8 december 2000

Gunnar Bark

Autoliv

Välkommen

Borås Industri- och Handelsklubbs vice ordförande Bernt-Ove Gimmersta hälsar alla de närvarande välkomna och förklarar att stadgarna stipulerar att val skall göras varje år av ordförande, vice ordförande, sekreterare och klubbmästare. Primus motor i valberedningen är Åke Björsell och han presenterade valberedningens förslag

Ordförande Alfred Hahn omval 1 år
Vice ordförande Bernt-Ove Gimmersta omval 1 år
Sekreterare Krister Lundgren omval 1 år
Klubbmästare Bertil Segelmark nyval 1 år
Ordinarie ledamöter som väljs på 3 år
Göran Andersson
Rebecka Bengtsson
Lennart Helgesson
Gunnar Ryman
Suppleanter som väljs på 1 år
Fredrik Logenius
Patrik Ivarsson
Magnus Kårestedt
Bertil Sandberg (biträdande klubbmästare)
Revisor Hans Kjellberg omval 1 år
Revisor Olle Bergdahl omval 1 år

Samtliga nämndledamöter valdes enligt valberedningens förslag.

Bengt Wennerlund, Ulf-Göran Privér, Joakim Hedin, Boel Hjertén och Robert Bornefalk avgår ur nämnden och tackades för det arbete som de har nedlagt.

Vid förra nämndmötet presenterades ett förslag till internet satsning. Glädjande nog hade fler än 100 företag anmält sitt intresse och satsningen går därför vidare, i vilken takt får framtiden visa. Bernt-Ove Gimmersta påminde också de företag som inte hade svarat på enkäten att titta på den igen och lämna in sin intresseanmälan.

Bengt Wennerlund informerade om den nya lokal som skall användas för sammankomsterna fr o m januari 2001. Folkan, i dag Studentkårens hus, skall i fortsättningen användas, mötena hålls i biografen och lunch serveras i Belona, i anslutning till Folkan, lokalen hyrs av Borås Kommun.
Mötet öppnas.

Föredraget

Gunnar Bark tackar för förtroendet att få tala i den ärevördiga klubben Borås Industri- och Handelsklubb och ber inledande om ursäkt för att bildmaterialet är på engelska, vid en presentation han höll i Paris nyligen hölls på föredraget på franska med engelska bilder och Gunnar Bark kunde då konstatera att det bara var han själv som förstod innebörden i föredraget. Han hoppas att innehållet skall bli klarare i dag.

Gunnar Bark, styrelseordförande i Autoliv

”Med Autoliv för bilsäkerheten”

Autoliv har en stor och viktig uppgift eftersom produkterna inte bara leder till inkomster och business utan också innebär stor lindring av mänskligt lidande. Det omkommer i trafiken 500 000 personer och 5 miljoner människor skadas årligen i världen. Hälften av dessa är biltrafikanter, vilket kanske är förvånande, men trafikolyckorna medför också att många gående skadas eller dödas i samband med bilolyckorna. Kostnaden för olyckorna, med hänsyn till mänskliga och materiella skador, är 300 miljarder dollar per år och skall man notera att priset för varje människoliv är värderas olika i olika delar av världen! Autoliv och våra konkurrenter levererar skyddsutrustning för 10 miljarder dollar årligen. Kostnaden totalt för samhället är drygt 30 miljarder för att installera bilsäkerhetsprodukterna. Motsvarande skyddseffekt av systemen är långt över 100 miljarder globalt, det lönar sig alltså mycket bra att använda skyddsutrusning i bilarna.

