Lena Matthijs

 2017-12-08 11:45
(Klicka på symbolen för att lägga till i din kalender)

Polisen i verklighet och fiktion
–Att patrullera på nätet är som att sätta ut en radiobil i universum. Den bilden av polisens arbetssituation gav polisområdeschefen Lena Matthijs vid Handelsklubbens decembermöte.

Lena Matthijs är polisområdeschef i Älvsborg och har en gedigen polisiär bakgrund, från väktare till färdigutbildad polis -87. Från polis till polismästare. Från polismästare till polisområdeschef i Älvsborg. Hon har 30 år inom polisyrket, varav 16 år som chef, och en juristexamen i ryggen. Hon kan dessutom titulera sig som författare med fyra kriminalromaner på marknaden. Lena är även Sveriges första och hittills enda kvinnliga insatspolis som var en del av insatsstyrkan i Malmö.

Hennes anförande vid Handelsklubbens sista möte för året handlade om polisens arbete och om samhällets utveckling. Hon berättade om polisens aktuella omorganisation, den största organisationsförändringen sedan 1960-talet.

–Vi har gått från att ha 119 olika polisdistrikt till att bli en samlad myndighet indelad i sju regioner. Här lever vi i en region bestående av Västra Götaland och Halland, där Älvsborg, som jag är chef för, är ett av regionens fem polisområden. Allt har blivit mycket enklare. Vi har ökat vår kärnverksamhet och fått ett större medarbetarinflytande. Vi har inte riktigt sett vinsterna ännu, men man måste ha tålamod. Vi är 450 anställda, vara 370 poliser på en befolkning om 300 000 invånare.

Lena berättade att polisens numerär för närvarande inte är större än den var när Sverige hade en miljon färre invånare och kriminalitet på nätet ännu inte var ett begrepp. Men omorganisationen som syftar till en plattare organisation har medfört att andelen chefer i styrkan har minskat från 25 procent till 8 procent. Och att den omställningen naturligtvis påverkas av svårigheten att få personer som varit chefer i många år att ”gå ut på gatan”. Att få handläggare att efter 30 år vid ett skrivbord sätta sig i en radiobil igen. Och att det förstås påverkar att man ska gå ifrån den gamla militärt auktoritära ledningsfilosofin.

Polissnål del av Europa
–Sverige är en polissnål del av Europa. Vi har 200 poliser per 100 000 invånare att jämföra med Tyskland som har 300. Det är där vi kommer att vara om vi får anställa 10 000 poliser till. I Nederländerna övervakar varje polis 1,3 kvadratkilometer och servar 425 invånare.

En svensk polis övervakar 22,5 kvadratkilometer och servar 493 invånare. Lena berättade om en förändrad kriminalitet, om en internationaliserad sådan som tar sig uttryck i en kringresande seriebrottslighet, som gärna utnyttjar glesbygden, där polisen är dåligt representerad.

–Det förekommer att brottslingar kommer till Sverige, gör 30 tillslag på två dygn och sedan försvinner ur landet. Många lastbilar som kommer till landet med last återvänder med stöldgods, väl medvetna om att vi inte kontrollerar utresande lika mycket som inresande. Det mesta har man beställningar på. Bland det senaste är att ligor tar sig in i lastbilar och tömmer dem under färd.

Kriminaliteten har också förändrats med internet, organiserad och systematiskt strategisk brottslighet, där kriminaliteten ofta drivs som företag. Specialisering, grövre brott, ny teknik och nya sätt att komma åt pengarna liksom politiskt eller religiöst motiverad brottslighet är andra komponenter i det förändrade landskapet.

Kriminalitet i släktled
–Vanligt är också kriminalitet i familjestrukturer, som flyttar med kriminaliteten genom flera generationer. Och det handlar inte bara om utländska familjer. Utanförskap driver på kriminaliteten och effekten av de senaste stora flyktingströmmarna har vi faktiskt inte sett ännu. Kriminaliteten utvecklas och brottslingarna ligger hela tiden före oss. Vi jobbar i en uppförsbacke, sa Lena och gav exempel på stadsdelar i Borås där rättsväsendet inte når fram idag; Norrby, Hässleholmen och Hulta.

–Unga män från de här områdena som slås ut i skolan riskerar att hamna i kriminalitet. Vi har tagit många riktigt farliga killar och när de är inspärrade en tid blir det lugnare ett tag, men det finns hela tiden grabbar som vill ta deras plats.

–Brotten mot våra välfärdssystem är bland de snabbast ökande. I Sverige har vi varit naiva och trott att alla människor vill göra rätt för sig. Så är det faktiskt inte. Nätet är också en arena för allt fler brott. Där kan man begå alla typer av brott. Cyberbrottsligheten ökar snabbt och på nätet finns det ingen som tar ansvar. Vi kan heller inte ta så många när brotten ligger under två år på straffskalan. Att patrullera på nätet är som att sätta ut en radiobil i universum, sa Lena.

Benägenheten att anmäla brott ökar
–En del i polisens ökande arbetsbörda kan vara en reell ökning av brott, men också att benägenheten att anmäla brott har ökat. År 2000 anmäldes 14 000 brott per 100 000 invånare. 2015 var det 16 000. Företag drabbas ofta, var tredje företagare är drabbad, värst inom hotell, restauranger och handel. Två miljoner butiksstölder till ett värde av 4,6 miljarder kronor anmäls varje år.

–Vi vet oerhört mycket mer än vi hinner ta hand om, sa Lena och förklarade hur man tvingas tillfälligt lägga handläggning av brott åt sidan när nya brott som kräver frihetsberövande måste prioriteras högst. Hon exemplifierade med det i höst aktuella mordet i Ulricehamn som tar tio procent av polisens lokala resurser.

–Större än så är vi inte, sa Lena Mathijs och gav några råd om förebyggande insatser:

–Öka den upplevda svårigheten att begå brott. Öka den upplevda risken för upptäckt när brott begås. Minska den upplevda vinningen av brott och minska risken att provocera till nya brott. Motverka bortförklaringar till att brott begås.


Anmälan och avanmälan är stängd.
Anmäld medlem/gäst som inte kommer faktureras 150:-/person för lunch/administrering.

Logga in