Henrik Essunger

Espira

Göran Andersson intruducerar Espira.

Jag vill börja med att introducera begreppet ESPIRA, inleder Göran. Han berättar att de var några stycken som år 2003 började träffa representanter för kommunalförbundet, högskolan och kommunen som pratade om ett tillväxtcenter. Resultatet blev en namnlista på personer ifrån näringslivet som var beredda att ställa upp i interimsstyrelser för satsningen på ett tillväxtcenter i Sjuhärad.

År 2005 beslutade klubben att som stiftare stödja ESPIRA med 200 000 kronor och därmed ta ett aktivt engagemang. ”- Detta var nog första gången som klubben gick utanför sin vanliga verksamhet”, säger Göran. Detta innebär att många av klubbens medlemmar tog ett ansvar för att sitta på olika poster inom Espira. Vi tänkte oss redan då en kedja av entreprenörskap, ifrån gymnasiet med Ung företagsamhet, via Högskolan och Drivhuset. Sedan 2006 är klubben också engagerade i Drivhuset.

Han fortsätter att berätta att det i den enkät som genomförts bland medlemmarna tydligt framgick att vi tycker det är bra med sådana uppdrag. Han är därför lite undrande över varför det inte är fler som kommer på ett sådant här möte. Detta är ju något som kan bli väldigt bra och tillväxtskapande för Borås, för regionen, för mitt företag och för mig som person, säger han.

– Jag ser Espira som en vision om ett bättre samhälle mera jobb, mer lovande studenter som stannar kvar och mer företagarkontakter med begåvade människor och forskare för nya projekt, säger han. Nu börjar det komma fram goda exempel som vi tidigare saknat för att konkret beskriva Espira, säger han. Det blir då enklare att visa möjligheterna och jag tror det blir kö till Espira, fortsätter han. Innovationssystem finns över hela världen och det finns ett samband som visar att det blir större tillväxt där det finns en mötesplats mellan universitet, forskare, näringsliv och samhälle. – Jag och flera med mig, lägger därför ner mycket tid och tror på detta avslutar han och lämnar över ordet till Henrik Essunger.

Espira – en del av en positiv utveckling i Sjuhärad

Dagens föredrag inleds med en film i från ESPIRA-dagen där Olle Blomqvist bl.a. säger: ”jag ser positivt på Sjuhärads framtid, med alla de aktiviteter som sker, inte minst här på Espira.” Han säger också att en kreativ människa, som ju inte helt säkert är en ekonomisk människa, idag kan få den hjälpen som behövs för att skapa ett bra företag. Han tycker att företagarna ska ta vara på de möjligheter som finns hos Espira. Han är också övertygad om att Espira är en bra satsning.

Tillväxt genom nya och befintliga företag.

– Vi arbetar med tillväxt och har ambitionen att skapa ett tusen nya jobb i regionen under tio år, säger Henrik. Det är också viktigt för att vara en dörr in, vilket innebär att det finns en adress att vända sig. För dessa tankar har vi fått bra gehör inom såväl det offentliga och näringslivet, fortsätter han.

Essunger menar att det finns tre sätt att generera tillväxt. Det kan ske genom nya företag, genom att utveckla befintliga företag eller genom att få fler företag att flytta till regionen. Vi på Espira arbetar i första hand med nya och befintliga företag. Vi har en duktig näringslivsenhet som driver inflyttningsfrågan. Det vi kan göra där är naturligtvis att erbjuda en attraktiv miljö för företagen som flyttar hit. Men där vi försöker göra en tydlig skillnad är bland nya och befintliga företag, säger han.

Espira – tre olika företeelser

Espira består av tre olika delar. Den första är service och samverkan, berättar Henrik. Här finns ett stort antal organisationer samlade i Espira-huset för att skapa en enkelhet för er som kunder. Alla organisationer arbetar med olika frågor och i olika faser och finns alla på Olovsholmsgatan 32.