Tittar man på antalet döda inom EG, har siffran minskat kraftigt från 1970 till nu trots att antalet fordon har ökat. Denna positiva utveckling måste man hänföra till att bilarnas säkerhet har blivit mycket bättre. En undersökning i USA visar att konsumenterna är mycket måna om att säkerhetsutrustning finns i de nya bilarna. Det skall finnas sidokollisions skydd , barnvänliga krockkuddar på passagerarsidan fram, krockkuddar bak, ACC Automatic Cruise Control, dvs man slipper gasa och bromsa själv och lägger sig i stället exempelvis 2 sek bakom framförfarande bil och sedan sköter bilen resten. Man vill ha automatisk uppringning till larmcentral i den händelse att en olycka händer, tidsvinsten vid en olycka kan i många fall vara en fråga om liv eller död. Krockstatistiken ser ut så att 50 % av alla krockar är frontalkollisioner, 25 % från sidan, 20 % påkörning bakifrån och 5 % roll-overs, dvs bilen rullar runt på något sätt. Det finns redan idag ett stort antal system för skyddsutrustning såsom krockkuddar, sidokollisionsskydd, pisksnärtsskydd, ett nytt skydd vid roll-overs så att man inte slår huvudet i interiören vid en sådan olycka etc.

Leveransvärdet per bil har tyvärr inte utvecklats så väl som Autoliv har hoppats eftersom konkurrensen är hård och kunderna kräver att priserna skall sänkas varje år dessutom har dollarns utveckling inneburit att den europeiska leveransdelen ger lägre värde. Medelvärdet på ett lätt fordon utrustat med Autolivs skyddsprodukter är 230 dollar. Faktureringen för Autoliv har genomgått en trendmässig förändring, vilken innebär att vinsten på bilbältesproduktionen ligger på samma nivå som tidigare trots ökad bilproduktion. Detta beror till stor del på genomförda prissänkningar. Krockkuddarna har samma utveckling. Sidokollisionsskydd, elektronik och sensorsystem har däremot en stark utveckling. Marknaderna för Autolivs produkter är ungefär lika stora i Nordamerika och Europa, Sydostasien är på snabb frammarsch.

Gunnar Bark förklarar genom att visa bilder hur en modern bil schematiskt är uppbyggd vad gäller skyddsutrustning. Autoliv har flera krocklaboratorier där man genomför tester på dockor och gör inte så som någon av konkurrenterna har påstått: Att Autoliv försöker hålla nere testkostnaderna genom att använda konkurrenterna som testdockor! Vid en frontalkrock fylls krockkudden på en ögonblinknings tid. Sidokollisionsskydd utvecklades i samarbete med Volvo 740 redan i mitten av 90-talet och Autoliv fick härigenom kraftig försprång mot konkurrenterna. Produkten har sedan vidareutvecklats och kompletterats med den berömda gardinen, som innebär att huvudet skyddas mycket bättre vid olyckor. Utrustningen finns nu i Volvo och Mercedez. Det senaste i Volvo S80 är ett pisksnärtskadeskydd som innebär att tröghetsmassan i kroppen används när man blir påkörd bakifrån och trycker tillbaka kroppen, huvudskyddet trycks fram, sätet tippas också bakåt och absorberar energin.

Det Autoliv traditionellt har koncentrerat sin produktion på tre system för skyddsutrustning, precrash – för att förebygga krockar
incrash – lindra skadorna vid inträffade krockar
postcrash – sänder meddelande till larmcentral vid inträffade olyckor

När det gäller precrash har Autoliv sedan länge samarbetat med Celsius, som numera ingår i SAAB. I princip är det samma system som ACC, men tyvärr är det ännu ej kommersiellt gångbart eftersom det är så hög produktionskostnad och Autoliv arbetar hårt för att komma till rätta med detta. Idén med systemet är att ha en censor som känner trafik på långt håll ca 200 m. Dessutom närzonsdetektorer både framåt och bakåt, vid backning gör dessa detektorer att föraren varnas för vad som finns bakom och kan på så sätt undvika att exempelvis backa på att barn. När en närzonsdetektor känner av att en krock är nära förestående förutlöses systemet och känner av vilken form av krock som kommer att inträffa. Detta system har tagits fram genom målsökande robotar. Gunnar Bark förklarade att han själv tidigare trodde att Precrash systemet skulle komma för det s k Night vision system, men som det verkar nu blir det tvärt om. Autoliv kommer inom kort att lansera ett nytt system med infrarött ljus för dåligt upplysta vägar.

