Anne L. Ludvigson

KLUBBÄRENDEN

Bertil Larsson, ordföranden för Borås Industri- och Handelsklubb, välkomnade alla till dagens föredrag med Anne L. Ludvigson.

Joakim Hedin i valberedningen presenterade förslag till nämnd och revisorer för 2010. Innan förslaget presenteras tackar han med en applåd sittande nämnd för arbetet med klubbens jubileum.

Nämnd 2010
Ordinarie ledamöter
Bertil Larsson(Ordförande) Omval
Jan Alkmark (Vice Ordförande) Omval
Christian Sildenstedt (Sekreterare) Omval
Jan-Erik Pehrsson (Klubbmästare) Omval
Peter Karlsson (Skattmästare) Omval
Mikael Corbé Kvarstår
Maritha Ericson Kvarstår
Tina Lövgren Kvarstår
Catrin Wirfalk Kvarstår
Bengt Gabrielsson Kvarstår
Mats Nordqvist Kvarstår

Suppleanter
Sanna Svensson Omval
Petter Hedihn Omval
Göran Persson Omval
Ordinarie revisorer
Hans Kjellberg Omval
Anders Bryngelsson Omval
Revisorsuppleant
Gunnar Nilsson Omval

Valberedningen
Joakim Hedin (Sammankallande) Omval
Carl-Gustaf Eliasson Omval
Krister Lundgren Omval

Förslaget antogs i sin helhet vid klubbmötet.

Broderier i världens fönster – Anne L. Ludvigson

Anne Ludvigsson inleder sitt föredrag med att konstatera att flera av tidigare föredragshållare också varit från Mark. – Det måste finnas en bra jordmån i Mark, säger hon.

Ett familjeföretag i fyra generationer
Anne berättar om Ludvig Svensson som började med en förläggarverksamhet när han var 25 år. Redan 1896 hade han samlat in pengar som han investerade i mekaniska jacquardvävstolar. Investeringen gav ett bra resultat och han gjorde ytterligare investeringar. – Han köpte halva Kinna, säger Anne skämtsamt. Hon berättar vidare att fabriken stod färdig 1904. Idag gläds de över att de fortfarande är de tillgångarna som företaget använder i sin verksamhet.
I nästkommande generation, den andra, fanns hennes farfar och farmor. Hon uttrycker att hennes farfar som nog hellre blivit lantbrukare än fabrikör gifte sig smart med hennes farmor Olga. Farmodern är en stor förebild för henne och hennes syskon. – Så fort farfar dog startade hon eget med tillverkning av förkläden och badrockar, säger hon. Vi som är barnbarn var mycket med henne. Farmodern levde inte efter devisen att handla som man säger utan hon sa att hon tyckte att kvinnor skulle vara hemma och inte i yrkeslivet men agerade precis motsatt. När hon skulle ge Ann och en kamrat till henne yrkesråd, rådde hon dem att bli sekreterare eftersom det är de som har makten.

Den tredje generationen tog över år 1952 och utvecklade företaget. Under 50-talet hände det mycket när det gäller både nya material och ny teknik. Annes pappa Ivan Ludvigson anammade ny teknik och utvecklade företaget. Idag ägs företaget av Annes och hennes syskon. Det är alltså den fjärde generationen som nu tagit över företaget. Affärsidén är att erbjuda textila klimat- och miljölösningar samt textil för professionell inredning.

– Det viktiga är textil, eftersom det är det vi kan, säger Ludvigson. Med detta som grund erbjuder vi klimat- och miljölösningar och arbetar med att styra klimatet innanför en glasruta oavsett om den sitter i ett kontor eller i ett växthus. Vidare nämner hon företagets kärnvärden som är ärlighet, långsiktighet och dynamik.

Målen är att förbli ett familjeföretag och fortsätta utveckla produkter med ett mervärde. För att kunna utveckla fler intelligenta produkter påtalar hon vikten av en bra textilhögskola.

Företaget omsätter idag 525 miljoner kronor varav 30 % är inom inredningstextil. De har 430 medarbetare och fabriker i Kinna och Kina. De har också försäljnings- och distributionsbolag runt om i världen. Den tekniska textilen går uteslutande på export. – Det vi sysslar med är klimatsmarta textilier, vilket är roligt i dagens aktuella diskussioner om klimatet säger Anne.

Tomatodlingar som exempel på deras kunder
Företagets kunder är stora odlingsfabriker av till exempel tomater. Det odlas 130 miljoner ton tomater per år. Konsumenten vill ha en fräsch och god tomat året runt. Det finns ett fantastiskt urval av tomater till skillnad från förr då det fanns en sort och kanske inte ens under hela året. Anne tipsar oss som konsumenter som vill ha produkter utan gifter att köpa Holländska tomater som är betydligt mindre besprutade än de spanska. För att kunna leva upp till konsumenternas och stormarknadernas höga krav behöver en odlare i Holland har minst 8 hektar för att kunna leva på det. Ett annat exempel på stora odlingar är deras kund i USA som har 180 hektar tomatodling för att kunna leverera till hela USA varje dag.
Det är sådana stora fabriker som företagets vävar finns eftersom ju mer man styr klimatet desto bättre tomater får man. Med vävarna styrs ljuset, värmen och luftfuktigheten. Användningen minskar energi och vattenförbrukningen. Odlarna sparar 30-40 % energi med deras vävar. De har räknat ut att deras 20 000 vävar sparar 2 miljoner ton olja/år och har därmed blivit trendiga efter 30 år.