Espiras andra del är inkubatorsverksamheten där vi hjälper nya tillväxtföretag. Vi brukar säga att vi ska starta bolag som annars inte skulle startas, fortsätter han och går vidare med att beskriva vad en inkubator är. Ordet inkubator är engelska för kuvös, det handlar om att hjälpa för tidigt födda företag. Vi arbetar alltså med företag som har det tufft i starten och som vi bedömer har en tydlig tillväxtpotential. Vi vill korta vägen till marknaden så att de snabbare kan leva ett eget liv.

Han berättar att det finns inkubatorer runt om i hela landet, mest kända Ideon i Lund och Mjärdevi i Linköping, dessa båda är idag hela stadsdelar. SISP, som är branschorganisationen för inkubatorer och tillväxtparker, har gjort mätningar av effekten av inkubatorer och tillväxtparker. HE konstaterar att undersökningarna bland annat visar att ökningen av antalet nya företag är fler i miljöer som Espira. Totalt i riket är ökningen 1% och i miljöer som Espira är motsvarande siffra 11%. Han hänvisar också till att branschföreningen beräknat att återbetalningen i form av löne- och vinstskatter är tio gånger insatt kapital i.

Företagen i inkubatorn idag finns inom olika branscher, här finns företag som jobbar med allt i från en fettfri fritös, handel med hälsomaskiner, vattenskärning, fjärrstyrda maskiner, innovativ ljussättning och IT-system. Det är mycket teknik, vilket enligt Henrik beror på att teknikföretagen är de som har det tuffast i början. – Men jag är öppen för alla branscher, säger han. Och tror att den bransch som kommer att växa mest är hushållsnära tjänster, jag ser verkligen fram emot att få hjälpa ett sådant företag i inkubatorn.

Strategisk satsning på avknoppningar
Många av Sveriges stora företag är avknoppningar ifrån befintliga företag, menar Essunger och berättar om den medvetna satsning på avknoppningar som görs inom Espira. I ett EU-projekt som vi driver ihop med åtta andra parter runt om i Europa satsar vi extra på just detta. Vi vill fånga de projekt som finns ute i företagen men som inte kan prioriteras i den dagliga verksamheten. Vi vill att företagen lyfter ut idéerna för att starta nya företag för att skapa tillväxt i vår region.

Sylvain Dubé med inkubatorsföretaget Heliospectra

Sylvain Dubé som driver företaget Heliospectra är en av entreprenörerna i inkubatorn. – Det finns två faktorer i Borås som bidrog till att jag startade företaget, stöd ifrån Curamusstiftelsen och Espira.

Sylvain som håller sitt föredrag på engelska beskriver företagets affärsidé som: ”Provide light in a ”SMART” way for growing plants economically” och poängterar att de arbetar med ljus, inte med lampor.

Bättre ljus med lägre energiförbrukning
Han illustrerar grunden för hans innovation genom att visa att det vi uppfattar som vitt på skärmen i själva verket är en kombination av rött, grönt och blått. Våra hjärnor tolkar detta som vitt. Men, säger han, plantor är inte lika dumma som oss. För dem har ljuset fler dimensioner, de handlar bland annat om strålning, färg och fotosyntes. Plantor behöver alltså mer än de tre färgerna som används i dagens lampor. Han anser att dagens lampor inte är lämpliga för att odla växter. Ett exempel på hur plantor påverkas av ljuset är den skillnad som finns mellan plantor som odlats i växthus och de som odlas i solljus. Även om man med lampor kan skapa samma intensitet som i solljus kan man inte skapa ljus av samma kvalité. Skillnaden är att plantorna i växthuset lättare torkar ut, får tunnare löv, kortare livstid och mindre smak än om de odlats i solljus.

Sylvain visar en basilika och berättar att de i ett experiment med sitt ljus på två veckor fördubblat smakämnena. – Det visar att vi genom att använda rätt typ av ljus kan ersätta de energikrävande lampor som används idag, säger han. Dagens teknik kallar han för en ekologisk katastrof och säger att hans målsättning är att skapa ett system som ger ett betydligt bättre ljus med en betydligt lägre energiförbrukning.