Krockkuddarna blir mer och mer sofistikerade och detta grundar sig särskilt på att olyckor har inträffat där krockkuddarna har dödat barn som suttit på passagerarsidan i barnstol.
System för att undvika detta finns redan på marknaden och innebär att bilen utrustas med ultraljudcensorer som känner var den åkande finns i varje ögonblick. Det känner också om det är ett barn som sitter i passagerarsätet och då utlöses inte krockkudden. Krockkuddarna skall också uppföra sig olika om personen i sätet har bilbälte eller ej. Uppblåsningen ska inte ske så våldsamt som tidigare för att lindra den första kontakten mellan kudden och den åkande.

Roll-overs är mycket mer vanliga i Amerika än Europa eftersom man där har flera s k udda fordon, dvs icke sedaner. Lätta lastbilar såsom van och liknande har mycket större risk för roll-over olyckor än sedan bilar. För att förbättra skyddet vid roll-overs har Autoliv utvecklat skyddssystem uppbyggt på tre sätt:
som skall sätta fästpunkten i bältet i stolen i stället för i stolpen, vilket medför att man inte slår lika lätt huvudet i taket vid en olycka
förspänner bandet i bältet
huvudet skall fångas upp av en gardin i stället för att gå in i rutan.
Svårigheten med detta skydd vid roll-overs är att det måste känna att en roll-over är ofrånkomlig genom censorer. Första orderna har kommit från USA på dessa system.

Har man en bil utan krockkudde och bälte är skadefrekvensen på huvud och ansikten mycket hög i jämförelse med benskador. När man installerar avancerade krockkuddar och bälten förändras skadefrekvensen så att benskadorna ökar. Benskador är ju inte dödliga, men är mycket långvariga och svåra för den drabbade personen. Autoliv har utvecklat ett skydd mot detta, pedaler och golv förändras. Detta nya system är än så långe mycket svårsålt, men så har det ofta varit med nya skyddssystem.
Postcrash systemen kommer att utvecklas och bli mer sofistikerade så att vid en olycka går en signal till ett larmcenter får en position med detaljerade uppgifter om olyckans art och personer som är inblandade. Larmcentralen kan då snabbt sända personal till olyckan.

Autoliv har en komplicerade uppbyggnad och tillverkar system för precrash, incrash systemen har resulterat i att företaget är en av världens största ratt-tillverkare. Autoliv har också tillverkning av egna gasgeneratorer, egen elektronikdivision, textildivision, bilsäten, detaljer för rullar med pressverkstäder, formsprutning, Slutligen har företaget utveckling och tillverkning av systemen för postcrash.

Gunnar Bark har själv varit aktiv på Autoliv sedan 1982 och då låg försäljningen på
300 miljoner kronor och ca 300 anställda. Den aktuella försäljningen ligger nu på
ca 32 miljarder kronor. Produktionsvolymen kan beskrivas så att i helägda bolag tillverkas exempelvis 60 miljoner bälten per år, 27 milj frontala krockkuddar och 17 miljoner sidokrockmoduler.

Autoliv är numera ett amerikanskt bolag med den operativa verksamhet i Stockholm och arbetar i små staber och för varje kund finns en globalt sammanhållande person, exempelvis har GM en sådan Business Manager. F n har Autoliv 80 fabriker och finns i
32 bilproducerande länder, företaget har 30 000 anställda varav 2 500 är sysselsatta med produktutveckling, forskning etc, 3 000 av dessa finns i Sverige vara 1 400 i Vårgårda. Där finns en mycket viktig avdelning för Autoliv, nämligen Forskning för framtida system med Ingvar Håland, som är en ledande person vad gäller framtidsforskning.

Autoliv levererar till alla biltillverkare och har en marknadsandel på ca 33 %. I början av 80-talet var det svårt att marknadsföra Autoliv, men sedan årsskiftet 1996 – 1997 är Autoliv marknadsledande.