Nu vill de ta denna kunskap in i vanliga hus för att även där medverka till att minska energikonsumtionen. För detta har de utvecklat nya typer av vävar med ett främsta referensobjekt på den nya operan i Oslo. Anne Ludvigson berättar vidare att den viktigaste funktionen för vävarna i byggnader är att kyla, inte att värma, och att Stockholm är den av Europas städer som stad som förbrukar näst mest kyla. Hon ser en stor framtid inom detta segment.

Om familjeföretag och generationsskiften
Anne lyfter fram hur viktiga familjeföretag är för Sverige, att många arbetar i de 55% av företagen som är familjeföretag . Fördelarna hon nämner är bland annat långsiktigheten, att man verkar på sin ort och därmed blir mer ansvarstagande och har en högre etik. – Man tar sitt ansvar som familjeföretagare.

Svagheten och utmaningen för familjeföretagen är generationsskiften. 32 % av familjeföretagen klarar sig till en andra generation, 12 % till en tredje och 4 % till en fjärde eller mer.

En orsak är att de ofta drivs av starka entreprenörer som inte är så bra på att kommunicera och inte vill ta itu med den utmaning som generationsskiftet innebär. Hon uppmanar alla till att ta itu med detta i tid så som de gjorde i hennes familj. Hon uppmanar också till att använda bra rådgivare bland annat i form av externa styrelseledamöter.

För att lyckas med generationsskiftet har de också gått på kurs genom organisationen Family business network. Det handlar bland annat om att se och lära sig hantera de komplexa system av olika roller som finns i ett familjeföretag. Man kan vara familj, ägare aktiv i företaget och olika kombinationer av dessa.

Hon berättar att de strukturerat sig och att en viktig förutsättning för företaget är att familjen fungerar bra. De har ett ägarråd för att strukturera arbetet. Uppgifter för ägarrådet är sådant som aktieägaravtal, valberedning, aktieutdelning och framtida val av ledning.

Slutligen konstaterar hon att hon nu är i den andra av ett familjeföretags fyra faser – learn, – do, -teach, – let them do.

Frågor:
Hur skyddar ni er mot kopior och konkurrenter?
Företaget har ett antal patent men det viktigaste är att ständigt ligga steget förre med produktutveckling.

Är ni aktiva i Smart Textiles?
Det är ett fantastiskt projekt där en del handlar om företagsrelaterade projekt. Där de är med i ett par projekt.

När startade ni med det energivävarna?
Fär 30 år sedan. Under energikrisen 1979, idéen kom ur viljan spara energi.

Är det samma produkt idag?
Produkten har utvecklats i takt med att vi lärt oss.

Vad har ni för några konkurrenter?
Växthussidan var en marknad som inte fanns som skapades av oss. Det finns en huvudkonkurrent som apar efter samt ett antal små lokala producenter. Vi har 2/3 av världsmarknaden och är den som leder produktutvecklingen. Vi skulle kunna mjölka ur markanden men vi vill kunna lämna vidare till nästa generation.

Har ni haft intresserade investmentbolag?
Intresse har funnits men det är inte aktuellt.

Om 4 % av familjeföretagen går till den fjärde generationen hur få är det då inte till den femte?
De siffror som finns är bara till fjärde eller äldre. Det är vanligare med familjeföretag på kontinenten

Var är ni om 10-15 år?
Ambitionen är att utveckla oss inom den funktionella sidan och bygga in så mycket funktion som möjligt.

Är inte de odlingar av rosor som finns i Afrika en bra målgrupp?
De behöver inte vävar eftersom det råder perfekta förutsättningarna för rosodling där de finns.

Hur ser det ut med fördelningen av ansvarsområden i er och nästa generation?
Jag och min bror är verksamma i bolaget, jag som vd och han som han tekniskt ansvarig. Vår syster är inte aktiv i företaget. Det är bra med en extern ägare som kan ha en annan infallsvinkel. Jag behöver inte heller vara vd hela livet. När det gäller nästa generation så är den äldsta 11 år, även om det är en lång process så har vi inte börjat än. Viktigt nu är att kusinerna lär känna varandra för att det ska fungera. Vi funderar dock över vilka krav vi ska ställa på dem som vill gå in i företaget och förhoppningsvis vill någon av dem göra det.

Har ni behov av externt kapital?
Det finns inget sådant behov.

Ordförande tackar för föredraget och lämnar över knallen.

Detta innehåll är endast tillgängligt för inloggade. Vänligen logga in nedan.