Han avslutar med att berätta om företagets utveckling sedan december 2005 då företaget startades tillsammans med Espira Inkubator och två andra affärspartners. Idag finns det färdiga prototyper som har testats med önskat resultat. Det finns också tecknade avtal med en mycket viktig och stor kund. Patentet är på väg och snart behöver de anställa fler för att expandera.

Forskare och näringsliv i samarbete ger tillväxt.

Henrik Essunger fortsätter föredraget med att konstatera att Heliospectra är ett spännande exempel på där en forskare utvecklar sin idé tillsammans med det befintliga näringslivet. Denna koppling mellan befintliga företag, forskning och nya företag leder vidare till Espiras tredje affärsområde näringslivsbaserade tillväxtprojekt.

Som en bakgrund berättar han om en engelsk undersökning som visar att forskning i Sverige ligger bra till internationellt sett idag, däremot ligger vi sämre till när det gäller den framtida forskningen och forskningen bland småföretag. – Detta måste vi göra något åt, säger han. Vi kan dra ett litet strå till stacken genom att se till att fler av de små företagen får förutsättningar att arbeta med forskning och ta de stora tekniksprång som krävs.

Tillsammans med Högskolan, SP, kommunalförbundet, IFP och näringslivet vill Espira försöka generera fler näringslivsbaserade tillväxtprojekt i Sjuhärad. – Vi hjälper företagen att ta stora utvecklingssteg genom att ge dem möjligheten att samarbeta med andra företag och forskare i projekt för att få kostnadsdelning och en större finansiering. Espiras roll i detta är att identifiera, formera och administrera projekten, säger Henrik.

Sjuhärads framtida spetsområden

En viktig aspekt av detta är frågan om vilka områden som vi i Sjuhärad ska satsa på, vi måste identifiera vilka områden som är våra framtida spetsområden, säger Henrik. Vi diskuterar frågan och några av de områden som är under diskussion är Waste Refinery, kunddriven logistik och trä- och miljöteknik. Men vi behöver era inspel på detta, fortsätter han och uppmanar publiken att ta till sig frågan. Några områden är redan identifierade och ett av dem är kontrollrumsmiljöer. Ett litet företag i Borås är ledande på området och vi försöker satsa för att fler företag i Sjuhärad ska engageras i projektet kring framtidens driftcentraler.

Ett mycket tydligt och befintligt spetsområde för Sjuhärad är smarta textilier, fortsätter han och lämnar över ordet till Erik Bresky och Susanne Edström.

Smart Textile – ett av Sjuhärads spetsområde

Erik Bresky, biträdande prefekt på Textilhögskolan och projektledare för Smart Textile, inleder också han med att visa en film. Filmen visar hur elektronik kan användas ihop med textilier. Han visar filmen som ett exempel på hur ett elektronikföretag går in på textilområdet för att ge ett mervärde till sina produkter. – Det som är spännande, säger han, är att samma arbete pågår sedan flera år i Borås men med ett textilt perspektiv. Vi har gått in i detta nya område utifrån vår textila historia. – Det handlar om att äta eller ätas, fortsätter han. Antingen blir vi underleverantörer till elektronikföretagen, eller så behåller vi initiativet här i Borås och Sjuhäradsbygden.

Smarta textilier, tekniska textiler och Wearable Technology
Han gör sedan en definition av Smarta textilier som textilier som interagerar med omvärlden. Han tycker inte att den definitionen omfattar så många företag idag men om man i stället pratar om teknisk textil omfattar det desto fler, inte minst i vår bygd. Teknisk textil definierar han som att funktion går före det estetiska. Han nämner också ett tredje område, Wearable Technology, när teknik integreras i textilier för att ge en extra funktion. Han visar ett exempel på en befintlig produkt, kylvästar som arbetar med fasomvandlare och berättar att det finns fibrer med fasomvandlare som fungerar i teorin men ännu inte i praktiken. Han nämner också att IFP håller på att patentera en ny sådan fiber, som han anser har stora användningsområden, bland annat inom sjukvården.