Enorm omstrukturering i branschen och antalet lätta motortillverkare har halverats. GM och Ford har en marknadsandel på ca 40 %. Autoliv och konkurrenten TRV har en marknadsandel på 55 %, vilket innebär en ännu starkare konsolidering än hos sluttillverkarna. Detta har inneburit en dramatisk förändring för underleverantörer och är nu ofta totaltillverkare av hela skyddssystemet till slutkunden.

För Gunnar Bark själv har karriären på Autoliv personligen varit och är en fantastisk resa. Autoliv hade fördelen att kunna bygga upp sin struktur inom Electrolux ägande, som gällde fram till 1996, då Autoliv blev ett självständigt företag och börsnoterades. Gunnar Bark anser att det kapital som finns på börsen inte är särskilt riskbenäget och därför är det viktigt att ha en stark ägare under uppbyggnadstiden. Bevakningen från massmedia är mycket stor och det krävs från massmedia hela tiden bättre resultat. Diskussionen som förs att svenska företag säljs ut från Sverige är Gunnar Bark kritisk till. Sverige kan inte skärma av sig och det är en global trend för att kunna vara konkurrenskraftiga. Sverige har en hög utbildningsstandard bland äldre människor, men bland unga människor ligger vi tyvärr inte över medel och det är allvarligt. Skattetrycket för privata inkomster är allvarlig och innebär svårigheter för svenska företag att få utlänningar att komma till Sverige och arbeta här.

I anslutning till föredraget ställdes följande frågor:

1. Hur kan censorerna vara så omedelbara vid en krock så att exempelvis krockkuddarna hinner blåsas upp så snabbt?

De ursprungliga censorerna var en kula som låg i ett rör och var upphängd och vid en krock åkte kula framåt och slog i ett kontaktbläck och det blev en reaktion, en kontrollerad explosion. Nu laddas en tryckbehållare, skjuter pyrotekniskt hål på en cylinder och får ut gasmassan och fyller krockkudden.

2. Autoliv är kortsiktiga genom att man tar bort de små underleverantörerna. Tyvärr vågar inte underleverantörerna längre finnas med eftersom risken är att när produktionen, med kostnaderna det har inneburit, har kommit i gång lämnar Autoliv underleverantören i sticket och söker nya underleverantörer utomlands.

Gunnar Bark konstaterar att Autoliv naturligtvis har varit och är beroende av underleverantörerna, men att man tyvärr måste leta nya leverantörer utomlands p g a prisbilden, liksom också textil-industrin har fått göra. F n flyttar Autoliv 400 jobb varje kvartal från länder där man inte kan ha jobben kvar och företaget har inget val för att kunna vara konkurrenskraftiga. Främst flyttas arbetena till länder i östra delen av världen.

3. Vad händer inne i kupén när en bag blåser upp?

För att undvika skador på personerna i bilen vid en krock försöker man nu bl a bygga upp skyddssystemen så att krockkuddemodulerna blåses upp vid olika tidpunkterna. Vad det gäller hörselskador så kan ev skador på en trumhinna normalt åtgärdas. Tyvärr har Autoliv dålig statistik på vad som verkligen händer och samma problem gäller hos Autolivs kunder. De som har bäst kontroll på detta är polismyndigheter.

4. Hur fungerar Nightvision?

Värmestrålningen fångas upp genom den infraröda strålningen från en varm kropp exempelvis en räv eller en människa. En värmekamera fångar upp strålningen till en speciell monitor som sitter ovanför instrumentbrädan eller en liten ruta på vindrutan.

Avslutning

Bernt-Ove Gimmersta tackar Gunnar Bark för ett mycket intressant och detaljrikt föredrag och överlämnar knallen med citatet:
”Å gå å gå te de mörkna de är då lika säkert som i körka”.

Klubbmedlemmar och gäster utdelar uppskattande applåder.

Bernt-Ove Gimmersta hälsar alla välkomna till nästa möte på Folkan den 12 januari och 2001 och önskar slutligen samtliga en God jul och ett Gott Nytt År.

Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.