåt. D.v.s. kapitalmarknaden uppskattade inte de höga kostnaderna för licenserna, detta förändrade hela bilden. Det blev en skuldsättningsgrad som var fullständigt enorm. British Telecom med flera 100.000 tals anställda hade en skuldsättningsgrad som var 2,4. D.v.s. skulderna översteg det egna kapitalet med 2,4 gånger. Deutsche Telecom hade något liknande och KPM 1,8. Telia uttalade i sin strategi att man skall vara rädd om sin balansräkning. Det skall vara den som gör att man övervintrar detta på ett bra sätt. Det är även den som gör att man skall kunna handla när uppgången kommer igen. Telia har idag västeuropas starkaste balansräkning tack vare detta. Det andra problemet som finns är prisfällan, d.v.s. priserna har tryckts väldigt kraftigt nedåt p.g.a. stor konkurrens och kraftigast har dom tryckts i Sverige. Väldigt många av dom nya bolagen som har kommit in och bidragit till den kraftiga prispress som idag råder har idag väldiga lönsamhetsproblem. Inom Telia förutsåg man detta redan i början på 90-talet och man har rationaliserat sedan dess och minskat personalstyrkan från 52.000 anställda till idag 25.000 anställda i Sverige. Telia fortsätter att rationalisera, inte så mycket på personalstyrkan som att jobba med processer och stödsystem. Det finns ytterligare en hel del att göra. Många av dom andra sitter fast i prisfällan då marginalerna har krympt ihop. Det man ser är att några sakta börjar höja priserna. I och med att operatörerna får problem så slår detta även mot leverantörerna som Ericsson, Nokia m.fl. För har man en väldigt hög skuldsättningsgrad så håller man igen på investeringarna och detta drabbar Ericsson och alla andra. Däremot så går telecom-bolagen operativt ganska bra. Många av bolagen jobbar hårt på att sanera sina balansräkningar och att försöka ändra marginalerna till det bättre.

Var står Telia i dagsläget?

Telia finns idag i Sverige som anses som en av dom ledande IT-nationerna. Detta p.g.a. att vi har högst penetration när det gäller PC, Internet, bland dom högsta när det gäller mobiltelefoni. Vi är kunniga inom området, nästan alla har en PC hemma tack vare hemma PC-boomen. Detta har skapat en nation med en oerhörd kunskap runt IT. Detta är en möjlighet som vi skall ta vara på, vi har även ett högskoleväsende som få länder har. Politikerna försöker gärna ta åt sig äran åt detta faktum, det skall dom inte utan det är två företag som har skapat dessa möjligheter och det är Ericsson och Telia. I hög grad i samarbete och det är dessa två som har byggt upp IT-Sverige till vad det är idag. Telia är ett företag som har jobbat med nästan allt inom detta område. Telia inser att inför framtiden så har man inte råd med detta. Telia måste skapa en mycket mer kärnorienterad verksamhet. Telia har sagt att man i Sverige skall vara marknadsledande inom telefoni, bredband och portaltjänster. Detta innefattar en stor del av det man gör idag. I Norden skall man vara den ledande operatören på mobiltelefoni. I Europa skall man syssla med transportverksamhet och en oberoende portal som skall heta Speedy Tomato. Telia håller alltså på att dra ihop verksamheten till det Telia tror kommer att vara lönsamt i framtiden. Hur har strategin lyckats sedan man införde den i samband med börsintroduktionen? Jo, förra året vann man 1,7 miljoner kunder och detta från 3,1 miljoner kunder till 4,8 miljoner kunder. Telia är idag näststörst i Europa på transportverksamheten, bland dom största över Atlanten, bland dom 5-6 största i världen i transport av Internet-trafik. Telia finns idag med sin säljorganisation på 55 platser i Europa.

Hur gick år 2000?

Telia har haft två jobbiga år bakom sig, först den kraschade fusionen med Telenor. Där man hade mer än 1.000 personer igång från båda företagen under 1999 för att jobba med sammanslagningen. Arbetet gick fantastiskt bra, alla var väldigt målinriktade på att skapa ett nytt bolag som skulle bli en stor spelare i Norden och också förhållandevis även i Europa. Detta föll samman 16 december 1999 och två veckor efter detta fick man reda på att Telia skulle börsnoteras. Detta på rekordtid, normalt för ett stort bolag så tar detta mellan 1-2 år. Telia fick 3,5 månad på sig. Vilket innebar att man började med att ta fram ny struktur och strategi för bolaget och det är den strategi som finns idag. Med tanke på allt detta så är det ett anmärkningsvärt bra resultat som Telia gjorde under 2000. Totalt hade Telia en tillväxt på 4,5 procent och det är som branschgenomsnittet, men då skall man betänka att Telia har ett antal bolag som man håller på att sälja och dessa drar ner den totala tillväxten. Alla tillväxtområden har utvecklats oerhört bra och det är här som Telia kommer att satsa stort i framtiden. Viktigast av allt är dock den finansiella ställningen, en skuldsättningsgrad som ligger på 0,37 och en soliditet på 44 procent. Det är detta som kommer att göra det bra för Telia och Telias aktieägare i framtiden. Om man tittar på kursutvecklingen så har man i jämförelse klarat sig mycket bra. Efter årsskiftet har utvecklingen varit väldigt god. Telia har fått mycket skäll men marknaden har inte riktigt förstått att telecom-marknaden har sviktat. Jan-Åke avslutar med att säga att Telia går en mycket ljus framtid till mötes. Därefter tackar Jan-Åke för sig.

Avslutning

Ordföranden Alfred Hahn tackade för ett fantastiskt och något omtumlande föredrag om detta oerhört intressanta och explosiva område. Ordföranden överlämnar knallen med följande ord:
”Jag begriper inte var jag fick alla mina idéer ifrån, jag som inte ens hade en snabbtelefon”.

Klubbmedlemmar och gäster utdelar uppskattande applåder.
Ordföranden avslutar mötet.

Mötet avslutas.