Erik berättar att avsikten med projektet Smart Textile, är att visa att ett center som ligger långt fram inom detta område bör finnas i Borås. Man ligger redan långt fram, säger han, och berättar att man får mycket besök ifrån hela Europa. Vi jobbar med en finansiering från Vinnova och Västra Götalands regionen för att utveckla detta spetsområde vidare.

Bresky fortsätter med att konstatera att från att ha sett detta som lek som det var svårt att se användningsområden för när han började på textilhögskolan för sex år sedan ser han idag ett stort intresse runt om i världen. Han nämner Linda Worbins väska som ändrar mönster när mobilen ringer som ett exempel. – Hon åker idag världen runt och visar detta. Ett annat exempel på användningsområde är en t-shirt som mäter EKG.

Möjlighet till stor nationell finansiering

Susanne Edström som är projektsamordnare berättar att tanken är att utveckla det textila kluster som redan finns i Sjuhärad. Med projektet vill vi skapa ett internationellt ledande och levande centrum för utveckling, design och specialiserad produktion av framtidens textila produkter, säger hon. .- Här finns möjligheterna med forskning och utveckling och ett stort kunnande bland er företagare att skapa tillväxt inom detta område, fortsätter hon.

– I Vinnovatävlingen är vi en av fem initiativ runt om i landet som tävlar om att få en stor nationell finansiering, omkring 50 miljoner. De fem tävlingsdeltagarna valdes ut bland etthundra ansökningar. Vinnovas syfte med tävlingen är att sätta fart på Sverige, och det är det vi gör med dessa pengar, säger hon. Vi tänker vinna detta ihop med er företagare, avslutar hon.

Henrik Essunger får åter igen ordet och tilläger att vi med Smart Textile har en möjlighet att få en stor nationell finansiering som annars hamnar i Norrköping, Örnsköldsvik, Jönköping eller Östersund. – Ni är alla viktiga för att vi ska nå detta, poängterar han. Vi behöver ha er som ambassadörer som hjälper oss att få Vinnova att inse att det händer mycket inom Smart Textile och att det är av intresse för Sveriges internationella konkurrenskraft.

Fiberrik – Ett nationellt pris inom teknisk textil.

Avslutningsvis beskriver Henrik det nyligen instiftade nationella priset inom teknisk textil som benämns Fiberrik. Med priset vill Espira visa att det finns många sammanhang där textil används utan att vi ens tänker på att det är textil. Med Fiberrik vill vi lyfta upp och belysa detta. Ni är alla välkomna att delta med bidrag, avslutar Henrik.

Frågor:

Hans Björkman ifrån SIF uttrycker att det fortfarande är sällsynt att ha så många organisationer bakom samma dörr som man har hos ESPIRA. Espiras inkubator är en oerhörd resurs och skiljer sig ifrån mängden också genom att inte vara inriktade på någon högteknologisk bransch. Han uppmanar entreprenörerna att ta kontakt med Espira och utnyttja de resurser som finns där.

Hur många företag har ni hjälp att komma igång sedan starten?
Henriks svar är att det finns två svar på den frågan. Det första svaret är för inkubatorn där det startats elva nya företag. Det andra svaret är för Espira som helhet, med Nyföretagarcentrum och alla de andra organisationerna, då är siffran säkert över 1000. Han tror att de allra flesta av de nystartade företagen varit i kontakt med Espira på ett eller annat sätt.

Klubbmästaren tackar dagens föredragshållare och lämnar över knallen. Han menar att det inte är någon större mening att fråga Henrik om han känner till knallen utan har istället frågat knallen om han känner till Espira. Knallen känner mycket väl till Espira och vet att det är ett bra ställe att vända sig till om man vill göra bättre affärer.

Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.