Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.
Ej medlem?
Ansök om medlemskap
Claes Wilhelmsson tackade för inbjudan och sa att han är särskilt glad för att vara gäst hos Borås Industri och Handelsklubb eftersom hans far var medlem i klubben.
Claes Wilhelmsson har gått i realskolan i Borås och därefter flyttat till Göteborg där han blev läkare. Efter 20 år som läkare fick han erbjudande om att komma till Astra, där han arbetade fram till juni 2002 då han gick i pension.
Astra är ett ganska gammalt företag från 1913. Företaget har varit bankrutt ett antal gånger men räddats av Wallenbergssfären. År 1955 noterades Astraaktien på Stocholms Fondbörs, samma år fick ett antal läkare och tandläkare erbjudande om att teckna sig för aktien i poster om 5-10 tkr. Den som gjorde så har idag aktier som är värda upp emot 20 mkr. ”Det gäller att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt”. År 1996 blev Losec världens mest sålda läkemedel och Astra som redan var ett stort företag blev ännu större. Nästa steg var när sammanslagningen mellan Astra och Zeneca ägde rum år 1999. Många är oroliga när en stor sammanslagning sker att Sverige lätt förlorar på denna. Vid sammanslagningen mellan Astra och Zeneca har dock antalet anställda i Sverige ökat från 9 500 till 12 300 anställda. Sverige är dock ett litet land vad gäller försäljning. Den svenska försäljningen uppgår till 2,7 miljarder kronor vilket är 1,5 procent av koncernens totala försäljning. Exporten från Sverige uppgår till 32 miljarder kronor. I en så stor koncern som AstraZeneca är talen mycket stora. Den totala årsförsäljningen uppgår till drygt 170 miljarder kronor, forskningsbudgeten uppgår till 30 miljarder kronor (80 mkr per dag). ”Det gäller att hålla reda på kronorna.”
Sedan Losec introducerades 1996 har det sålts för 370 miljarder kronor. Produkten är framtagen i Mölndal. Jämför man med andra produkter inom AstraZeneca så såldes år 2001 Losec för 60 miljarder medan det näst största läkemedlet Zestril såldes för 12 miljarder kronor. Sammanlagt finns 10 olika produkter som säljs för mer än 5 miljarder kronor per år. Det är viktigt att omsättningstalen för ett läkemedel är stora, en omsättning på 10 miljarder kronor behövs för att få tillbaks forskningsinsatsen. Detta leder i sin tur att det är viktigt att satsa på rätt projekt. I ett läkemedelsföretag satsas drygt 15 procent av intäkterna på forskning och utveckling.
AstraZeneca är ett stort företag som forskar i stort sett på alla sjukdomar som finns. Undantagen är ögats sjukdomar, örats sjukdomar samt vissa gynekologiska sjukdomar. Övriga områden såsom mage/tarm, hjärta/kärl, onkologi, andningsvägar, smärtlindring, centrala nervsystemet samt infektioner täcker bolaget upp i sin forskning. För att täcka ett område behövs minst 300 forskare, annars blir det ingenting. Eftersom risken att misslyckas är så stor så krävs att ett antal parallella projekt pågår samtidigt.
Astra började en gång i Södertälje. Idag finns tre forskningsenheter i Sverige, den största och mest framgångsrika ligger i Mölndal. En mindre anläggning finns i Lund. De olika enheterna är specialiserade på olika områden. I Mölndal är verksamheten inriktad på mage/tarm samt hjärta/kärl, Lund är specialiserad på andningsorganiska sjukdomar och i Södertälje är inriktningen smärtlindring. Det finns också ett antal enheter i England, en i Frankrike samt ett antal i USA och Canada. Den som är ansvarig för denna delen av verksamheten har ca 3 000 forskare under sig, ungefär var fjärde är disputerad inom den tidiga forskningen.
De största produktionsenheterna ligger i Södertälje samt i Manchester. I övrigt finns mindre kompletteringsanläggningar i nästan hela världen. Det finns också marknadsbolag i alla länder där bolaget vill vara. I Afrika finns endast ett marknadsbolag i Sydafrika. Det är också relativt få i Sydamerika. I Sydostasien finns dock fler marknadsbolag och denna marknad blir allt viktigare. För 14 dagar sedan var Claes Wilhelmsson i Indien och hörde ett föredrag där de berättade att Indien kommer att vara världens folkrikaste land år 2006. Prognosen är också att Indien kommer att ha en medelklass eller högre uppgående till 250 miljoner människor. En liknande utveckling är att vänta också i Kina. Detta är en enorm marknad.
Av den totala läkemedelsmarknaden står USA för 52 procent, Europa 25 procent, Japan 14 procent samt övriga länder 9 procent. AstraZeneca har en mycket stark position, antingen är man världsledande eller näst världsledande inom de områden man satsar på.
För några år sedan stod Losec för mer än 50 procent av försäljningen. Idag är det nere i 40 procent och om några år beräknas Losec stå för 30 procent av försäljningen. ”Ryktena om Losecs snara död är dock överdrivna.”
Något som AstraZeneca varit väldigt duktiga på är att förlänga livet på olika läkemedel. Xylocain (smärtlindring) som lanserades 1948 säljs fortfarande idag för någon miljard årligen. Ett annat exempel är Seloken som lanserades 1975. Patentet gick ut 1987 men produkten säljs fortfarande, förra året uppgick försäljningen till cirka 10 miljarder kronor. Genom att vidga användningsområdet har läkemedel på detta sätt haft en mycket god försäljningsutveckling. Seloken har totalt sålts för cirka 70 miljarder kronor.
Hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP uppgick år 2001 till cirka 8 procent. Av detta står läkemedelsförsäljningen för 15 procent. I Sverige fokuseras dock mycket på läkemedelspriserna. I vissa andra länder tar man hänsyn till andra faktorer såsom att vissa typer av operationer i stort sett försvunnit på grund av nya läkemedel.
Läkemedelsindustrin är viktig för Sverige. År 2001 var handelsöverskottet för branschen cirka 25 miljarder. Även om inte så många arbetar inom denna näring är betydelsen för den svenska kronan och för handelsbalansen stor.
För att utveckla nya läkemedel krävs ett stort mått av uthållighet samt att man tror på vad man gör. 1985 var jag med och startade ett nytt forskningsprojekt, förra sommaren lämnades ansökan in till myndigheten för att få det godkänt, det tog alltså cirka 17 år. ”Som forskningschef räknade jag med två negativa och ett positivt besked per vecka.” Eftersom ett läkemedel måste vara helt säkert måste extraordinära hänsyn till säkerhet tas vid framställning. För att åskådligöra processen visar Claes en bild där man år 1 startar med 120 aktiviteter. Efter tio år finns i detta exempel endast tre produkter kvar.
Om man undantar antibiotika så behandlar idag läkemedel enbart symptom. Det är väldigt få sjukdomar där man kan ta bort den verkliga sjukdomsorsaken. Forskningen idag satsar därför på att komma till pudelns kärna. Alla läkemedelsbolag arbetar idag med att finna lösningar på att bota patienten, det är enbart dessa läkemedel som samhället är berett att betala för.
Frågan blir då om detta är möjligt. Ja, genom att man känner till genernas uppsättning, och nu börjar se på äggviteämnenas sammansättning så kommer chansen att finna den rätta orsaken till sjukdomen att öka. Det kommer dock att ta tid. När man läser i tidningen att det snart kommer en lösning så ligger det oftast uppemot 15 år framåt i tiden.
Inom10 till 15 år är Claes Wilhelmssons uppfattning att utvecklingen inom allergier och infektioner har kommit ganska långt. Däremot att behandla genernas inverkan är mycket svårare, dessutom är det oftast flera gener som är orsak till en sjukdom. Ett område där det finns mycket att göra är vårt levnadssätt.
De genombrott som vi kommer att få se är sannolikt inom åderförkalkningsprocessen. Det finns stora möjligheter att åtminstone förskjuta denna. Ett annat område där det finns stora möjligheter är att kunna bota diabetes och byta ut gener inom 15-20 år. För ledgångsreumatism finns också stora möjligheter till lösningar. När det gäller astma så vet man inte vad det beror på så här finns enbart behandling av symptom. Personligen tror Claes att det finns stora möjligheter att finna behandlingar till det tidiga åldrandet, Alzheimers och liknande relaterade tillstånd. Inom detta område finns mycket spännande forskning. Inom cancerbehandling har det skett enormt mycket, idag finns många cancerformer som kan behandlas helt och hållet.
Personligen är Claes mycket oroad för framtiden för svensk forskning. Sveriges ställning är stark men hotad. Intresset för naturvetenskapliga utbildningslinjer minskar successivt. Vi behöver arbeta på att öka statusen för denna typ av utbildningar. Generellt anser också Claes att Sverige satsar för lite på forskning. Den totala FoU-budgeten saknar fokusering och är för liten. Slutligen har möjligheten att bedriva aktiv klinisk forskning på patienter starkt försämrats de sista 20 åren.
1. Tror du att det skulle vara bra för Borås och Sjuhäradsbygden om Högskolan i Borås blev ett universitet?
Tar man pengar från de stora universiteten så är det inte bra men om staten är villig att satsa mer pengar så är det bra. För bygden är det dock naturligtvis bra.
2. Hur möter vi den stora satsningen som görs i exempelvis Kina på där ett mycket stort antal välutbildade forskare är på väg fram?
Det enda sättet är att vi ser till att ha ännu bättre utbildning. Det behövs en nationell satsning.
3. Hur ser Astras samarbete ut med små bioteknikföretag, t ex avknoppningsföretag från Akademin och hur tror du det kommer att förändras i framtiden?
Jag tror att det kommer att vara ungefär som idag. Idag finns cirka 300 samarbeten av olika typer, ibland universitet, ibland avknoppningsföretag och ibland med enstaka personer. De stora läkemedelsföretagen riskminimerar dock och betalar lite i början och mer ju längre projektet går. Problemet är då att de mindre bioteknikföretagen blir bankrutt på resan.
Gunnar Ryman tackar för ett fantastiskt föredrag och överlämnar knallen med citatet:
”Läkemedel och mediciner i all ära, en annan höll sig frisk genom att gå och bära”
Klubbmedlemmar och gäster utdelar uppskattande applåder.
Ordförande avslutar mötet och hälsar medlemmarna välkomna tillbaks till nästa möte.
Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.